Arbetets syfte är att undersöka hur man kan planera och utforma en hållbar dagvattenhantering på förorenad mark utifrån området Kopparlunden i Västerås. I Kopparlunden planeras en utveckling till en blandad stadsdel präglad av hållbara lösningar där dagvattenhantering blir en betydande del. Hållbar dagvattenhantering är en viktig del i klimatanpassningen av stadsmiljön men också för att minska föroreningsbelastningen på sjöar och vattendrag. Öppna dagvattenlösningar använder naturens principer för att fördröja och rena dagvattnet så nära källan som möjligt, ofta genom infiltration. Genomtänkta och platsanpassade öppna lösningar kan skapa mervärden i stadsmiljön, till exempel biologiska, estetiska och upplevelsemässiga.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

Förtätning tillsammans med klimatförändringarnas effekter som är synliga redan i vår samtid ställer krav på en annan syn på dagvattenhantering där öppna dagvattenlösningar är ett komplement till ledningsnätet och där dagvatten är en del i kommunens klimatanpassningsarbete. Den fysiska planeringen lägger grunden för en hållbar dagvattenhantering där det främst är genom planområdets utformning som dagvattenfrågan kan regleras. Genom en genomtänkt höjdsättning samt olika öppna dagvattenlösningar anpassade för stadsmiljön så som multifunktionella ytor kan dagvattenhanteringen ges plats även i den täta staden.Kommunernas arbete mot en hållbar dagvattenhantering försvåras av de begränsade möjligheterna att reglera dagvattenhanteringen. Det finns begränsade möjligheter att styra med planbestämmelser och få möjligheter att påverka eller ålägga fastighetsägarna att utföra åtgärder.Lagstiftningen kring styrmedel för dagvattenhantering är otydlig, det saknas nationella riktlinjer och det finns få rättsfall att utgå ifrån vilket lämnar kommunerna ensamma att bedöma vilka möjligheter lagstiftningen ger att reglera dagvattenhanteringen. En av arbetets slutsatser är att det finns svårigheter att anpassa och reglera befintlig bebyggelse, att skydda områden utanför planområdet samt att ställa krav på lokalt omhändertagande (LOD).

Stormwater from trafficked areas often contains high pollution levels. In traditional stormwater management design, stormwater is first transported away through piped networks, and then in most cases passes through oil separators before finally reaching the recipients. While this traditional method removes certain pollutants from the stormwater, it does not reduce the total flow, as in the case of ecological stormwater management. In the ecological method the stormwater is not simply transported away, but is recirculated through infiltration, percolation, and detention. The aim of this study is to investigate possible advantages of ecological management designs, in contrast to traditional management.

Storm water causes a number of problems in our country, particularly in city environment with its surfaces of non-absorbing ground materials. At heavy rain falls there are floods due to lack of capacity in the drain system when meeting heavy water masses over a short time. When the drain system is overloaded huge water masses reach the recipient untreated and there causing disturbances in the aquatic ecosystem. Due to emissions from mainly traffic, industries and other human activities the storm water is polluted. Earlier the problem used to be solved technically, by increasing the capacity of the tubes and by construction of reservoirs to delay the floods peaks.

Det kommer fler och fler rapporter om översvämningar med katastrofala konsekvenser som följd. Klimatforskare menar att regnmängden i Skåne förväntas öka samtidigt som det sker en enorm exploatering där städerna förtätas och gröna ytor med naturlig infiltrationskraft minskar drastiskt. År 2000 infördes ?Vattendirektivet?. Det är EU:s ramdirektiv för vatten som syftar till att skydda och vårda våra vattenresurser i form av sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten inom EU.

I Stockholm pågår i dagsläget ett stadsutvecklingsprojekt som kallas Norra Djurgårdsstaden, där visionen är att skapa en hållbar och klimatanpassad stadsdel i världsklass. Stockholms stad har valt att bland annat arbeta med olika former av ekologisk dagvattenhantering i projektet, där en av dessa former är regnträdgårdar. Syftet med denna kandidatuppsats är att ta fram ett gestaltningsförslag för hur dagvattenhanteringen kan lösas med hjälp av regnträdgårdar längs en planerad gata i Norra Djurgårdsstaden. Gestaltningsförslaget baseras på underlag av landskapsarkitektkontoret URBIO, som har erfarenhet av att arbeta med regnträdgårdar. Växter och växtbäddsmaterial är huvudsakligen valda utifrån råd från sakkunniga. För att få förståelse för regnträdgårdens funktion och uppbyggnad gjordes en litteraturstudie i arbetets inledande fas.

De traditionella dagvattensystemen med underjordiska ledningsnät innebär stora komplikationer i form av översvämningar och en mycket negativ miljöpåverkan. Genom att istället efterlikna naturens kretslopp renar och fördröjer de ekologiska dagvattensystemen vattnet på dess väg mot det mottagande vattendraget, recipienten, och avlastar samtidigt ledningsnätet. Denna uppsats syftar till att informera, argumentera och inspirera till en utökad användning av dessa system och att särskilt belysa biodikets roll och funktion.Biodiken, eller bioswales, är grunda, vegetationsbeklädda diken med svag lutning som renar, infiltrerar och fördröjer dagvattnet och kan exempelvis användas längs vägar, på parkeringsplatser eller bostadsgårdar. De är flexibla som gestaltningselement och effektiva ur reningssynpunkt, men de kräver rätt utformning och dimensionering. Därför beskrivs i detta arbete tekniken och de viktigaste parametrarna man bör tänka på vid planering och anläggande av biodiken.

Tail-biting in pigs is an animal welfare issue and in Sweden during 2002 the producers lost tree million Swedish crowns because of tail biting. This economic loss depends on the pigs which are discarded at slaughter because of tail biting. Tail biting can be separated into two stages, "pre-injury" and "injury". The aim of this study is to investigate if tail biting depends on environment or genetic background.A lot of research on the environments effects on the behaviour of pigs but not so much on the genetic effects has been performed. The frequency of tail biting in pig farms influence among others of environment enrichment, ventilation, gender and breed of the pig.

Det här är ett arbete om ekologisk dagvattenhantering i Stockholm. Området vi har valt att arbeta med är Kungsträdgården som ligger vid vattnet i centrala Stockholm. Arbetet är utfört dels som en skrivuppgift och dels som en gestaltning som behandlar de praktiska lösningarna i kombination med ett estetiskt värde. Gestaltningsförslaget ingår i en internationell tävling för studenter som har hållbart tänkande i fokus.

Titel: Va?lkommen till va?r verklighet - en genusanalys av Fo?rsvarsmaktens ko?nsneutrala reklamfilmer.Vilhelmsson, OttiliaSammanfattningI Sverige har Fo?rsvarsmakten varit o?ppen fo?r kvinnor sedan a?r 1989. Tidigare hade de endast fa?tt delta i icke-stridande enheter. I och med detta beslut avskaffades det sista manliga yrkesmonopolet.

Problematik kring hantering av dagvatten har inom VA- och landskapsbranschen under årtionden varit ett centralt ämne. Övervägande fokus har tidigare legat på att lösa problem med stora mängder dagvatten genom att hastigt transportera bort vattnet i underjordiska ledningssystem. På senare tid har man insett värdet och vikten av att hindra uppkomst av dagvatten, att bromsa upp avrinningsprocesser och att se vattnets naturliga kretslopp som förebild för dagvattenhantering. Täta markbeläggningar är direkta källor till uppkomst av dagvatten. Genom att skärma av möjligheter för infiltration finns risk att negativa följder uppstår, exempelvis i form av översvämningar, sänkning av grundvattennivå och överbelastning hos reningsverk. I detta kandidatarbete undersöks genom litteraturstudie olika versioner av den öppna dagvattenlösningen genomsläpplig beläggning.

Översvämningar blir allt vanligare och händelserna kan kopplas till den ökade andelen hårdgjorda ytor i kombination med underdimensionerade lednings-system. Dagens urbanisering innebär att större ytor hårdgörs och tillsammans med en förväntad ökning av nederbörd kommer detta kunna bidra till allt fler översvämningar i framtiden. Europeiska Kommissionen har tagit fram riktlinjer för hårdgörning av mark som indikerar att hårdgörningen är ett rådande problem i Europa. Det finns idag flera sätt att jobba med dagvattenhantering och ett utav dem är användningen av genomsläppliga markbeläggningar. Forskning visar att användandet av genomsläppliga markmaterial bidrar till betydligt mindre ytav-rinning.

Dagvatten är regn och smältvatten från is som rinner över en hårdgjord yta. Vattnet kan tas om hand på olika sätt. I naturen infiltreras vattnet ner i marken och växter tar upp en del. Det är inte möjligt inne i städerna till följd av de hårdgjorda ytorna. Dagvatten måste därför avledas för att inte områden ska översvämas. Allt mer forskning tyder på att Sverige kommer bli blötare i framtiden då kraftiga regn kommer bli mer vanligt.

Som följd av den pågående urbaniseringen har de naturliga förutsättningarna för regn och smältvattnet att infiltrera i marken och återgå till sitt kretslopp på naturlig väg försvunnit i städerna. I Stockholm leds ungefär hälften av dagvattnet via VA-nätet direkt och orenat till reningsverken. Dagvattenflödet varierar kraftigt vilket orsakar toppar som överbelastar VAnätet  och är svåra för reningsverken att hantera. Istället för att ledas ut i VA-nätet ska dagvatten strävas efter att hanteras lokalt. Arbetet lägger fokus på dagvattenhanteringen för takparken på ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, projektet PARK 1.