Syftet med denna uppsats var att få ökad kunskap om pedagogernas syn på hur matematikundervisningen bedrivs inom förskola och särskola på träningsskolenivå. Vidare att få kunskap om de beröringspunkter som de båda skolformerna hade samt visa exempel på forskning som enligt pedagoger fanns rörande matematikundervisningen inom förskola och träningsskola. Metoder för att få ökad kunskap i detta har varit genom litteraturstudier samt intervjuer med förskollärare som är verksamma inom förskolan samt med specialpedagoger och speciallärare verksamma inom särskolan. Huvudresultatet i undersökningen visar att trots att verksamheterna har olika styrdokument och i sig är två olika skolformer så finns det beröringspunkter. En beröringspunkt var att man såg matematikundervisningen tillsammans med övrig verksamhet som en helhet och en naturlig del i arbetet på förskolan och inom särskolans träningsskoleklasser.

Region Halland startade 2007 Projektet Liv och Rörelse. Huvudmålet medprojektet var att förbättra matvanor och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inomförskola och skola. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolpersonal har upplevt dethälsofrämjande projektet Liv och Rörelse och hur de använt sig av informationen. Enkvalitativ metod valdes och sju intervjuer genomfördes på skolor runt om i Halland varav sexintervjuer var användbara. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser nyblivna pappor har av ett akut kejsarsnitt samt vilka upplevelser de har av vårdpersonalens bemötande i samband med det akuta kejsarsnittet. Studien är av deskriptiv design med kvalitativ ansats. Sju pappor intervjuades om sina upplevelser av ett akut kejsarsnitt samt sina upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med detta. Intervjuerna spelades in och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att pappor har många upplevelser kring ett akut kejsarsnitt. De upplever känslor som oro, rädsla och obehag men även lättnad, förväntan och glädje. Papporna upplevde genomgående ett bra bemötande från vårdpersonalen och betonade främst bra och tydlig information samt ett bra praktiskt omhändertagande. Slutsatsen av denna studie är att en ökad medvetenhet om pappors upplevelser i samband med ett akut kejsarsnitt kan bidra till att vårdpersonalen får en ökad förståelse för deras situation.

I Lpo 94 står det klart och tydligt att ingen elev får utsättas för mobbning, men trots det drabbas cirka 100 000 elever varje år i skolan för mobbning. Vi har valt att skriva om förebyggandet av mobbning för att vi vill öka vår förståelse, kunskaper och medvetenhet om problematiken kring mobbning. Syftet med vårt examensarbete är att studera lärares syn på skolans och lärares förhållningssätt till ämnet mobbning. För att få svar på vår problemprecisering samt vårt syfte har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort intervjuer med högstadielärare i en medelstor kommun i södra Sverige.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

 Bakgrund: Stress är en subjektiv upplevelse som kan leda till fysisk och psykisk påfrestning. På arbetsplatsen är stress ett vanligt förekommande fenomen som ökat mycket de senaste åren. När vårdpersonal upplever stress känner de sig maktlösa och psykiskt utmattade. Stressen och dess konsekvenser påverkar även omvårdnaden och patientsäkerheten. För att hantera stressen behöver vårdpersonal hjälp.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Vi har med vårt arbete Förskollärares syn på barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollärare ute i verksamheten ser på den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollärare såg den fria leken som ett sätt att främja barnens utveckling eller om de såg den som ett tidsfördriv. Våra frågeställningar blev därför: Hur tänker förskollärarna kring begreppet fri lek? Hur använder förskollärarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnå vårt syfte valde vi att intervjua fyra förskollärare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, då vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter.

Denna litteraturstudie undersöker möjligheten till att genom byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder minska kriminalitet. Studiens huvudsakliga frågeställning är (1) ?Går det bygga bort brott??, därefter (2) vilken åtgärd som visat sig mest effektiv. Studien undersöker även vilka åtgärder som rekommenderas i Sverige och varför. Resultaten visar olika forskares övertygelse på att byggnadsmässiga åtgärder fungerar.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården kan personal råka ut för olika arbetsrelaterade besvär. Sjuksköterskan kommer i kontakt med många olika typer av läkemedel. Alla läkemedel är inte harmlösa för dem som iordningställer och administrerar dem. Då företagssköterskan ska arbeta hälsofrämjande och preventivt är det intressant att belysa sjuksköterskors arbete med intravenös antibiotika. KASAM kan vara till hjälp, på en arbetsplats, för att ta reda på vad som krävs för att kunna bevara men också förbättra hälsan hos medarbetarna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om risker vid arbete med intravenös antibiotika.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

Syftet med uppsatsen är att öka vår medvetenhet om hur man som lärare arbetar med att väcka ett intresse hos eleven att vilja lära. Uppsatsen bygger på observationer och intervjuer av tre lärare på tre olika grundskolor. För att skapa oss en bakgrund har vi läst litteratur som relaterar till ämnet.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi hade möjlighet att ta del av lärarens egna kunskaper som bygger på deras erfarenheter om inlärning. Intervjuerna utfördes med frågor i en samtalsliknande form och vid observationerna fick vi möjlighet att reflektera över hur lärarna arbetade för att väcka ett intresse.Resultatet av vår uppsats visar att lärarna utgår från att skapa en god lärandemiljö där de försöker anpassa undervisningen efter varje elev och på så vis väcka intresse att lära. Genom litteraturen, observationer och intervjuer har vi kommit fram till flera konkreta exempel på hur man som lärare kan arbeta för att väcka elevers intresse.I diskussionen lyfter vi fram de delar från litteraturen och resultatet som vi anser är betydelsefulla och som man bör vara medveten om när man arbetar med att väcka elevernas intresse till att lära i skolan..

Ett nytt globalt system, inte nytt i tiden, dock i omfattning och påverkan, håller på att förändra maktordningen och de politiska relationerna så som vi känner dem. Detta innebär bland annat att ansvarsfördelningen mellan offentliga och privata aktörer blir mer oklar och tar nya former. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) syftar på det etiska ansvar företag bör ta för sin verksamhet, såväl inom den egna organisationen som i det omgivande samhället. Den frågeställning den här uppsatsen söker besvara gäller varför CSR blivit en allt viktigare del av företagens policy? Uppsatsens fokus ligger på globaliseringsteori och slutsatsen blir att förklaringarna till CSR kan delas in i såväl etiska och praktiska, som kosmopolitiska.

Syftet med denna studie är att undersöka vuxna andraspråksstuderandes attityder till svenska språket, deras upplevelse av den kommunikativa förmågan på svenska samt deras bedömning av modersmålets inverkan på svenskinlärningen. I studien medverkar sex informanter som alla har skilda modersmål: arabiska, bosniska, engelska, ryska, spanska och tyska. Metoden som har använts är samtalsintervju med var och en av informanterna. Samtalen har spelats in och sedan transkriberats ortografiskt. Resultaten visar att samtliga informanter har en positiv attityd till svenska språket och språkinlärningen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad den nya utbildningen ? Grundlärare mot fritidshem ? innebär för aktiva inom verksamheten, vilka förändringarna är och om de är välkomna eller inte. De medverkande i studien har insikt om både utbildning samt verksamhet, hur det sett ut och vad som är annorlunda idag. För att samla data till denna uppsats har fyra pedagoger och en student intervjuats under mars 2015. Dessa har alla gemensamt att de antingen utbildar sig inom eller arbetar inom fritidsverksamheten och ser hur den förändras.