Sök:

Sökresultat:

2419 Uppsatser om Ökad medvetenhet - Sida 15 av 162

Östgötska jordbrukares medvetenhet om och instĂ€llning till vĂ€xtskyddsmedel : En intervjustudie

Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och Àngsmark. Det finns bÄde konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen.Dagens jordbruksproduktion gÄr ut pÄ att anvÀnda sÄ fÄ resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta mÄste vÀxtodlingarna skyddas mot angrepp för att sÀkerstÀlla produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogrÀs och sjukdomar Àr tre komponenter som behöver förebyggas med hjÀlp av effektiva vÀxtskyddsmedel.

Flicka, pojke eller funktionshindrad : Om bemötande av elever i trÀningsskolan

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i trÀningsskolan bemöter flickor och pojkar. Pedagogers medvetenhet om genus och betydelsen av bemötande för elevers identitetsutveckling ska undersökas.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom omrÄdena genus och funktionshinder samt inom det kombinerade omrÄdet genus och funktionshinder. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilken genusmedvetenhet som finns hos pedagoger och hur de ser pÄ bemötandets betydelse, och med hjÀlp av deltagande observationer ville vi se hur pedagoger uttrycker denna medvetenhet i handling.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att genusmedvetenhet finns hos pedagogerna men att det inte Àr nÄgot de fokuserar pÄ i sin undervisning dÄ de utgÄr ifrÄn varje elevs behov pÄ grund av elevens funktionsnedsÀttning och personliga egenskaper. Pedagogerna i undersökningen bemöter flickor och pojkar pÄ olika sÀtt, men det Àr svÄrt att sÀga om det beror pÄ genusstrukturer eller pÄ barnens olika förutsÀttningar. Ett sociokulturellt perspektiv pÄ tolkningen av resultaten tyder pÄ att pedagogers bemötande faktiskt har betydelse för elevers identitetsutveckling..

Det Àr klart jag lÀr mig nÄt men jag tÀnker inte pÄ det: att
medvetandegöra grundskoleelevers lÀrandeprocess genom
skriftlig reflektion

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att göra eleverna medvetna om det egna lÀrandet och dÀrigenom stÀrka deras förmÄga att lÀra. För att uppnÄ detta fick eleverna, en gÄng i veckan, skriftligt reflektera i loggböcker över vad de lÀrde sig och hur de gick tillvÀga nÀr de lÀrde sig. Genom att föra en dialog med eleverna i deras loggböcker försökte vi leda dem framÄt i deras inlÀrningsprocess. Genom att medvetandegöra eleverna om olika inlÀrningsstilar och inlÀrningsstrategier tÀnkte vi oss att eleverna skulle fÄ ökad medvetenhet för sitt lÀrande. För att tolka om nÄgon medvetenhet vÀckts gÀllande det egna lÀrandet utfördes inledande och avslutande intervjuer med ett slumpmÀssigt urval elever.

Vuxna med lÀs- och skrivsvÄrigheter - Strategier ? hinder och möjligheter

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Abstrakt Ingeborg Balhuizen. (2007). Vuxna med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Strategi-er ? hinder och möjligheter.

Konsten att kommunicera landskap : eller att utbilda för medvetenhet

Denna kandidatuppsats syfte Àr att utforska hur Landskapsarkitektprogrammet, vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, hanterar medvetenheten hos studenterna kring ?gestaltningskonventioner? och ?Varför? de gör vissa saker i en gestaltningssituation. Uppsatsen baseras pÄ tvÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ av de mest uppskattade lÀrarna pÄ Landskapsarkitektprogrammet vid SLU Alnarp. Men den tar Àven avstamp i litteraturstudier kring pedagogik och kulturbundna uppfattningar. Resultatet av uppsatsen visar att det finns ett tydligt mÄl, hos lÀrarna, att frÀmja sjÀlvstÀndigt tÀnkande hos studenterna. Den visar Àven att de pedagogiska metoder som anvÀnds av lÀrarna, i exemplen, stöds av lÀrandepreferenserna hos majoriteten av studenterna. Den belyser vikten av att ha förmÄgan att motivera val under och efter utbildningen.

Ungdomars medvetenhet och tankar om levnadsvanor och hÀlsa

SAMMANFATTNINGBakgrundProblematiken kring ohÀlsosamma levnadsvanor och hÀlsa vÀxer i dagens samhÀlle. Den obalans mellan energiintag och energiförbrukning som uppkommer till följd av ett inaktivt liv och allt större matportioner, ökar risken för fetma. Matvanor, alkohol, tobak och fysisk inaktivitet Àr faktorer som pÄverkar risken att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, varför dessa levnadsvanor kom att utgöra fokus i den hÀr studien. De förÀndringar som sker i kroppen pÄ grund av en ohÀlsosamlivsstil startar redan i ungdomen varför det Àr viktigt med tidiga preventiva insatser. Studier visar att ungdomar pÄ praktiska gymnasieprogram visar en sÀmre sjÀlvskattad hÀlsa och en högre förekomst av hÀlsoriskbeteenden jÀmfört med ungdomar pÄ teoretiska gymnasieprogram.

Inte utan min blogg! : En studie om hur unga kvinnor uppfattar och pÄverkas av produktplacering i bloggar

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ förstÄelse för och beskriva hur unga kvinnor uppfattar produktplacering i bloggar. Vi Àmnar Àven undersöka hur bloggarna och de som skriver dem pÄverkar de unga kvinnorna. Produktplacering i bloggar Àr en intressant aspekt att undersöka dÄ det Àr ett relativt nytt och outforskat fenomen. VÄr teori har utgÄtt frÄn hur kommunikation gÄr till, opinionsledare samt balansteori. Till vÄr empiri valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med nio respondenter.

MELLAN TRAUMA OCH TRYGGHET: SJUKSK?TERSKANS OMV?RDNADS?TG?RDER I M?TET MED FLYKTINGBARN. En litteratur?versikt

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Ambitioner hos körsÄngare och körledare : En undersökning kring mÄlsÀttningar, önskemÄl om bestÀmmande och sÄngteknisk medvetenhet i tre körer

Nina Hammarberg: Ambitioner hos körsÄngare och körledare. En undersökning kring mÄlsÀttningar, önskemÄl om medbestÀmmande och sÄngteknisk medvetenhet i tre körer. Uppsala, Musikvetenskap 1997. C-uppsats (60 p).Syftet med uppsatsen Àr att undersöka för det första körmedlemmars och körledares mÄlsÀttningar med körarbete, för det andra instÀllningar till medbestÀmmande, för det tredje medvetenhet om sÄngteknik. Materialet bestÄr av besvarade enkÀter frÄn tre kyrkokörer i Uppsala.

Att ha alla bestick i lÄdan : En studie om hur lÀrare arbetar för att bygga upp elevers ordförrÄd

Genom forskning vet vi att den sprÄkliga medvetenheten har en stor betydelse för lÀs- ochskrivutveckling hos barn och elever samt att ett rikt ordförrÄd Àr en förutsÀttning för framtidaskolframgÄngar. Ett vidgat ordförrÄd Àr sÀrskilt viktigt för elever med ett annat modersmÄl Ànsvenska, som pÄ grund av olika skÀl inte har hunnit utveckla det svenska sprÄket. Uppsatsenshuvudsakliga syfte var att undersöka hur tvÄ lÀrare i tvÄ olika grundskolor i Ärskurs 3 arbetademed den semantiska medvetenheten, att bygga ett innehÄllsrikt ordförrÄd hos elever som harsvenska som modersmÄl samt hos elever som har svenska som andrasprÄk och om arbetssÀttetskilde sig Ät nÀr det gÀllde dessa elever. LÀrarna observerades under ett antal lektioner ochintervjuades efterÄt med hjÀlp av en halvstrukturerad intervjuguide. Genom observationeriakttogs hur lÀrare arbetade för att stimulera barnens sprÄkliga medvetenhet och med att byggaderas ordförrÄd medan det genom intervjuer togs del av lÀrarnas tankar kring Àmnet.Resultatet visade att lÀrarna i studien var medvetna om vikten av ett innehÄllsrikt ordförrÄdoch arbetade medvetet med att utöka barnens sprÄkliga medvetenhet inklusive ordförrÄd.

Finns det nÄgot samband mellan matematikundervisningens utformning och elevernas attityd till lÀroboken och Àmnet?

Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för vilken instÀllning pedagoger och elever har till matematiklÀroboken samt till matematikÀmnet. Undersökningen ska ocksÄ klargöra om det finns nÄgra samband mellan matematikundervisningens utformning och elevernas instÀllning till lÀroboken och Àmnet. Pedagogernas medvetenhet om elevernas instÀllning till matematik skall ocksÄ tydliggöras genom undersökningen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀndes kvalitativ intervju och enkÀt som metod. Genom undersökningens resultat kunde vi utlÀsa att elevernas attityder till matematik samt pedagogernas medvetenhet om elevernas instÀllningar varierade stort.

Romer upplevelse av hÀlsa : -en intervjustudie

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att fÄ djupare kunskap pÄ hur romer ser pÄ hÀlsa. Studien Àr kvalitativ, baserad pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer, genom ett mÄlmedvetet urval. Deltagarna bestod av fem kvinnor och tre mÀn. De tre kategorierna som framkom var: HÀlsa handlar om hela mÀnniskan, En medvetenhet om livsstilens betydelse för hÀlsa samt SamhÀllets inverkan pÄ hÀlsa. HÀlsa sÄgs som en kombination av psykiskt och fysiskt vÀlmÄende och betydelsen av en god hÀlsa var vÀldigt stor hos samtliga.

Konsten att överleva pÄ en konkurrenssatt marknad : ett fall för bevakningstjÀnsten

Denna studie syftar till att undersöka vilka tankar och erfarenheter som finns hos fem yrkeskategorier kring sambandet mellan barns sprÄkutveckling 0-6 Är, sprÄklig medvetenhet, kommande lÀs- och skrivutveckling, sprÄkbefrÀmjande metoder samt synen pÄ specialpedagogens roll. Undersökningen genomförs med hjÀlp av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med Ätta respondenter, som arbetar med eller kring barn i förskoleÄlder. DÄ barns sprÄkutveckling ligger till grund för uppsatsens övriga avsnitt har vi valt att redogöra för densamma. Under studien framkom en samstÀmmighet mellan tidigare forskning och vÄra resultat vad det gÀller den sprÄkliga medvetenhetens betydelse för en god lÀs- och skrivutveckling. Dock rÄder oenighet om vad sprÄklig medvetenhet Àr.

Holism och reduktionism i den kreativa processen : om att finna medvetenhet i komponerandet

Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras pÄ olika nivÄer. .

LĂ€sutveckling under en termin

Studiens fokus har legat pÄ hur elever utvecklas i sin lÀsning under den första terminen i Ärskurs 1. Vi valde att titta pÄ tvÄ klasser i samma kommun, dock inte pÄ samma skola. Vi intervjuade 38 elever angÄende deras tankar om lÀsning. Dessutom genomförde vi en kartlÀggning om var eleverna befann sig nÀr det gÀllde sprÄklig medvetenhet och lÀsutveckling i början pÄ skolÄret. Vi lÀt Àven berörda pedagoger svara pÄ enkÀter om hur de arbetar för att stimulera elevernas lÀsning.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->