Sökresultat:
596 Uppsatser om Ödrift - Sida 6 av 40
Upphandling av vintervÀghÄllning
AbstractThis report was undertaken at the request of the Management and maintenancedepartment of Swedish National Road Authority (VÀgverket Region Sydöst) inJönköping.In 1992, the management and maintenance of Swedish roads were laid out onexternal contractors. When putting out a tender for the work, the foundation isfrom a national set of rules which are in constant change. This report is limited towinter road upkeep.The trend in the invitation for tenders is that it is moving from the moreconventional executional demands towards the less controlling demands. Thedownside of functional, less controlling demands is that it is difficult to articulatehow to measure them. The order authority therefore has to find ways to makesure to get what has been paid for.In connection to the invitation for tender of winter road upkeep for 2005, the newset of rules, ATB Vinter 2003 was deployed.The main purpose of this thesis is to see which the big changes in the set of rulesare and how these changes affect the organisation and activities of the contractor.It is also studied how the changes in execution is perceived by road users and howit affects the possibilities of the contractor to come as a newcomer to a new areaof administration.Interviews and examination of sets of rules has led to a list of a number ofchanges that the contractors feel affect their work in any sense.Views from road users that have come in to the order authority have beenscrutinized to see how they have experienced the change.
Koppar pÄ drift
In my project, Cups on the run, I have studied the relationship between ceramic utility objects and different environments, when moving them off the table. My background as a potter has been the starting point. From there, I wanted to see if I could expand my craft to the space beyond. With the cup, which for most people has a clear function and a relation to us human, in repetitive structure I explored the spatiality and architecture in various environments. Life fascinates me through how everything is made up of tiny parts that together create the tangible and intangible.
Korrosionsstudie av LD-gasklocka vid SSAB i LuleÄ
Vid stÄltillverkningen pÄ SSAB TunnplÄt AB i LuleÄ genomgÄr stÄlet olika
processer innan det blir den produkt kunden bestÀllt. I LD-konvertern
omvandlas rÄjÀrnet till rÄstÄl genom syrgasinblÄsning. Gasen som bildas Àr
bÄde energirik och giftig och samlas dÀrför upp för att renas och utvinna
energi. I LD-gasklockan samlas gasen upp innan den slussas vidare för
energiutvinning. Gasen i klockan innehÄller stoftrester och Àr mÀttad med
vattenÄnga.
UPS-system i SĂS Byggnad 7
Syftet med detta examensarbete var att berĂ€kna vad det kostar att ha UPS-kraft (Uninterruptible Power Supply). Arbetet utfördes för VĂ€stfastigheter pĂ„ Södra Ălvsborgs Sjukhus (SĂS) i BorĂ„s. Studien utfördes pĂ„ en UPS i drift i byggnad 7. UPS: en i denna byggnad har 10 kVA kapacitet och Ă€r av dubbelkonverterande typ. Batterier av Ni-Cd (Nickel-Kadmium) typ anvĂ€nds till backup med UPS: en.
Adaptiv varvtalsstyrning vid anvÀndning av en lastbils kraftuttag
Med ett vÀxande fokus pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle som tar ansvar för miljön strÀvar fordonstillverkare efter att sÀnka energiförbrukningen pÄ sina fordon. Detta arbete behandlar hur man kan sÀnka brÀnsleförbrukningen för lastbilar med pÄbyggnader. En pÄbyggnad kan t.ex. vara en kran, en lastvÀxlare eller en betongpump. En metod för att sÀnka energiförbrukningen Àr att sÀnka det varvtal som lastbilens dieselmotor arbetar vid.
Analys av energisimulering frÄn projekteringsskede och verklig energianvÀndning i lokalbyggnad.
Idag sker ett kontinuerligt arbete med att reducera energianvÀndningen i byggnader under desslivscykel för att minska miljöbelastningen och utnyttjandet av fossila energikÀllor. En reduceringav energianvÀndningen utgör Àven ett ekonomiskt incitament genom minskade energikostnader.Inom byggsektorn arbetar flertalet företag med olika former av miljöcertifieringar sÄsomMiljöbyggnad, LEED och BREAM. En viss del av bedömningen bygger pÄ en energisimuleringav projekterad byggnad, ett scenario av framtida energianvÀndning.Energisimuleringar utgör ett beslutsunderlag och kan anvÀndas under hela byggprocessen menlÀmpar sig frÀmst under projektering dÄ flertalet beslut rörande olika faktorer sÄsom klimatskal,ventilationssystem, vÀrme och kyla samt framtida drift och styrning behandlas.I detta examensarbete analyseras energianvÀndningen i fastighet BioCentrum i Uppsala utifrÄndriftÄr 2012 och jÀmförs mot projekterade vÀrden frÄn tidigare energisimulering. En jÀmförelsegörs Àven mellan indata och antaganden samt projekterade energiflöden för vÀrme, komfortkyla,processkyla och el. Att arbeta med energisimuleringar under projektering Àr en kontinuerligprocess och pÄ vilket sÀtt detta verktyg kan förbÀttras i projekteringsarbetet diskuteras.
SjÀlvrisk vid driftupphandling : En fallstudie om entreprenörens konstnadsansvar, sjÀlvrisk, vid felavhjÀlpande underhÄllsÄtgÀrder
Sedan outsourcing blev vanligare pÄ den svenska marknaden har det Àven blivit vanligt att i förvaltning upphandla sin drift i konkurrens. I ett mycket tidigt skede uppmÀrksammandes en problematik med samarbetet mellan bestÀllare och driftentreprenör som innebar att fakturahanteringen mellan parterna var omfattande och tidkrÀvande. För att bland annat minska administrationen upprÀttades en sjÀlvriskmodell som mÄnga bestÀllare idag tillÀmpar i kontrakten, vilken innebÀr att driftentreprenören ersÀtter felavhjÀlpande underhÄllsÄtgÀrdskostnader upp till ett visst grÀnsbelopp. Syftet med fallstudien Àr att undersöka modellens uppbyggnad och tillÀmpning samtatt analysera vad bestÀllare och entreprenör anser om sjÀlvriskmodellen.Studien bygger frÀmst pÄ primÀr insamlad data genom ett antal intervjuer med frÀmst en bestÀllare, Locum samt en sekundÀr datainsamling i form av en enkÀtundersökning besvarad av verksamma entreprenörer inom branschen.För att bibehÄlla det offentliga fastighetsbestÄndet och för att se till brukarens bÀsta mÄste en förstÄelse finnas mellan bestÀllare och entreprenör. Den lösningen som idag finns för att upprÀtthÄlla kvalité och service i en funktionsupphandling Àr att anvÀnda sjÀlvriskmodellen. För bestÀllaren fungerar modellen som ett incitament att funktionskraven uppnÄs och för att minska fakturahanteringen.
Lyftkranars livslÀngd : analys av hur lyftkranars livslÀngd pÄverkas av dess drift samt framtagning av verktyg för konditionsanalys.
PÄ Sandvik Materials Technology i Sandviken finns en lyftgrupp som ansvarar för samtliga kranar pÄ industriomrÄdet. Syftet med examensarbetet Àr att skapa ett verktyg som hjÀlpmedel för att kunna ta fram rekommendationer för ett kostnadseffektivt utbyte eller underhÄll av traverser som baseras pÄ livslÀngden. En lyftkrans livslÀngd beror pÄ hur den körs d.v.s. lastvikt och lyftfrekvens samt hur den fÀrdas. Verktyget skapades i kalkylprogrammet Microsoft Excel. Med hjÀlp av driftdata som tas fram ihop med produktionen och matas in i programmet resulterar det i en teoretisk livslÀngd för den aktuella kranen.
?Men anvÀndarna dÄ?? : En litteraturstudie i hur anvÀndarmedverkan under systemutvecklingsprocessen kan pÄverka ett beslutsstödssystems framgÄng.
Det finns metoder som har en fokus pÄ anvÀndarmedverkan under utvecklingen och införande av informationssystem. Det kan vara svÄrt under utvecklingsprocessen att bekrÀfta hur en specifik systemtyp som beslutstödssystem kan anses vara framgÄngsrikt. Det kan, utöver de tekniska, finnas ytterligare faktorer som pÄverkar anvÀndningen av systemen som dessutom kan vara svÄra att hantera under utvecklingen.Tar de anvÀndarcentrerade utvecklingsmetoder som anvÀnds idag för att implementera och driftsÀtta ett beslutsstödssystem hÀnsyn till mjuka faktorer som kan vara specifika eller sÀrskilt viktiga för denna typ av system? Kan effekten av faktorer som pÄverkar beslutsfattandet t.ex. stress, Ängest och grupptÀnkande minimeras i högre grad dÄ metoder som fokuserar pÄ anvÀndarnas medverkan anvÀnds? Att bekrÀfta existensen av dessa faktorer samt minimera den pÄverkan de har pÄ beslutsfattandet under anvÀndningen kan göra stora skillnader i en verksamhets effektivitet.
Producktutveckling av mekanisk slitter
SammanfattningVÄr uppdragsgivare Metso Paper Karlstad AB Àr vÀrldsledande inom tillverkning av Tissue maskiner (tunn papper). Av Metso Paper fick vi uppgiften att utveckla en Mekanisk Slitter. En mekanisk slitter sitter monterad i slutet av en tissue maskin och har uppgiften att dela pappersbanan i flera delar beroende pÄ hur mÄnga slittrar man valt att installera. Varför man delar pappersbanan Àr för att underlÀtta efterhanteringen av rullarna.Problemet med dagens Mekaniska Slitter Àr att den inte klarar av de sÀkerhetskrav som stÀlls för att fÄ kunna vistas i omrÄdet dÀr den Àr installerad. AvstÄndet som klingan Àr oskyddad Àr för stort.
Livscykelkostnader för vindkraft : En jÀmförelse av fallstudier
I denna rapport har det utförts tvÄ fallstudier frÄn tvÄ olika vindkraftsanlÀggningar och med hjÀlp av en utarbetad modell har livscykelkostnaderna jÀmförts för de tvÄ fallstudierna.Resultatet visade att livscykelkostnaden per producerad kWh sjunker allteftersom den installerade effekten blir högre.Kostnadsmodellen som utarbetats och tillÀmpats för resultaten har visat sig ha hög verifierbarhet dÄ resultaten har varit jÀmförbara med litterÀra studier..
= Golf
Detta examensarbete har utförts pÄ Saab Support and Services i Arboga. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram en modell i Matlab som skall berÀkna antal motorbyten, och hur mÄnga stora motortillsyner (Check 3) det kommer att bli. Detta skall utföras för att fÄ en sÄ kostnadseffektiv drift som möjligt fram till valt slutscenario, med 40 SK60 det vill sÀga 80 stycken RM15 motorer i drift. De scenarion som har pÄverkat projektet har varit 2014 VT, 2017 VT samt 2020 VT. Projektet har delats upp i tvÄ moment, dÀr det ena har varit att skapa en databas i Excel för alla motorer och det andra Àr ett program i Matlab som skall bearbeta all data frÄn Excel, för att pÄ sÄ sÀtt kunna fÄ ut det mest optimala tillvÀgagÄngssÀttet.Det som vi har kommit fram till Àr att scenario 2014 VT kommer att uppnÄs med de aktuella motorer som finns tillgÀngliga idag utan att nÄgon motor skickas ivÀg pÄ Check 3.
Sol-/uteluftsvÀrmepump för uppvÀrmning av tappvarmvatten
I husha?ll runt om i Sverige anva?nds fortfarande elektriska varmvattenberedare fo?r uppva?rmning av tappvarmvatten. Anledningen till detta a?r enkelheten, pa?litligheten och den la?ga investeringskostnaden. Det finns pa? marknaden idag inget billigt ersa?ttningsalternativ.
Svenska Turistföreningens fjÀllstugor - UppvÀrmning, ventilation och elförsörjning
Svenska turistföreningen hÄller pÄ att uppföra ett enplanshus. Huset Àr pÄ 279 m2 varav ca entredjedel Àr gemensamhetsutrymmen med kök, uppehÄllsrum, toalett, hygien- och torkrum. Detplaneras 10 sovrum med 24 bÀddar. Uppgiften Àr att undersöka om det gÄr att uppfylla dagenskrav pÄ inomhusmiljö vad gÀller uppvÀrmning, ventilation och elbehov i svÄrtillgÀnglig miljö dÀrmöjligheten till extern el inte finns tillgÀnglig. Rapporten presentera Àven berÀkningar ochinformation som belyser möjliga energisparande ÄtgÀrder och vilken effekt de har pÄenergikonsumtionen.
Optimering av motorunderhÄll RM15
Detta examensarbete har utförts pÄ Saab Support and Services i Arboga. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram en modell i Matlab som skall berÀkna antal motorbyten, och hur mÄnga stora motortillsyner (Check 3) det kommer att bli. Detta skall utföras för att fÄ en sÄ kostnadseffektiv drift som möjligt fram till valt slutscenario, med 40 SK60 det vill sÀga 80 stycken RM15 motorer i drift. De scenarion som har pÄverkat projektet har varit 2014 VT, 2017 VT samt 2020 VT. Projektet har delats upp i tvÄ moment, dÀr det ena har varit att skapa en databas i Excel för alla motorer och det andra Àr ett program i Matlab som skall bearbeta all data frÄn Excel, för att pÄ sÄ sÀtt kunna fÄ ut det mest optimala tillvÀgagÄngssÀttet.Det som vi har kommit fram till Àr att scenario 2014 VT kommer att uppnÄs med de aktuella motorer som finns tillgÀngliga idag utan att nÄgon motor skickas ivÀg pÄ Check 3.