Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt var att unders?ka medelhavskostens p?verkan p? grad av depression hos vuxna personer med depression. Metod: S?kningar utf?rdes i databaserna PubMed och Scopus under mars 2023. Inklusionskriterier var randomiserade kontrollerade studier, vuxna ?18 ?r med diagnostiserad depression enligt sj?lvskattningsformul?r eller medicinskt utl?tande. Utfallsm?ttet var grad av depressionssymtom m?tt med skalorna MADRS (Montgomery-?sberg Depression Rating Scale), BDI-II (Beck Depression Inventory II) eller DASS-21 (Depression Anxiety Stress Scale). Artiklar som inkluderat fler interventioner i sina studier ?n kostintervention eller artiklar som ej var skrivna p? engelska exkluderades. De studier som m?tte kriterierna inkluderades och kvalitetsgranskades enligt SBU:s (Statens beredning f?r medicinsk och social utv?rdering) granskningsmall ?Bed?mning av randomiserade studier ? effekt av att tilldelas intervention?.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Uppsatsen undersöker hur topiker och bildsprÄk speglar och reproducerar strukturella maktrelationer genom performativa talakter i samtida recensioner av populÀrmusik. Materialet bestÄr av 86 recensioner som publicerades i Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under augusti mÄndad Är 2014. Analysen anlÀgger ett intersektionellt perspektiv pÄ topiker och bildsprÄk som Äterkommer i recensionerna, för att undersöka förhÄllandet mellan musikalisk genreindelning och samhÀlleliga maktrelationer. Att anlÀgga ett intersektionellt analysperspektiv innebÀr i det hÀr sammanhanget att undersöka hur identitets- och maktkategorierna kön, klass och ras skapar och förhÄller sig till varandra. Resultatet Àr sprÄkliga identitetskonstruktioner som avviker frÄn den musikaliska genrens norm inte bara skapar utan Àven förstÀrker varandra.

Hepatit C Ă€r en virussjukdom som framförallt smittar via intravenöst missbruk men Ă€ven vid utbyte av kroppsvĂ€tskor. I Sverige bĂ€r cirka 40 000 personer pĂ„ viruset. Sjukdomen tenderar att bli kronisk och faller under smittskyddslagen. Över hĂ€lften av alla som blivit smittade av hepatit C-virus (HCV) upplever stigmatisering dĂ„ smittan förknippas med intravenöst missbruk och promiskuöst leverne. Kronisk sjukdom kan medföra en kĂ€nsla av ensamhet och otillrĂ€cklighet, dessa kĂ€nslor kan intensifieras av osĂ€kerhet, hjĂ€lplöshet och smĂ€rta.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Studien syftar till att undersöka socialarbetares erfarenheter av att anvÀnda vÄrd- och genom-förandeplaner i socialtjÀnstens missbruksvÄrd. Fokus ligger pÄ socialarbetares upplevelser av vÄrd- och genomförandeplaner som arbetsverktyg, klientens delaktighet, samt samverkan mellan aktörer i samband med planering. Kvalitativa intervjuer av Ätta socialarbetare har ge-nomförts. Resultatet visar att socialarbetarna har olika instÀllning till planerna, samt erfaren-het av en rad möjligheter och utmaningar med arbetsverktyget, delaktighet och samverkan; vilket tyder pÄ en komplexitet. Om och pÄ vilket sÀtt socialarbetarna hanterar intentionerna om vÄrd- och genomförandeplaner och sitt handlingsutrymme som grÀsrotsbyrÄkrat, kan kopplas till huruvida de finner planerna vara meningsfulla, hanterbara och begripliga.

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

Denna uppsats a?r en studie av hur teckenspra?kiga tar del av det dagliga nyhetsflo?det. Syftet med studien a?r att underso?ka vad teckenspra?kiga tycker om det faktiska utbudet av nyhetsprogram fo?r teckenspra?kiga. Studiens fra?gesta?llningar a?r:Hur uppfylls teckenspra?kigas behov av nyheter idag?Tar de teckenspra?kiga del av nyheterna fra?n Nyhetstecken?Vilken betydelse har public service fo?r teckenspra?kiga?Hur o?nskar teckenspra?kiga att nyhetsutbudet utformades?Tillgodoser nyhetsmedierna teckenspra?kigas behov ur ettdemokratiperspektiv?Att kunna ta del av den samha?llsinformation som finns a?r en viktig del i ett demokratiskt samha?lle.

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande förÀldrar, barnens behov och situation bÄde i hemmen och ute i samhÀllet. Ytterligare ett syfte var att fÄ en inblick i vad det fanns för insatser och hjÀlp för dessa barn. Undersökningen gjordes pÄ en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes dÄ fördelarna med detta var att man nÄdde mÄnga respondenter och anonymiteten sÀkerstÀlldes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjÀlp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Hur byggmaterial hanteras pa? en byggarbetsplats a?r idag viktigt da? materialkostnaden och hanteringen av den sta?r fo?r ca 50 % av byggkostnaderna i ett byggprojekt. Materiallogistiken a?r inte alltid la?tt att hantera da? det till ett projekt kommer byggmaterial till ma?nga olika yrkesgrupper fra?n ma?nga olika leveranto?rer. Detta examensarbete har skrivits vid Skanska Va?rmlands byggarbetsplats pa? Centralsjukhuset i Karlstad da?r de bygger ut och om sjukhuset till ett bera?knat va?rde av 1,35 miljarder kronor.

Bakgrund: FrÄn och med den 10 mars 2000 Àr det tillÄtet för publika svenska börsföretag att handla i egna aktier. Det Àr intressant att belysa hur möjligheten att Äterköpa aktier uppfattas i Sverige. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur möjligheten att Äterköpa egna aktier pÄverkar ledningen och aktieÀgarna i ett aktiebolag. Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur om Àmnet Äterköp. Besöksintervjuer har genomförts pÄ Assa Abloy, Electrolux, Investor, Skanska, Robur Kapitalförvaltning och Handelsbanken Markets.

FrÄgestÀllningen som vi vill besvara Àr huruvida kvinnliga poliser hÀvdar sig i jÀmförelse till sina manliga kollegor. För bara nÄgra decennier sedan pÄgick en het debatt om kvinnor skulle fÄ möjlighet att bli poliser. 1908 anstÀlldes de allra första poliserna i Sverige, som pÄ den tiden kallades polissystrar. Deras arbete koncentrerades pÄ kvinnor och barn. MÀnnen i sin tur arbetade för att fÄ bort kvinnorna frÄn polisyrket.

Uppsatsen handlar om muntligt berÀttande som tog form under ett berÀttarprojekt pÄ en förskola i Malmös vÀstra del. Projektet varade i tvÄ mÄnader och syftet var att se hur nio 4-5 Äringar interagerade med varandra, mottog och samtalade om berÀttelserna vi valde att berÀtta..

Syftet Àr att granska i vilken utstrÀckning företag som upprÀttar hÄllbarhetsredovisning följer riktlinjerna pÄ omrÄdet. Vi har genomfört fallstudier, i vilka vi studerat tre olika företags hÄllbarhetsredovisningar. Dessa har vi jÀmfört med GRI:s riktlinjer och med varandra. För att fÄ inblick i företagens tankar om GRI och dess framtida roll har vi gjort intervjuer, via e-post, med nyckelpersoner pÄ tvÄ av de tre fallföretagen. Kvalitativ metod har anvÀnts för att fÄ en helhetsbild av fenomenet hÄllbarhetsredovisning.