Denna studie handlar om att undersöka ungdomars uppfattningar om kÀrlek, sex, sexuella identiteter samt deras erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Ungdomarnas uppfattningar jÀmfördes med varandra samt med uppfattningarna frÄn en person verksam pÄ RFSL*. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med en tjejgrupp, en killgrupp och med en respondent frÄn RFSL. Resultatet visade inte pÄ nÄgra större skillnader mellan ungdomsgruppernas uppfattningar, utan den största skillnaden fann vi emellan deras och RFSL- respondentens uppfattning. I resultatet framkom det att ungdomarna ser kÀrlek och sex som tvÄ fenomen beroende av varandra.

Inför Ärets riksdagsval sÄ förekommer det en debatt dÀr Sveriges tvÄ största politiska partier anklagas för att ha övergivit sina ideologiska vÀrdegrund. Den rÄdande perceptionen Àr att detta har ledat till att de tvÄ partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, befinner sig nÀrmare varandra Àn tidigare. Undersökningens syfte Àr att klargöra huruvida denna perceptions stÀmmer eller ej. Detta görs genom en idéanalys av de tvÄ partiernas idépolitik dÀr partiprogram utgör material. Materialet ska klassificeras utefter olika idealtyper för att pÄ sÄ sÀtt kunna placera in partiernas idépolitiska position.

I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.

Syftet med detta arbete var att studera hur nÄgra andrasprÄkselever pÄ SFI anvÀnder varandra som resurser vid tvÄ olika samarbetsuppgifter. Datainsamlingen bestÄr av transkriberade bandinspelningar frÄn första respektive andra skrivuppgiften. Vi utgick frÄn hypotesen att samarbetsinlÀrning resulterar i positiv interaktion som i sin tur gynnar sprÄkutvecklingen. Resultatet av denna undersökning visar att det som diskuteras mest under dessa samarbetsuppgifter Àr innehÄllsepisoder. Uppgifter som ger utrymme för kreativitet och fantasi visar att de ger fler antal repliker.

Det ha?r arbetet bygger pa? en studie av barns fria tecknande som uppsatsfo?rfattaren genomfo?rt under loppet av cirka fem ma?nader pa? en 3-6 a?rs avdelning vid en Stockholmsfo?rskola.Studien a?r genomfo?rd med en etnografisk ansats. Jag har samlat material genom samtal med barnen och fotografering av deras bildarbeten. Uppsatsens fra?gesta?llningar so?ker svar pa? vad barnen ritar? Vad de anva?nder sina bilder till? Och i vilket sammanhang dessa bilder skapas.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka vilka skyddsfaktorer som funnits i dessa maskrosbarns liv, hur de trots en destruktiv uppvÀxtmiljö kunnat skapa ett fungerande liv. Alla intervjupersonerna i denna studie har vuxit upp med förÀldrar som haft missbruk och/eller psykisk sjukdom. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som hade fem stycken teman. Empirin analyserades sedan med hjÀlp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visar att det fanns skyddsfaktorer och att dessa spelat stor roll för intervjupersonerna.

Uppsatsen undersöker hur topiker och bildsprÄk speglar och reproducerar strukturella maktrelationer genom performativa talakter i samtida recensioner av populÀrmusik. Materialet bestÄr av 86 recensioner som publicerades i Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under augusti mÄndad Är 2014. Analysen anlÀgger ett intersektionellt perspektiv pÄ topiker och bildsprÄk som Äterkommer i recensionerna, för att undersöka förhÄllandet mellan musikalisk genreindelning och samhÀlleliga maktrelationer. Att anlÀgga ett intersektionellt analysperspektiv innebÀr i det hÀr sammanhanget att undersöka hur identitets- och maktkategorierna kön, klass och ras skapar och förhÄller sig till varandra. Resultatet Àr sprÄkliga identitetskonstruktioner som avviker frÄn den musikaliska genrens norm inte bara skapar utan Àven förstÀrker varandra.

Hepatit C Ă€r en virussjukdom som framförallt smittar via intravenöst missbruk men Ă€ven vid utbyte av kroppsvĂ€tskor. I Sverige bĂ€r cirka 40 000 personer pĂ„ viruset. Sjukdomen tenderar att bli kronisk och faller under smittskyddslagen. Över hĂ€lften av alla som blivit smittade av hepatit C-virus (HCV) upplever stigmatisering dĂ„ smittan förknippas med intravenöst missbruk och promiskuöst leverne. Kronisk sjukdom kan medföra en kĂ€nsla av ensamhet och otillrĂ€cklighet, dessa kĂ€nslor kan intensifieras av osĂ€kerhet, hjĂ€lplöshet och smĂ€rta.

Studien syftar till att undersöka socialarbetares erfarenheter av att anvÀnda vÄrd- och genom-förandeplaner i socialtjÀnstens missbruksvÄrd. Fokus ligger pÄ socialarbetares upplevelser av vÄrd- och genomförandeplaner som arbetsverktyg, klientens delaktighet, samt samverkan mellan aktörer i samband med planering. Kvalitativa intervjuer av Ätta socialarbetare har ge-nomförts. Resultatet visar att socialarbetarna har olika instÀllning till planerna, samt erfaren-het av en rad möjligheter och utmaningar med arbetsverktyget, delaktighet och samverkan; vilket tyder pÄ en komplexitet. Om och pÄ vilket sÀtt socialarbetarna hanterar intentionerna om vÄrd- och genomförandeplaner och sitt handlingsutrymme som grÀsrotsbyrÄkrat, kan kopplas till huruvida de finner planerna vara meningsfulla, hanterbara och begripliga.

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande förÀldrar, barnens behov och situation bÄde i hemmen och ute i samhÀllet. Ytterligare ett syfte var att fÄ en inblick i vad det fanns för insatser och hjÀlp för dessa barn. Undersökningen gjordes pÄ en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes dÄ fördelarna med detta var att man nÄdde mÄnga respondenter och anonymiteten sÀkerstÀlldes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjÀlp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes.

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Bakgrund: FrÄn och med den 10 mars 2000 Àr det tillÄtet för publika svenska börsföretag att handla i egna aktier. Det Àr intressant att belysa hur möjligheten att Äterköpa aktier uppfattas i Sverige. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur möjligheten att Äterköpa egna aktier pÄverkar ledningen och aktieÀgarna i ett aktiebolag. Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur om Àmnet Äterköp. Besöksintervjuer har genomförts pÄ Assa Abloy, Electrolux, Investor, Skanska, Robur Kapitalförvaltning och Handelsbanken Markets.

Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget. Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren 2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277 registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar. Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status, tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.

FrÄgestÀllningen som vi vill besvara Àr huruvida kvinnliga poliser hÀvdar sig i jÀmförelse till sina manliga kollegor. För bara nÄgra decennier sedan pÄgick en het debatt om kvinnor skulle fÄ möjlighet att bli poliser. 1908 anstÀlldes de allra första poliserna i Sverige, som pÄ den tiden kallades polissystrar. Deras arbete koncentrerades pÄ kvinnor och barn. MÀnnen i sin tur arbetade för att fÄ bort kvinnorna frÄn polisyrket.

Uppsatsen handlar om muntligt berÀttande som tog form under ett berÀttarprojekt pÄ en förskola i Malmös vÀstra del. Projektet varade i tvÄ mÄnader och syftet var att se hur nio 4-5 Äringar interagerade med varandra, mottog och samtalade om berÀttelserna vi valde att berÀtta..