Studien har gjorts pÄ en avdelning pÄ en förskola som till stor del bestÄr av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk leker utifrÄn ett barnperspektiv. För att komma nÀrmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fÀltanteckningar och informella samtal med pedagogerna pÄ avdelningen. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Under vÄr utbildning har vi reagerat pÄ elevers respektlösa och krÀnkande sprÄk gentemot varandra. Syftet med vÄr undersökning var att utveckla elevernas sprÄk i skolan genom vÀrderingsövningar. Undersökningen genomfördes i tvÄ Ärskurs nio klasser pÄ en sex till nio skola under sju veckor. Vi anvÀnde oss av enkÀter, ostrukturerade observationer och olika vÀrderingsövningar för att samla information. Resultatet visade att vÀrderingsövningar Àr ett anvÀnbart medel för att förÀndra elevernas sprÄk i skolan.

This report is based on factors that has had affect on drugaddicts in their decission on quitting their abuse. The questions we have built our report on are: What external factors have had an impact on the drugabuser to end his or her drugabuse? What internal factors have had an impact on the drugabuser to end his or her drugabuse? Does the police have an influence on the drugabuser to end his or her drugabuse? The report is based on intervjues with former drugaddicts. We have also studied the theory of symbolic interactionism and litterature written by different authors to obtain a broad picture of drugabuse. Our results in this report show that the people we have intervjued have been influenced by many different factors and people in their enviroment.

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

Skolk innebÀr olovlig frÄnvaro frÄn skolan och det finns undersökningar som visar pÄ att skolk Àr ett uttryck för ungdomens en i hög grad riskfylld livssituation dÀr misslyckandet med skolan ofta leder till missbruk och kriminalitet. Det har visat sig att bland skolkarna finns bÄde kriminalitet, droger, tobak, ungdomskriminalitet och andra problem överrepresenterat jÀmfört med icke skolkande elever. Det finns olika svar pÄ var skolk beror pÄ enligt vad som framkommer vid undersökningar bland elever, men den vanligaste orsaken Àr att bland eleverna som skolkade Àr det vanligt med bristande tillsyn frÄn förÀldrarna och missbruk hos förÀldrarna, sÄ kallade familjerelaterade faktorer. NÀr det gÀller skolrelaterade faktorer till skolk Àr bristen pÄ uppmuntran att nÀrvara i skolan en faktor som pÄverkar och andra förklaringar Àr missnöje med skolpersonal, lektioner och attityder hos personal och andra elever. Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn kvalitativa intervjuer med rektor, lÀrare och personal inom elevhÀlsan undersöka hur skolkproblematik hanteras och vilka tankar som finns kring skolk.

Droger och drogbruk Àr knappast nÄgot nytt inom forskningsvÀrlden men fenomenet har bara funnits cirka 50 Är i Sverige. Det var först pÄ 1960-talet man började uppmÀrksamma företeelsen, definiera det och pÄ sÄ sÀtt sÀtta ord pÄ drogbruk och missbruk. Min studie handlar om drogbrukande unga mÀn. Syftet med min studie har varit att tolka och fÄ en bÀttre förstÄelse av mÀnnens vardagsliv, deras drogbruk och omvÀrld. Detta har jag sökt svar pÄ genom fem intervjuer med fyra drogbrukare, en med en före detta brukare samt en med en brukares syster.

Denna studie syftar till att studera hur fo?re detta kriminella va?ljer att framsta?lla sig sja?lva genom sina livsbera?ttelser. Vi a?mnar underso?ka ungdomar som har ett kriminellt liv bakom sig, genom att lyssna pa? deras livshistorier. Genom dessa bera?ttelser vill vi fa? fram vilka faktorer respondenterna anser varit va?sentliga under deras va?g genom det kriminella och vilka va?ndpunkter som funnits under denna tid.

Studien har gjorts pÄ en avdelning pÄ en förskola som till stor del bestÄr av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk leker utifrÄn ett barnperspektiv. För att komma nÀrmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fÀltanteckningar och informella samtal med pedagogerna pÄ avdelningen. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

I denna uppsats har jag med hjÀlp av en komparativ och hypotetiskt-deduktiv metod diskuterat kÀllÀget mellan skriftlig och materiell kultur under vikingatiden. Som avgrÀnsande exempel har jag valt de skriftliga kÀllorna Vita Ansgari frÄn 800-talet samt Adam av Bremens Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum frÄn 1000-talet. Som arkeologiskt material har jag valt fynden av en skeppsgrav i Ladby, samt en kammargrav i Mammen i Danmark. Syftet med uppsatsen var att se om kÀllorna sÄsom de speglades i den materiella respektive skriftliga kulturen kontrasterade eller samspelade med varandra, resultatet av min studie var att kÀllorna samspelade med varandra..

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

I föreliggande studie har tre verksamma sfi-lĂ€rares individualiseringsmetoder granskats. Studien fokuserar pĂ„ deras verksamhet utifrĂ„n de didaktiska frĂ„gorna vad?, varför? och hur? För att nĂ„ fram till resultatet har den kvalitativa ansatsen i form av intervju anvĂ€nts.Resultatet tyder pĂ„ att lĂ€rarnas arbetsbörda Ă€r enorm, de upplever individualiseringsuppdraget som viktigt men svĂ„rt att genomföra under rĂ„dande omstĂ€ndigheter inom sfi. Graden av individualisering stĂ„r Ă€ven i beroende av lĂ€rarens engagemang, likasom variationen av tillĂ€mpade individialiseringsmetoder. Denna godtycklighet resulterar bland annat i att undervisningens upplĂ€ggning sĂ€llan möter individuella behov, samt i att deltagarna Ă€r tvungna att studera mycket pĂ„ egen hand, vilket negativt pĂ„verkar utbildningens kvalitĂ©.Överlag stĂ€mmer studiens slutsatser med dem av tidigare forskning..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vuxna elever med olika studiegÄng kommunicerar med varandra för att uppnÄ begreppsförstÄelse. Undersökningen tar ocksÄ upp om sÀttet för kommunikation skiljer sig Ät mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in pÄ band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder pÄ att reguljÀra elever har ett tydligare kommunikationsmönster Àn distanselever.

Internet har blivit na?stintill oumba?rligt i dagens va?rld. Fra?n online-spel till e-handel och fra?n kommunikationskanaler till ett informativt na?t, a?r Internet fo?rmodligen en av de mest framtra?ngande och vitt spridda uppfinningarna av va?r tid. Medan sa?kerheten kring anva?ndandet av Internet har diskuterats vilt sa? har anva?ndbarheten av Internet i olika omra?den inte utforskats till samma grad.

Studien syftar till att se hur tjejer frÄn tre olika kompisgrupper genom sprÄket konstruerar sin uppfattning om sig sjÀlva, varandra och omvÀrlden. Studien har hÀmtat sitt material frÄn tre samtal med gymnasietjejer frÄn tvÄ mellanstora stÀder. Materialet har analyserats utifrÄn en diskursiv narrativ ansats dÀr vi utgÄtt frÄn att deras sprÄk konstruerar den verklighet de lever i. I materialet har vi urskilt tre framtrÀdande mönster i hur tjejerna med hjÀlp av varandra skapar identitet. I det första mönstret har vi kunnat se hur tjejerna genom att prata om gruppens vÀnskap positionerat sig inom gruppen och pÄ sÄ vis förhandlat fram sina identiteter.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.