Syftet med föreliggande studie har varit att belysa hur ungdomar som kommer till Maria Ungdom svarar pÄ frÄgor om sitt spelande, och om det skiljer sig Ät mellan pojkar och flickor. Vi var intresserade av hur mÄnga pojkar respektive flickor som har spelproblem, samt om dessa eventuella spelproblem var kopplade till annan beroendeproblematik eller till förÀldrars spelvanor och/eller missbruk. Studien baseras pÄ tidigare forskning, samt delar av material frÄn Maria Ungdoms undersökning om spelproblematik hos ungdomar, som genomfördes under Är 2004. I undersökningen deltog 88 flickor och 69 pojkar. Resultatet visar att hÀlften av ungdomarna har nÄgon gÄng spelat om pengar, och pojkar spenderar mer pengar pÄ spel.

Bemötandet frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal upplevs bÄde negativt och positivt av patienter med missbruksproblematik. De upplever sig diskriminerade och stigmatiserade men har ocksÄ positiva erfarenheter av stöd och förstÄelse. De möts av stereotypa antaganden och upplever att de fÄr sÀmre vÄrd pÄ grund av deras missbruk. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens erfarenheter av att möta patienter med missbruksproblematik. En innehÄllsanalys utfördes av kvantitativa och kvalitativa artiklar vilket resulterade i fem kategorier; patienter med missbruksproblem stigmatiseras och ses som stereotyper, god vÄrd förutsÀtter kunskap, utbildning, stöd och förstÄelse, brist pÄ kunskap skapar osÀkerhet i ansvaret av vÄrden, motivation och engagemang saknas, samt kÀnslan av sÄrbarhet och utsatthet bidrar till uppgiftsorientering.

Bakgrund: Narkotika har förekommit i flera tusen Ă„r och missbruk definieras idag som en sjukdom. DebutĂ„ldern ligger i genomsnitt pĂ„ 17,5 Ă„r och den lĂ„ga Ă„ldern gör att anhöriga pĂ„verkas i stor utstrĂ€ckning och ofta hamnar i skymundan inom vĂ„rden och forskningen. Även det bĂ€sta hemförhĂ„llandet kan drabbas av ett narkotikamissbruk vilket gör att det aldrig gĂ„r att förutse vilka familjer som lider störst risk.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur familjen upplevde att ha en narkotikamissbrukande tonĂ„ring och ung vuxen i sin nĂ€rhet.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats byggd pĂ„ elva vetenskapliga arbeten med bĂ„de kvalitativa och kvantitativa inriktningar. Med hjĂ€lp av Graneheim och Lundmans (2004) innehĂ„llsanalys analyserades arbetena.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier: FörĂ€ndrad familjetillvaro; KĂ€rleken till den förlorade tonĂ„ringen; Sveket frĂ„n samhĂ€llet. I resultatet framkom det att förĂ€ldrarna upplevde oro över tonĂ„ringarnas framtid samtidigt som de uttryckte skuld och skam över det som hĂ€nt.Slutsatser: Författarna anser att sjuksköterskor och annan vĂ„rdpersonal bör ha mer kunskap om de anhörigas situation vid tonĂ„ringars missbruk för att kunna hjĂ€lpa dem ur lidandet.

V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.

Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen för personer i Sverige Àr tio liter starksprit perÄr och har ökat drastiskt de senaste tio Ären. Den stora alkoholförtÀringen leder till att flersjukdomar och olycksfall orsakade av alkohol pÄtrÀffa hos patienterna i sjukvÄrden. Idenna litteraturstudie belyses hur en vÄrdande relation kan skapas till patienter som liderav alkoholberoende eller missbruk i sjukvÄrden. Fördjupningsarbete utgÄr frÄnomvÄrdnadsbegreppen; Den vÄrdande relationen, Det etiska kravet och vÀrdighet. Dessabegrepp valdes dÄ de omfattar: integritet, trygghet, respekt och delaktighet som Àr viktigabyggstenar nÀr en relation till patienten skapas.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en individs liv kan pÄverkas av att vÀxa upp med en missbrukande förÀlder. UtifrÄn en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppvÀxt, deras sj?ÀlvkÀnsla och de sociala relationer de har idag. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning var ?Hur pÄverkas en mÀnniska av att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhÀllsmedborgare?? De Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras pÄ analyserades med grundlÀggande teorier frÄn socialpsykologin.

Subutex anvÀnds vid behandling av heroinmissbrukare. Syftet med Subutex Àr att man skall ge missbrukaren en chans att fÄ kontroll pÄ sitt liv, samt hÄlla denne vid liv sÄ att andra behandlingsmetoder kan fÄ bukt med det bakomliggande problemet. Det vi försökt belysa med denna rapport Àr de för- och nackdelar som subutexbehandlingen innebÀr. Vi har inhÀmtat information frÄn internet och frÄn litteratur om vÄrt Àmne. Vi har Àven intervjuat tvÄ personer med kunskap och erfarenhet av Subutex och subutexbehandling.

Denna studie syftar till att, utifrÄn ett personal- och brukarperspektiv, undersöka vilka yttre och inre maktaspekter som kommer till uttryck och pÄverkar CM-teamets arbete samt hur dessa maktaspekter tar sig i uttryck i relations- och motivationsarbetet. CM-teamet Àr en verksamhet som arbetar för att samordna insatser frÄn kommun och landsting för de individer som har ett vÄrdbehov för sitt missbruk och sin psykiska problematik och som faller mellan stolarna. Denna studie Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr materialet analyserades med hjÀlp av meningskoncentrering. Vi har gjort intervjuer med sÄvÀl personal som brukare pÄ CM-teamet för att belysa tvÄ perspektiv av verksamhetens arbete. Resultatet visar pÄ att de yttre maktaspekterna dels pÄverkar och begrÀnsar CM-teamets arbete men Àven pÄverkar de inre maktaspekterna vilket tar sig uttryck i paternalism frÄn personalens sida.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende Äterfinns inom hela hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för nÀrstÄende sÄvÀl som samhÀllet i stort. AnvÀndning av alkohol och andra droger Àr generellt förknippat med dömande och moraliserande Äsikter. En sjuksköterskas kÀnslor av samhörighet och förstÄelse till en person med beroende kan ofta försvÄras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhÀllets moraliska stÄndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vÄrdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmÀn hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningslÀget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar frÄn dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. BÄda författarna lÀste artiklarna flera gÄnger, och data frÄn artiklarna analyserades och syntetiserades med hjÀlp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vÄrdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos personal inom SocialtjÀnsten i Stockholms stad och Stockholms Stadsmission vid val av klienter till projektet Bostad först. Syftet var Àven att se om projektet kan ha pÄverkat synen pÄ hemlösa personer med missbruksproblematik. Studien utgick frÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt som bygger pÄ sex semistrukturerade intervjuer med personal, som arbetar med klientarbete. Det teoretiska perspektiv som valdes för att analysera resultatet var mÀnniskovÄrdande organisationer och Lipskys teori Street-Level Bureaucracy. Resultatet visar pÄ att personalen uppfattar att missbruksproblematik, psykisk problematik, individuella faktorer och de ökande krav som finns i samhÀllet Àr orsaker till hemlöshet.

Studiens syfte Àr att undersöka och beskriva hur professionella inom socialt arbeteupplever att klienter med samsjuklighet pÄverkas av att tvÄngsvÄrden, för missbruk ochpsykisk ohÀlsa, i Sverige idag Àr skild. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka vilkamöjligheter de professionella har att samverka, samt hur de upplever sin arbetssituation.Resultat och analys bygger pÄ de sju semistrukturerade intervjuer som gjordes medprofessionella som i sitt arbete kommer i kontakt med samsjukliga klienter som lider avbÄde ett missbruk och en psykisk ohÀlsa. Intervjuerna transkriberades och en tematiskanalys anvÀndes. Empirin indelades i tre huvudteman och sammanlagt Ätta subteman.Dessa presenteras i studiens resultatdel tillsammans med författarnas analys. Analysenhar genomförts med hjÀlp av de begrepp som valts för att utgöra studiens teoretiskareferensram: handlingsutrymme, motmakt och mortifikationsprocesser.

Jag har varit intresserad av att ge en bild av hur de som arbetar pÄ organisationer och myndigheter som möter rattfyllerister ser pÄ sina klienter och deras behandlingsmöjligheter. Jag har Àven undersökt om dessa uppfattningar i stort skiljer sig mellan organisationerna/myndigheterna. Följande tre frÄgestÀllningar har fÄtt styra arbetet;? Hur uppfattas rattfylleristen av dem som arbetar med dessa personer? ? Vilka av rattfylleristerna anses som lÀmpliga att genomgÄ behandling?? Hur uppfattas den egna och arbetsplatsens syn pÄ rattfylleristen jÀmfört med de andra organisationerna? RÄder samstÀmmighet?För att genomföra studien har jag anvÀnt mig av en kvalitativ utgÄngspunkt och intervjuat sex personer med anknytning till omrÄdet. Till intervjuerna har jag anvÀnt en strukturerad intervjuguide för att kunna fÄ bra jÀmförelsemöjligheter.Som titeln antyder ansÄg de professionella att i stort sett vem som helst kan bli rattfyllerist.

Missbruksproblem hos en arbetstagare medför besvÀr och svÄrigheter för arbetsgivaren i de lÀgen denne vill sÀga upp den anstÀllde pÄ grund av problem som missbruket orsakat. I de situationer dÀr alkoholmissbruket kan jÀmstÀllas med sjukdom sÀger huvudregeln att det inte föreligger saklig grund för uppsÀgning. DÄ den anstÀllde lider av en sjukdom betyder det att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar blir aktuell. Rehabiliteringsansvaret medför en skyldighet att beakta omplaceringsmöjligheterna och Àven anpassa arbetet efter den anstÀlldes förmÄga. En uppsÀgning anses som den yttersta ÄtgÀrden som först ska vidtas dÄ alla andra möjligheter Àr uttömda.

Denna uppsats behandlar ett antal stigmatiserade individers möjligheter att ÄterintrÀda i samhÀllsgemenskapen efter ett liv i missbruk eller pÄ institution. Detta har skildrats genom individernas livsresa, frÄn inspÀrrning/inskrivning pÄ totala institutioner till det vakuum som uppstÄr nÀr de blivit frislÀppta eller utskrivna, och vad de dÀrefter har för möjligheter att förÀndra sin identitet och bli en del av samhÀllsgemenskapen. Vi har inriktat oss pÄ en verksamhet, som fÄngar upp personer i ett mellanlÀge, efter inspÀrrning men före samhÀllsintegrering. Verksamheten har till skillnad frÄn statliga behandlingsverksamheter en acceptans för Harm Reduction. I tidigare forskning har vi beskrivit missbruksvÄrden och den svenska narkotikapolitiken.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende Äterfinns inom hela hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för nÀrstÄende sÄvÀl som samhÀllet i stort. AnvÀndning av alkohol och andra droger Àr generellt förknippat med dömande och moraliserande Äsikter. En sjuksköterskas kÀnslor av samhörighet och förstÄelse till en person med beroende kan ofta försvÄras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhÀllets moraliska stÄndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vÄrdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmÀn hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningslÀget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar frÄn dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. BÄda författarna lÀste artiklarna flera gÄnger, och data frÄn artiklarna analyserades och syntetiserades med hjÀlp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vÄrdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.