I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar lÀroplanen för förskolans intentioner om att det inte Àr det enskilda barnet som ska utvÀrderas utan att det Àr verksamheten som ska utvÀrderas.Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av pedagoger som arbetar pÄ förskolor.Resultatet av studien visar att pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprÀttandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att lÀroplanen för förskolan sÀger att det inte ska finnas nÄgra uppnÄendemÄl för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att Àven förskolor upprÀttar individuella utvecklingsplaner med uppnÄendemÄl för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte nÄgra uppnÄendemÄl utan var vÀl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mÄl för.I diskussionen berörs olika sÀtt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framÄt och utmana barnet till utveckling mÄste en bedömning av barnen göras.

I takt med att samhÀllet förÀndras gör Àven skolan det. Datorerna har fÄtt en stor och betydande plats i klassrummet och de verksamma inom skolan möter dÀrmed nya utmaningar. PÄ vilket sÀtt och till vad ska datorn anvÀndas Àr nÄgra av dem. NÀtbaserade verktyg i form av lÀrplattformar, YouTube, bloggar, chatt, UR-material och Facebook anvÀnds av flertalet verksamma lÀrare ute i skolorna idag. Vilka för-, och nackdelar/svÄrigheter och möjligheter finns det med att integrera verktyg av dessa slag, i klassrummet? Genom ett kvalitativt angreppssÀtt vill jag undersöka vad yrkesverksamma gymnasielÀrare har för uppfattningar om och förhÄllningssÀtt till att arbeta med nÀtbaserade verktyg i sin undervisning.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Den redovisning som ett företag utför granskas av en revisor för att uppnÄ kvalitet och genom det kan informationen sÀkerstÀllas till företagets intressenter. I skrivandets stund pÄgÄr en debatt om revisionsplikten ska vara lagstadgad eller inte, dÄ det medför en stor kostnad för de mindre aktiebolagen. Enligt ett förslag ska mindre aktiebolag, sÄ kallade K2, slippa krav om revisor och istÀllet ska den vara frivillig. Ett avskaffande av revisionen kan leda till sÀmre kvalitet pÄ den ekonomiska informationen och intressekonflikter mellan de parter som berörs. Om revisorn vÀljs bort krÀvs en annan typ av garanti som kan tillgodose intressenternas behov.

Syfte: Syftet med studien var att utvÀrdera om det fanns nÄgon variation av tÄrfilmens osmolariet, morgon och kvÀll hos personer utan symptom av torra ögon.Metod: TÄrfilmens osmolaritet mÀttes pÄ totalt 30 patienter, tvÄ gÄnger pÄ en dag; morgon och kvÀll. MÀtningarna utfördes med TearLabTM osmolarity system. BÄde höger och vÀnster öga mÀttes pÄ varje patient. Samtliga deltagande ombads fylla i en symptomenkÀt vid namn TERTC-DEQ. Endast personer utan symptom pÄ torra ögon tillÀts delta i studien.

I detta arbete presenteras och diskuteras skapandet och resultatet av en iOS?applikation som skall vara till hjÀlp för lÀrare i grund? och gymnasieskolan.Vid arbetet kring större applikationer mÄste plannering och utförande ömsom stötas mot varandra. Mycket av tiden och arbetet gÄr till att skifta mellan olika programmatiska och visuella lösningar, för att i slutÀndan nÄ det som stÀmmer bÀst överens med det önskade resultat. Att minimera denna tidsÄtgÄng och att skala bort sekundÀr funktionalitet har varit en stor utmaning för mig, men ocksÄ det jag har lÀrt mig absolut mest av.Slutresultatet blev en anvÀndbar produkt men med, frÄn planneringen sett, en reducerad funktionallitet. Jag ser möjligheter i, och hoppas kunna Àgna tid Ät, en utvekling av produkten i framtiden, var jag kan dra nytta av den lÀrdom som arbetet har fört med sig..

Bakgrund: Under senare Är har mÄnga företag valt mer processorienterad inriktning pÄverksamheten, framförallt i syfte för att förbÀttra kundvÀrdet. MÄnga företag har enmer hierarkisk struktur i utgÄngslÀget, vilket innebÀr att vertikal och horisontellstruktur kombineras. Ett vanligt misstag Àr dÄ att nya processorienterade styrmedelinförs, utan att existerande vertikalt orienterade styrmedel tas bort. Detta leder tillatt företagets styrmedel sÀnder ut motstridiga styrsignaler. För att öka företagetsmöjlighet att uppnÄ uppsatta mÄl, sÄ krÀvs det att dess styrmedel Àr kompatibla.I sÀmre tider Àr det vanligt att företag formulerar mÄl med Net Working Capital somgrund.

Bakgrund: Vid svÄr sjukdom dÀr behandlingen bestÄr av avancerad övervakning samt lÀkemedels- och ventilatorbehandling pÄ en intensivvÄrdsavdelning, utsÀtts patienten för stor stress. VÀlbefinnandet och det psykiska tillstÄndet under och efter denna behandling Àr komplexa vilket kan innebÀra drömmar, vanförestÀllningar och minnesstörningar frÄn vÄrdtiden.Syfte: Syftet Àr att utforska de positiva aspekterna av att vakna upp utan minnen efter att ha vÄrdats i ventilator.Metod: Studien Àr en beskrivande tvÀrsnittsstudie gjord utifrÄn ett kvalitativt perspektiv med Gadamers hermeneutiska ansats. Patienter som vÄrdats i invasiv ventilator och varit djupt sederade intervjuades utifrÄn öppna frÄgor för att ges tillfÀlle att berÀtta om sin upplevelse med egna ord. Resultat: De positiva aspekterna var att fÄ sova, att kÀnna trygghet och att fÄ en ÄterberÀttelse. Att fÄ sova gav smÀrtfrihet, underlÀtta andning och vakna utan konsekvenser av det man vÄrdats för.

Äldre personer utgör en stor del av befolkningen och Ă„ldersrelaterade sjukdomar ökar i takt med att den Ă€ldre befolkningen ökar. I Sverige finns det 2,3 miljoner mĂ€nniskor som Ă€r över sextio Ă„r varav 140 000 har en demensdiagnos. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur sĂ€llskapsdjur kan pĂ„verka Ă€ldre personer med eller utan demenssjukdom. Genom att följa Goodmans sju steg gjordes en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen skedde i PubMed CINAHL och PsycINFO dĂ€r 11 vetenskapliga kvantitativa artiklar inkluderades.

Begreppet ?barnets bÀsta? har lite olika betydelser beroende frÄn vilket perspektiv man vÀljer att betrakta det. Vi blev intresserade av pressens skildring av ?barnets bÀsta? i de fall dÀr socialtjÀnsten Àr involverad dÄ det Àr denna bild som kommuniceras till allmÀnheten. SÄvitt vi kÀnner till har inte detta undersökts tidigare och blir vetvÀrt för att det berör socialsekreterare och pÄverkar socialtjÀnstens arbete nÀr det gÀller barn.

Internet har kommit att bli en stor del av mĂ€nniskans liv. 5,3 miljoner svenskar anvĂ€nder Internet varje dag. AnvĂ€ndandet vĂ€xer stĂ€ndigt och detta Ă€r nĂ„got som kan betraktas i uppkomsten av nya tjĂ€nster. Den Ă„lderskategorin som anvĂ€nder Internet i mobilen i störst utstrĂ€ckning Ă€r 20-29 Ă„r, dĂ€r 18 procent av denna grupp surfar i mobilen dagligen.Syftet med studien Ă€r att undersöka unga vuxnas, i Ă„ldern 20-25 Ă„r, tankar och attityder kring hur tillgĂ€ngligheten av en ökad Internetuppkoppling pĂ„verkar det fysiska mötet. Även attityder om mobiltelefonens uppkoppling till Internet och dess pĂ„verkan studeras.

Tanzania har lÀnge strÀvat efter att uppnÄ sÄ kallad universal grundskoleutbildning, menhaft blandad framgÄng, Är 2001 genomfördes ett nationstÀckande projekt för att försökauppnÄ detta (BEMP). Som en del av projektet avskaffades skolavgiften i landets statligagrundskolor vilket förvÀntas öka nÀrvaron i skolorna. I denna uppsats kommer enutbildningsmodell anvÀndas för att analysera hur situationen har utvecklats frÄn Är 1994till 2004 samt effekterna av projektet. En aning förvÄnande sÄ visade det sig attnÀrvarograden har sjunkit mellan de undersökta Ären. Slutsatsen som kan dras av det Àratt skolavgiften endast utgör en liten del av kostnaden som förknippas medgrundskoleutbildningen och att det krÀvs fer ÄtgÀrder Àn att endast ta bort ekonomiskaintrÀdeshinder för att uppnÄ universal grundskoleutbildning..

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ barns motoriska utvecklingsmöjligheter ute pÄ förskolegÄrden, samt förskollÀrares betydelse för barns rörelseutveckling. FrÄgestÀllningarna för studien var vilka faktorer som enligt förskollÀrarna anser vara viktiga i barnens motoriska utveckling, hur förskollÀrarna ser sin roll för barns motoriska utveckling samt hur de anser att förskolegÄrden hjÀlper till att utveckla barns motorik. Vi anvÀnde oss av intervju som metod dÀr vi intervjuade sex förskollÀrare. Till vÄr hjÀlp hade vi en telefon med inspelningsmöjligheter. Efter varje intervju lyssnade vi av svaren och förde in dem pÄ ett dokument i datorn.

Artificiella ekosystem Àr en tillÀmpning av artificiell intelligens som har funnits lÀnge. AnvÀndningsomrÄden för artificiella ekosystem innefattar frÀmst biologiska simulationer men Àven andra typer av simulationer förekommer. Genom att simulera individuella djur blir den artificiella intelligensens uppgift att styra djurens beslut utifrÄn dess individuella förutsÀttningar och kamp för överlevnad. Detta arbete behandlar frÄgestÀllningen vilken beslutsalgoritm som Àr bÀst lÀmpad att för att anvÀnda till ett artificiellt ekosystem i ett spel. TvÄ beslutsalgoritmer jÀmförs, en dynamisk som bygger pÄ maskin inlÀrning och en statisk som inte Àr kapabel att lÀra eller minnas.

Cykeln har pÄ senare Är fÄtt en allt större roll inom transportpolitiska sammanhang. Det finns ett intresse att öka anvÀndningen av cykel, framförallt av miljö- och hÀlsoskÀl. DÀrmed finns det ocksÄ ett intresse för att kartlÀgga cykelvÀgar pÄ samma sÀtt bilvÀgar Àr kartlagda. Om Sveriges cykelvÀgar fanns samlade i en databas skulle utveckling och underhÄll förenklas. Det skulle Àven vara möjligt att ta fram informationstjÀnster som t.ex.