Det hÀr arbetet undersöker lÀrares och skollednings syn pÄ 1:1 pÄ en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebÀr att varje elev pÄ skolan fÄr tillgÄng till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur skolan har pÄverkats av 1:1. Arbetet Àr gjort genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och skolledning pÄ skolan. Förutom det har jag anvÀnt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frÄgestÀllningarna. Det som har framkommit genom arbetets gÄng Àr att det finns ett behov av kompetensutveckling och gemensamma policys kring datoranvÀndning för att implementeringen av 1:1 ska vara framgÄngsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 Àr att eleverna tappar fokus nÀr de fÄr tillgÄng till en dator.

Hur lÄngt kan man egentligen gÄ innan man korsar grÀnsen för det privata i en bostad, nÀr blir en bostad dÄlig för att huvudmÄlet varit att tillföra kontexten och omrÄdet nÄgot av vÀrde med bostaden som verktyg?I denna gestaltningsstudie har syftet varit att komma sÄ nÀra grÀnsen för vad en bostad tÄl i offentlighet utan att den blir oattraktiv. Studien har undersökt vad som hÀnder med bostadens planlösning nÀr utsidan sÀtter förutsÀttningarna.Resultatet visar att bostaden har stora möjligheter att vara öppen och transparent mot sin omgivning, men för att de boende inte ska glömmas bort, krÀvs medveten planlösning och Àven en reflekterande utformning av utsidan med cykelstrÄk, anvisade gÄngvÀgar m.m. Kan dessutom den transparenta fasaden fÄ en funktion för de boende frÄn insidan sett, det vill sÀga med en tydligt riktad kvalitativ utsikt eller kanske en funktionell utsikt pÄ t.ex. lekomrÄdet, lekplasten eller dyl.

Den hÀr uppsatsen Àr en studie av lÀromedel frÄn 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur ÀmnesomrÄdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i lÀroböcker frÄn 1960-talet fram till idag.Det jag kommit fram till utifrÄn mina frÄgestÀllningar Àr följande:Av alla de lÀroböcker som jag tagit upp i undersökningen Àr det bara de tvÄ böckerna frÄn 1960-talet som lÄter ateismen fÄ ha en egen rubrik.I de böcker jag nÀmner frÄn 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frÄgan: ?Finns Gud? Till skillnad frÄn dessa böcker sÄ har lÀroböckerna frÄn 1990-talet och framÄt kapitel, dÀr man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ?Livets mening?, ?Sökande efter en livskompass?, ?LivsÄskÄdningar utan Gud? och ?Religioner och livsÄskÄdningar?.Ateismen fÄr Àven en negativ innerbörd nÀr den förknippas sÄ intimt med marxismen och dÀrmed ocksÄ med de hemskheter som gjorts i marxismens namn.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

Att ett grafikkort ska behandla data och sen generera en bild pÄ en skÀrm Àr en ganska logisk funktion för ett grafikkort. Vad som har gjorts hÀr Àr att alla grundlÀggande funktioner för grafikkortet har tagits bort, detta för att ingen behandling ska göras. Detta har gjorts för att kunna lÄta data passera genom kortet med sÄ hög hastighet som möjligt. Att lÄta data gÄ genom kortet var det första steget. Efter det skulle förhoppningsvis ett stabilt system ha uppnÄtts dÀr vi kunde göra överföringen av data snabbare.

Under den verksamhetsförlagda tiden i vÄr utbildning till lÀrare, har vi mött en matematikdidaktik som mer liknar den vi sjÀlv fÄtt uppleva, under vÄr skolgÄng, Àn den vi lÀrt oss under utbildningen. Eftersom lÀraren idag har frihet att sjÀlv vÀlja undervisningsmetod, stÀllde vi oss frÄgan; Varför ser det likadant ut nu som dÄ vi gick i skolan? Vi ville dÀrför undersöka om kunskaperna studenter fÄr under sin utbildning anvÀnds eller ej. Vi utförde en enkÀtundersökning bland de lÀrare som gick sista terminen hösten 2006, dÀr de bl.a. fick svara pÄ hur ofta de anvÀnder sig av matematikdidaktiken de lÀrt sig i utbildningen och vilka delar de eventuellt valt bort. För att ta reda pÄ om de pÄ nÄgot sÀtt blivit pÄverkade till att anvÀnda sig eller inte anvÀnda sig av didaktiken genomförde vi kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att det till viss del finns svÄrigheter att fÄ möjlighet att anvÀnda sig av kunskaperna bl.a.

Kandidatarbetets huvudsakliga mÄl Àr att producera en bilderbok för alla Äldrar, Skumma Typer & Trevliga Personer. En bilderbok Àr interaktiv till sin karaktÀr och den hÀr boken har ocksÄ ett tilltal pÄ flera nivÄer. Bokens bilder innehÄller tydliga allusioner, frÀmst riktade till den vuxne lÀsaren. Medieteknik Àr, i det hÀr sammanhanget, att först skissa analogt, föra över skisserna digitalt, bearbeta i datorn och dÀrefter skriva ut bilderna. Via ljusbord har bilderna sedan tecknats igen pÄ akvarellpapper och sedan mÄlats med akvarellfÀrg för att uppnÄ nyanser som kan vara svÄra att nÄ digitalt.

Eliasson, Vivi-Ann & Tinz, Susse (2012). ?Jag blir inte snead hela tiden? ? Gymnasieelever med diagnos dyslexi resonerar kring datorn som lÀrverktyg i klassrummet [So I won?t be eyeballed all the time ? Students in secondary school, diagnosed with dyslexia, reason about the computer as a learning tool in the classroom]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Handledare: Lisbeth Ohlsson.

Human Computer Interaction (HCI) handlar om att utveckla produkter med god anvÀndbarhet. Med anvÀndbarhet menas att system ska vara lÀtta att anvÀnda och lÀra. Jakob Nielsen Àr en av förgrundsfigurerna nÀr det gÀller riktlinjer för hur detta ska uppnÄs. Han har utvecklat tio kriterier som kan anvÀndas för att ett sÄ bra system som möjligt ska kunna utvecklas.PÄ senare Är har forskare börjat se till, inte bara tekniska aspekter utan Àven till de kÀnslor som anvÀndaren kan tÀnkas uppleva under det att denna interagerar med en webbsida. Ett flertal forskare har utvecklat teorier kring begreppet Flow.

Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men ocksÄ vad pedagogen hade för erfarenheter vid anvÀndningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmÀnt har en ganska positiv instÀllning till denna metod. Att skriva sig till lÀsning genom datorn passade eleverna dÀr de ocksÄ fick skapa egna böcker vilket resulterade i sjÀlvkÀnsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, dÄ hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivÄ..

Ska Sveriges polismyndigheter fortsĂ€ttningsvis ges befogenhet att ha egna lokala insatsstyrkor? Lars Engström, lĂ€nspolismĂ€stare i Örebro lĂ€n, har fĂ„tt i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda detta. Åsikterna och lösningsförslagen pĂ„ denna frĂ„gestĂ€llning Ă€r mĂ„nga och skiftande. Engström vill ge Rikspolisstyrelsen en starkare samordnande roll och lĂ€gga ner de lokala insatsstyrkorna. Han vill lĂ„ta de nationella resurserna, bestĂ„ende av den Nationella insatsstyrkan och de tre storstĂ€dernas piketenheter, verka nationellt över hela landet.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

The purpose of this study was to examine what students themselves think about using computers in school. The study was conducted in a school in central Sweden. The students in focus were students with reading and writing difficulties, dyslexia or language difficulties such as an other native language. A total of eight students were interviewed. The interviews were analyzed using thematic analysis.

Smarttelefoner har blivit vanligare som affÀrsverktyg inom arbetslivet. Med sina mÄnga funktioner och stora flexibilitet har smarttelefonen stormat affÀrsvÀrlden och kommit att bli ett alternativ eller komplement till den bÀrbara datorn. Allt eftersom smarttelefoners popularitet har ökat, har Àven företagens intresse att investera i denna nya teknik vuxit, men har sÀkerheten följt med i denna snabba utveckling?Denna studies syfte Àr att genomföra en undersökning för att se ifall företag inom IT-branschen har samma sÀkerhetsmedvetande för smarttelefoner som för bÀrbara datorer. Studien visar att företag har ett större sÀkerhetsmedvetande och högre sÀkerhetskrav för bÀrbara datorer Àn smarttelefoner. Samtidigt Àr bÄde slutanvÀndarna och företagsledningen vÀl medvetna om de risker och hot som smarttelefonen stÀlls inför..

NÀr tekniken ?cloud computing? eller datormoln först upptÀcktes var det en teknik som krÀvde att en anvÀndare införskaffade hÄrdvara och kunskap för att skapa denna miljö. Denna teknik kunde inte uppfylla sin potential pÄgrund av en otillrÀcklig internetanslutning. I dagens moderna samhÀlle Àr tillgÄng till fiberanslutning stor och kostnaden lÄg vilket har lett till att antal hushÄll med fiber fortsÀtter öka. Detta har medfört att datormoln i nutid kan vara av intresse för en hemanvÀndare, detta i form av molnlagring.Det hÀr examensarbetet undersöker prestanda, sÀkerhet, integritet, replikering och skalbarhet hos tvÄ olika molntjÀnster.