PĂ„ grund av avskaffandet av revisionsplikten som började gĂ€lla den 1 november Ă„r2010 kan idag smĂ„ företag vĂ€lja bort sin revision. 250 000 av Sveriges företag Ă€r enligtlag berĂ€ttigade att sjĂ€lva vĂ€lja vilka revisorstjĂ€nster de Ă€r i behov av samt i vilkenomfattning.För att banker ska bevilja lĂ„n till smĂ„ företag krĂ€vs det en sĂ€kerhet som speglarföretagens förmĂ„ga att betala kommande rĂ€ntor och amorteringar. SĂ€kerheten ligger igranskade revisioner och nĂ€r de blir frivilliga kan tillförlitligheten minska.Metoden som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ och har utformats via personliga intervjuer medbanker och revisionsbyrĂ„er.Syftet med studien Ă€r att beskriva effekten av avskaffandet av revisionsplikten pĂ„bankers utlĂ„ningsprocess till mindre företag.FrĂ„gestĂ€llning:?Är bankerna villiga att bevilja utlĂ„ning av krediter till smĂ„ företag utan revisor??Finns det nĂ„gon information som kan ersĂ€tta reviderade rĂ€kenskaper??Har lĂ„nga relationer nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ bankers kreditbedömningsprocess??Hur ser revisionsbyrĂ„erna pĂ„ avskaffandet av revisionsplikten?Slutsatser:Majoriteten av bankerna Ă€r villiga att bevilja kredit till företag utan revision. Dock krĂ€vsfler beslutskriterier för att bedöma ett företags Ă„terbetalningsförmĂ„ga.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka varför pojkarna i en mellanstadieklass presterar bÀttre Àn flickorna i engelska. Det Àr enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94) viktigt att all undervisningen i skolan Àr könsneutral och att skolan ska motverka traditionella könsmönster. Undersökningen bygger pÄ 6 stycken kvalitativa intervjuer med elever ifrÄn en fjÀrdeklass i en grundskola utanför Malmö. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn Judith ButlerŽs teori om att skillnaderna mellan könen endast beror pÄ sociala orsaker istÀllet för biologiska. Materialet har Àven analyserats utifrÄn de teorier som finns om hur man bÀst lÀr sig ett frÀmmande sprÄk samt tidigare forskning som bedrivits kring könsskillnader inom undervisningen.

Uppgiften, den givna. BestÄr i att utforma en tillbyggnad till Nationalmuseum frÄn Är 1866 belÀgen pÄ Blasieholmen. Den tÀnkta byggnaden Àr till för att komplettera Nationalmuseums verksamheter med ett program för bÄde publika och interna funktioner. Tillbyggnadens stora uppgift Àr att förse Nationalmuseum med det logistiska. DÀr konsten mottages och packas upp för att sedan transporteras vidare in i museets utstÀllningssalar, en stor vikt lÀggs vid att konstens vÀg in i byggnaden fÄr ej korsas av publika besökare.

Åldern pĂ„ datoranvĂ€ndare blir allt lĂ€gre. De barn som Ă€nnu inte lĂ€rt sig engelska fĂ„r problem dĂ„ de vill anvĂ€nda datorn till annat Ă€n att bara spela spel, eftersom de flesta applikationer antingen har engelskt grĂ€nssnitt eller Ă€r för tekniskt avancerade. Denna rapport handlar om Pixie Planner, en organizer riktad till yngre flickor. Programmet Ă€r skrivet i Java och databasen Ă€r gjord i MySQL. Pixie Planner anvĂ€nder svenska som sprĂ„k i grĂ€nssnittet och har anpassats för att vara anvĂ€ndarvĂ€nligt för mĂ„lgruppen. Metoden jag anvĂ€nt för att utveckla applikationen följer den klassiska systemutvecklingen vilken itererar följande faser: analys, implementering samt testning fram tills att programmet uppfyller kraven.

BAKGRUND: Det Àr lÀtt att glömma bort nÀrstÄende nÀr en situation krÀver akut omhÀndertagande, dÄ det Àr patienten som drabbats som Àr i fokus. Att lÄta nÀrstÄende vara delaktiga i omvÄrdnaden och att sjuksköterskan tar sig tid att skapa en delaktighet och involvera den nÀrstÄende i vÄrden. SYFTE: Syftet var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid ett akut omhÀndertagande.  METOD: Studien utfördes som en allmÀn litteraturöversikt dÀr tio vetenskapliga artiklar, med relevant innehÄll valdes ut. De analyserades och skapade ett resultat. RESULTAT: Resultatet baseras pÄ nio artiklar dÀr fyra huvudkategorier presenteras och under varje huvudkategori finns upp till sex subkategorier.

Lean har ökat i populÀritet inom den offentliga sektorn men den forskning som finns om lean i detta sammanhang Àr fortfarande begrÀnsad. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur lean tillÀmpas i svensk offentlig sektor och om lean Àr en meningsfull satsning försvenska kommuner. Detta görs genom en kvalitativ fallstudie dÀr vi intervjuar medarbetare pÄ tvÄ kommunala förvaltningar i VÀxjö kommun. Analysen jÀmför datan med 14 principer som leankonceptet bygger pÄ och diskuterar speciella förutsÀttningarför lean i offentlig sektor. Leansatsningen stÀlls i relation till effekterna av lean hos verksamheterna.

One of the essential needs of human beings is to be involved in a social context. The intention of this study was to see if the opportunity to have an iPod Touch, could make it possible for students with literacy difficulties to participate in the regular classes and if the implementation of iPod Touch in the school setting would result in informal learning outside the school. In this case study two pupils with literacy difficulties have been using an iPod Touch in their daily school activity. The pupils as well as their teachers have been interviewed about their experiences of implementing iPod Touch as a tool in the regular classroom teatching. The results indicate that iPod Touch can help students to be in inclusive education and that they use the iPod Touch outside school.

Hur skapas den hÄllbara bostaden och vilka aspekter behöver tas hÀnsyn till för att uppnÄ ett gott resultat? I denna uppsats har god arkitektur och byggande studerats genom bÄde litteratur och genom studier av en uppförd byggnad. Detta för att analysera hur god arkitektur och byggande kan anvÀndas för att uppnÄ hÄllbarhet. Det som relaterar bostaden till hÄllbarhet Àr frÀmst den stora energiförbrukning som upptas av bostÀder. För att bryta mönstret av denna energianvÀndning mÄste fokus ligga pÄ att integrera energieffektivitet i utformningen och skapa bostÀder som istÀllet för att inkrÀkta pÄ naturen tar del i dess kretslopp.

De finmotoriska förmÄgorna Àr oerhört viktiga vad det gÀller den mÀnskliga lÀs- och skrivförmÄgan, dÄ handen behöver vara trÀnad för att göra smÄ rörelser och ögonen ska kunna följa dessa rörelser. Barn som har svÄrigheter med de finmotoriska förmÄgorna blir beroende av andra, dÄ de kan fÄ svÄrt att klara av vardagliga bestyr sÄ som att klÀ pÄ sig sjÀlva och anvÀnda bestick. NÄgot som försvÄrar arbetet med de finmotoriska förmÄgorna utomhus Àr att barn anvÀnder vantar stora delar av Äret och att tillgÄng till materiel som utmanar handrörelser plockas fram mer sÀllan under vinterhalvÄret pÄ grund av kylan. Detta gör att barn inom I ur och skur-förskolor som oftast Àr ute fÄr mindre trÀning av de finmotoriska förmÄgorna under kalla Ärstider. Vi har jÀmfört I ur och skur-förskolor med förskolor utan den inriktningen, vad det gÀller arbetet med de finmotoriska förmÄgorna.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhÀllet har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhÀlle. Digitala lÀrverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för bÄde elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur verksamma lÀrare undervisar elever i behov av sÀrskilt stöd med hjÀlp av digitala lÀrverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. PÄ vilket sÀtt undervisas elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan kring digitala lÀrverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan anvÀnder sig av? PÄ vilket sÀtt integreras digitala lÀrverktyg för att gynna lÀrandet, kommunikation och delaktighet gÀllande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv pÄ den verklighet som studeras.

SAMMANFATTNINGTitel                     Det kontantlösa samhÀllet - Bankernas och deras kunders syn pÄ av-              vecklingen av den manuella kontanthanteringenFörfattare           Lisa Karlsson & Elin TorgnyssonProgram             EkonomprogrammetHandledare        Thomas KarlssonInstitution           Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet Kalmar  Bakgrund: De senaste Ären har fler och fler banker runt om i Sverige minskat och i vissa fall helt tagit bort den manuella hanteringen av kontanter pÄ sina kontor. Det finns uppgifter om att den manuella kontanthanteringen har avvecklats pÄ cirka 500 bankkontor mellan Ären 2010 och 2012 och denna siffra ökar stÀndigt. Detta kan ses som en stor förÀndring som pÄverkar hela samhÀllet vilket bankerna och deras kunder reagerar olika pÄ. Syfte: Att undersöka varför fler och fler banker i Kalmar tar bort hanteringen av kontanter pÄ sina kontor, vad som Àr positivt respektive negativt med detta för bankerna och hur det pÄverkar bankernas kunder. Metod: Vi har i denna uppsats anvÀnt oss av en abduktiv ansats med en kvalitativ undersökningsmetod. Empirin har samlats in genom fyra semi-strukturerade intervjuer med banker i Kalmar samt en enkÀtundersökning med privatpersoner i olika Äldrar för att fÄ bÄda parters perspektiv pÄ förÀndringen i samhÀllet. Resultat och slutsatser: VÄr slutsats Àr att bankerna frÀmst har beslutat att minska eller ta bort den manuella kontanthanteringen med orsak av att efterfrÄgan pÄ kontanterna har minskat, de vill ha ökad sÀkerhet och minska den svarta sektorn. Kunder kan nu fÄ mer hjÀlp med mer komplexa frÄgor, dock har förÀndringen medfört att ett fÄtal kunder har fÄtt minskat förtroende för sin bank och dÀrför beslutat att byta.

AnvÀndandet av trÄdlösa nÀtverk ökar med rask takt och blir allt vanligare. Enligt en artikel i Computer Sweden kommer de trÄdlösa nÀten att ha 20 miljoner anvÀndare om 4 Är. Analysföretaget Gartner Group har nyligen gjort en undersökning bland företag, vars syfte var att ta reda pÄ hur stort intresset var för WLAN. Resultatet visade att 50% av företagen funderar pÄ att köpa och installera WLAN-lösningar (Planet Wireless september 2001). Syftet med detta arbete var att beskriva hur den inbyggda krypteringsfunktionen WEP som för Wired Equivalent Privacy fungerar och hur sÀker den Àr, dvs hur lÀtt man kan knÀcka krypteringen.

Med bakgrund i de senaste Ärens digitalisering av skolan och EU-kommissionens formulering av digital kompetens som en av Ätta nyckelkompetenser för ett livslÄngt lÀrande Àr studiens syfte att undersöka och jÀmföra hur lÀrare och elever pÄ en skola pÄ gymnasienivÄ ser pÄ elevernas digitala kompetens. Detta görs utifrÄn tre frÄgestÀllningar som rör elevernas syn pÄ sin digitala kompetens, lÀrarnas syn pÄ elevernas digitala kompetens samt huruvida det finns nÄgon diskrepans mellan dessa bÄda. Den metod som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer, och studiens resultat bygger pÄ totalt sju intervjuer. Av dessa Àr fyra intervjuer med elever frÄn samma klass och tre med lÀrare frÄn samma skola. Resultatet analyseras utifrÄn Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet och delas in i tre kategorier som ligger till grund för diskussionen. I denna lyfts utöver Macken-Horariks modell ocksÄ EU-kommissionens definition av digital kompetens och begreppsparet digital inföding och digital immigrant in som teoretiska utgÄngspunkter. Eleverna uttrycker generellt att de tycker att deras digitala kompetens Àr sjÀlvklar och god.

Studien fokuseras pÄ skolor som Àr med i timplanedelegationens försöksverksamhet utan timplaner. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ramfaktorteorin. Begreppet ?ram? betyder att man mÄste se vad som Àr pedagogiskt möjligt i undervisningsprocessen inom vissa faktiska ramar. Syftet med studien Àr att belysa pedagogers uppfattningar i arbetet utan timplaner.

RegnbÀddar, eller Rain Gardens, Àr vÀxtbÀddar som bÄde fördröjer och renar dagvatten och Àr ett sÀtt att efterlikna naturens eget sÀtt att rena vatten. RegnbÀddar kan finnas i gatumiljö och samsas med fordon och trottoarer. Det kan Àven vara en vacker detalj i en villatrÀdgÄrd. KlimatförÀndringarna ger oss kraftigare nederbörd under kortare perioder och kommer framöver att ge oss blötare vintrar och torrare somrar. Det traditionella dagvattensystemet som snabbt leder bort vatten frÄn staden Àr omodernt och ineffektivt. RegnbÀdden tar hand om vattnet pÄ plats och tillsammans med gröna tak, svackdiken och genomslÀppliga markbelÀggningar skapas ett uthÄlligt dagvattensystem.