Det senaste Äret har jag arbeta med analys av digital mediehantering, digital media som ett informationsverktyg samt tekniken bakom det. ?Hur kan man göra saker mer effektivt?, ?Àr webb-tv nÄgot för Försvarsmakten att anvÀnda sig av i syfte att göra sitt informationsflöde mer effektivt?, bÄde internt och mot allmÀnheten. Föreliggande arbete tar upp tekniken bakom dessa omrÄden, jag försöker Àven förklara hur relativt enkelt det kan vara att integrera dem i en existerande organisation utan att göra dyra omorganisationer. Jag har Àven inventerat AMF och FM media pÄ deras utrustning, teknik och gjort en lista pÄ vad som Àr anvÀndbart och pÄ vad som bör tas bort inför en omstrukturering.

Kandidatarbetets huvudsakliga mÄl Àr att producera en bilderbok för alla Äldrar, Skumma Typer & Trevliga Personer. En bilderbok Àr interaktiv till sin karaktÀr och den hÀr boken har ocksÄ ett tilltal pÄ flera nivÄer. Bokens bilder innehÄller tydliga allusioner, frÀmst riktade till den vuxne lÀsaren. Medieteknik Àr, i det hÀr sammanhanget, att först skissa analogt, föra över skisserna digitalt, bearbeta i datorn och dÀrefter skriva ut bilderna. Via ljusbord har bilderna sedan tecknats igen pÄ akvarellpapper och sedan mÄlats med akvarellfÀrg för att uppnÄ nyanser som kan vara svÄra att nÄ digitalt.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en inblick i förskollÀrares tankar om barns leksaker i förskolan. Studien Àr baserad pÄ intervjuer av fem förskollÀrare, verksamma pÄ fyra olika förskolor, som delat med sig av sina tankar kring leksaker. I vÄr studie kom vi fram till fyra teman för hur förskollÀrare vÀrderar leksaker: Saker som finns runtomkring, Bra leksaker, DÄliga leksaker samt Datorn. VÄr slutsats Àr att rolleken och kreativiteten prioriteras i förskolan vilket innebÀr att de leksaker som frÀmjar detta fÄr en central plats i verksamheten. Vi kan Àven se att förskollÀrarna ser förskolan som en frizon frÄn trendleksaker och framhÄller att förskolan ska inneha de ?klassiska? leksakerna som till exempel klossar.

Kostnaderna för att bygga idag Àr höga och det krÀvs att byggbranschen effektiviseras för att sÀnka dessa. I takt med sökandet efter stÀndig effektivisering har verktygen utvecklats. Inom konstruktion har man pÄ 25 Är gÄtt frÄn att rita med penna och papper, till att bygga upp en tredimensionell modell i en dator. Idag ritar de flesta dock fortfarande i tvÄ dimensioner med programmet Autodesk Architectural Desktop, ADT, ett AutoCAD baserat program frÄn Autodesk. Nu finns program som Àr objektbaserade, dessa bygger upp byggnaden i dess tredimensionella geometri.

Konkurrens mellan vÀxter uppstÄr nÀr deras gemensamma behov av resurser Àr större Àn tillgÄngen. Man talar om olika typer av konkurrens, exempelvis den intraspecifika som uppstÄr mellan individer av samma art och den interspecifika konkurrensen mellan indivi-der frÄn olika arter. Denna studie syftade till att undersöka den interspecifika konkurrensen mellan kÄlrot (Brassica napus var. napobrassica (L.) Hanelt) (gröda) och vÄrkorn (Hor-deum vulgare L.) (modellogrÀs). Hypoteserna var att (i) konkurrensen frÄn ett ogrÀs med-för en minskning i tillvÀxt hos grödan och (ii) att en ogrÀsresning ger en positiv effekt i form av ökad tillvÀxt hos grödan jÀmfört med orensat led.

I dagens samhÀlle blir det allt vanligare att umgÄs genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter vÀxer lavinartat. Hur stor Àr utbredningen av detta bland skolungdomar och pÄverkar det det vanliga kamratumgÀnget IRL (In Real Life)? Hur ser lÀrare pÄ chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frÄgor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett vÀxande chattintresse..

I arbetet med en stol har jag utgÄtt frÄn det ursprungliga i trÀ. Min vision har varit att bevara och lyfta fram materialets inneboende och primÀra egenskaper.Jag har formulerat en bild av detta:-En gÄtfullhet ligger som dagg över stolen och speglar den magi man kan finna iskogens trÀd.Min tillverkning bygger pÄ en Àrlig utformning gentemot trÀdet. I vÄrt nutida Sverige med masskonsumtion av möbler glöms materialens ursprung bort. PÄ grund av det högteknologiska raffinerandet av materialet döljs tillverkningsprocessen. Jag vill visa materialets ursprung och lÄta brukaren förstÄ att trÀ har varit levande.

Det senaste Äret har jag arbeta med analys av digital mediehantering, digital media som ett informationsverktyg samt tekniken bakom det. ?Hur kan man göra saker mer effektivt?, ?Àr webb-tv nÄgot för Försvarsmakten att anvÀnda sig av i syfte att göra sitt informationsflöde mer effektivt?, bÄde internt och mot allmÀnheten. Föreliggande arbete tar upp tekniken bakom dessa omrÄden, jag försöker Àven förklara hur relativt enkelt det kan vara att integrera dem i en existerande organisation utan att göra dyra omorganisationer. Jag har Àven inventerat AMF och FM media pÄ deras utrustning, teknik och gjort en lista pÄ vad som Àr anvÀndbart och pÄ vad som bör tas bort inför en omstrukturering. Vidare föreslÄr jag var en viss utrustning bör lÀmpligast placeras för att göra mest nytta. Slutligen handlar detta arbete om att skapa en medvetenhet om digital media, och visa exempel pÄ vad man kan göra med denna teknik i en organisation som Försvarsmakten och AMF..

MÄlet med denna uppsats Àr att studera hur regleringen kring anvÀndningen av offentliga rum pÄverkar tillgÀngligheten till offentliga rum för uteliggare i den svenska och den nordamerikanska kontexten. Jag undersöker och diskuterar hur en ökande reglering och övervakning pÄverkar uteliggare i stadens offentliga rum samt vilka skÀl som tas upp för att driva ut dem. Arbetet lyfter ocksÄ upp vilka strategier som finns i Sverige och Nordamerika för att driva bort uteliggare frÄn de offentliga rummen i staden och pÄ vilket sÀtt strategierna skiljer sig Ät. Undersökningen av de offentliga rummen i staden, görs med utgÄngspunkt frÄn uteliggares situation eftersom det stÀller frÄgan om vem de offentliga rummen Àr till för pÄ sin spets. Vem det offentliga rummet Àr tillgÀngligt för Àr en frÄga jag tycker Àr bÄde viktig och intressant. Uppsatsens Àmne och frÄgestÀllningar Àr intressanta för mig som landskapsarkitekt dÄ landskapsarkitekten för det första mÄste förhÄlla sig till den regleringen kring de offentliga rummen som finns och för det andra planerar och utformar stadens offentliga rum. Landskapsarkitekter Àr alltsÄ bÄde pÄverkade av de strategier som finns för att exkludera uteliggare frÄn allmÀnna platser och pÄverkar, genom sin yrkesroll, uteliggarnas situation. Genom litteraturstudier av den svenska och den nordamerikanska kontexten och en lagtextstudie av svenska lagar försökte jag finna svar pÄ mina frÄgestÀllningar och förstÄ de strategier som anvÀnds för att hantera uteliggare i stadens offentliga rum. Resultatet av studien visar pÄ hur uteliggare i bÄde Nordamerika och Sverige drivs bort frÄn de offentliga rummen och osynliggörs för att stÀderna ska uppfattas som stÀdade och locka turister och investerare.

Alla drömmer om att komma bort frÄn vardagen Àven om det bara Àr för nÄgra timmar. NÀr en person betalar för en upplevelse vill denne ha tid att njuta av flera minnesvÀrda hÀndelser som erbjuds av ett företag, och som berör personen pÄ ett personligt sÀtt. Karlstad CCC Àr en tillflyktsplats dÀr gÀster kan fÄ energi och drömma sig bort för en kvÀll, genom bland annat en minnesvÀrd förestÀllning. Syftet med denna studie Àr att beskriva gÀstens upplevelse under en förestÀllning pÄ Karlstad CCC. Denna upplevelse ska analyseras genom observationer, intervjuer, enkÀtundersökningar och experiment.

Uppsatsen syftar till att undersöka former och frekvens av IKT i ett kommunikativt syfte i skolan.I bakgrunden presenteras att kommunikation med datorerna sÀtter sin prÀgel pÄ mÀnniskors liv och Internet pÄverkar i hög grad den dagliga tillvaron. Hur tillgÄngen till datorer Àr i svenska hem och skola samt vilken betydelse datorns placering i har arbetssituationen belyses.I den teoretiska bakgrunden beskrivs vad kommunikation och information Àr, att vi alltid kommunicerar men det Àr skillnad pÄ de medel som anvÀnds. HÀr belyses Àven datorns betydelse för kommunikation inom informations- och kommunikationstekniken (IKT). HÀr exemplifieras vidare datorn i ett pedagogiskt syfte och dess anvÀndning inom skolan samt att kringmiljön Àr viktig.Studien Àr huvudsakligen baserad pÄ en kvantitativ metodinriktning i form av en enkÀtundersökning dÀr lÀrare och elever vid tre skolor i sex olika klasser svarar pÄ frÄgor kring datorns nyttjande bÄde inom skolan och i hemmet.Resultatet visar att bÄde elever och lÀrare Àr frekventa anvÀndare av datorer och kommunicerar via IKT i olika former. BÄda grupperna Àr positiva till att i ökad grad kommunicera via IKT.

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

InformationsmÀngden har i och med Internets utveckling accelererat, vilket pÄverkar klimatet pÄ mÄnga arbetsplatser. Det fenomen som uppstÄr nÀr en individ fÄr svÄrigheter att hantera informationen brukar kallas ?information overload?. SÀrskilt i informationsintensiva miljöer finns en risk att informationsmÀngden kan orsaka information overload. Huvudsyftet med studien var att öka kunskapen om hur informationsmÀngden upplevs, hur den hanteras och hur den pÄverkar arbetsprestationen för individer pÄ ett informationsintensivt företag.

Jag har gjort en bok som handlar om fem vanliga smÄkryp samt nÄgra av deras nÀrmaste slÀktingar (fluga och mygga, spindel, geting, bi och humla, myra samt silverfisk). Boken kan klassas som en populÀrvetenskaplig bilderbok med faktainnehÄll. DÄ en antropocentrisk syn pÄ djur, i detta fall smÄkryp, Àr vanlig i skolans vÀrld vill jag försöka skapa diskussion kring smÄkrypens egenvÀrde, istÀllet för att endast se vilken nytta vi mÀnniskor kan ha av dem. NÀr jag efter mÄnga om och men valt vilka smÄkryp som boken skulle handla om plockade jag ut ett antal fakta om dem, och varvade dÄ den mest basala faktan med lite mer udda information som kanske inte Äterfinns i varje uppslagsverk. Efter att ha skissat upp mina bilder pÄ vita A4-papper skannade jag in dem i datorn och bearbetade dem i ett bildbehandlingsprogram..

Den hÀr uppsatsen har som syfte att se om det finns skillnader i hur förÀldrar och barn uppfattar datorspelande men Àven om pojkar och flickor ser datorspelande pÄ olika sÀtt. Datorspelande finns i mÄnga former och har blivit en stor del av vardagen, speciellt nÀr det gÀller dagens generation som Àr uppvuxna i ett konsumtionssamhÀlle dÀr media ofta vÀnder sig till de unga konsumenterna. För att undersöka om det skiljer sig i hur barn och deras förÀldrar upplever datorspelande har en enkÀtundersökning genomförts pÄ en skolklass i Ärskurs 7 samt deras förÀldrar, samtliga 25 elever och 18 av de 25 tillfrÄgade förÀldrarna svarade pÄ enkÀten, svaren samt den tidigare forskningen som redovisas ligger till grund för materialet i den hÀr studien. DÄ studien stötte pÄ en del problem som ledde till ett byte frÄn kvalitativ till kvantitativ metod kommer konsekvenserna det hade för studien att redovisas mer ingÄende i metod delen. Resultaten i studien berör huruvida barn och förÀldrar ser olika eller lika i frÄga om datorspelade.