Det hÀr Àr en korpusundersökning av hur riktningsbeskrivningar kan förÀndras i översÀttning frÄn ryska till svenska. Det som undersöks Àr alla förekomster av "gÄ" och "komma" som stÄr tillsammans med ett riktningsangivande perspektivt adverb. Förekomsterna Àr tagna ur de svenska översÀttningarna av de ryska kÀlltexterna i den aktuella korpusen. Undersökningen baserar sig pÄ teorier om olika sorters ekvivalens i översÀttning, samt pÄ befintlig teori om svenska perspektiva adverb, rörelseverb i allmÀnhet och ryska rörelseverb i synnerhet. De övergripande resultaten Àr dessa: Svenskan har lÀttare att tillskriva rörelser en höjdaspekt i riktningen och detta avspeglas i flera fall i resultatet.

I Buenos Aires sÀger man att staden har vuxit fram med "la espalda al rio", med ryggen mot floden. Det betyder tvÄ saker, att Rio de la Plata Àr det som staden stödjer hela sin utveckling mot samt att man vÀnder ryggen bort frÄn floden och in mot land.Buenos Aires har vÀxt lÀngre och lÀngre bort frÄn Rio de la Plata, idag ligger floden fÄgelvÀgen ca 2,3 km frÄn stadsgrÀnsen och den barriÀr som finns dÀr imellan bestÄr till stor del av svÄrgenomtrÀnglig infrastruktur. I mitt examensarbete undersöker jag hur man i den stora skalan kan förÀndra Buenos Airesbornas relation och tillgÀnglighet till vattnet och pÄ samma gÄng lösa ett par av de stora problem som Buenos Aires brottas med. I den nÄgot mindre skalan har jag ocksÄ undersökt vilka olika typer av specifika relationer Buenos Aires skulle kunna tÀnkas utveckla till Rio de la Plata..

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lÀr sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ vÄr litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vÄrt insamlade material genom att kategorisera olika sÀtt att interagera. LitteraturgenomgÄngen visar att det Àr en fördel att anvÀnda datorn tillsammans med andra, vilket vi ocksÄ sett i vÄr undersökning. Barnens konstanta sprÄkande för att förklara och beskriva vad de ser pÄ datorskÀrmen stimulerar sprÄkutvecklingen och fÄr dem att reflektera över sitt eget lÀrande..

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Denna uppsats behandlar en undersökning som gjordes efter det att en gymnasieskola i Örebro migrerat frĂ„n Microsoft Office till Open Office. I studien undersöktes vilka för och nackdelar som lĂ€rare upplevde efter migrationen samt vilka problem som uppstod dĂ„ öppen mjukvara anvĂ€nds i en miljö som Ă€r dominerad av proprietĂ€r mjukvara.Det tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt vi valt Ă€r en metodtriangulering dĂ€r vi samlat in data med hjĂ€lp av tre olika insamlingsmetoder, en litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkĂ€t. Dessa insamlingsmetoder utformades sĂ„ att litteraturstudien var av bredare karaktĂ€r och leder till att intervjuerna blir av mer specifik karaktĂ€r som i sin tur ger oss kvantitativa frĂ„gor till enkĂ€ten.Det vi funnit under arbetets gĂ„ng Ă€r att migrationen lett till interoperabilitetsproblem med existerande proprietĂ€ra system och Ă€ven att filer tolkats olika av de bĂ„da kontorspaketen. LĂ€rarna sĂ„g större skillnader mellan de bĂ„da kontorspaketen Ă€r vad skolan och kommunen förutsett och tyckte att de mer avancerade funktionerna Ă€r svĂ„rare att anvĂ€nda i Open Office vi har Ă€ven sett en efterfrĂ„gan utbildning..

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur nyanlÀnda elever upplever mötet med den svenska skolan. Hur upplever de lÀrarna, skolsystemet, kamraterna och det nya samhÀllet? Mycket spelar in nÀr man Àr ny i ett land. För mÄnga av dessa elever har livet vÀnds upp och ner. De har kommit lÄngt bort frÄn det de kÀnde till, och nu kommit till nÄgot helt nytt som de aldrig tidigare mött.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka intranĂ€tets tĂ€nkbara anvĂ€ndningsomrĂ„den för sjuksköterskor inom den offentliga hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. IntranĂ€t har blivit en viktig kommunikationskanal för mĂ„nga organisationer. Inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden dĂ€r mötet med patienter Ă€r verksamhetens syfte, Ă€r datorn och dĂ€rmed intranĂ€tet enbart ett komplement till medarbetarnas arbetsuppgifter. Är det möjligt att anvĂ€nda intranĂ€tet som den centrala kommunikationskanalen inom en verksamhet som denna? IntranĂ€tet pĂ„ Helsingborgs lasarett Ă€r inte tillrĂ€ckligt anpassat för verksamheten dĂ„ mĂ„nga sjuksköterskor berĂ€ttar att de ofta anvĂ€nder sig av andra kanaler för att hitta det de söker.

Projektet Elda a?r ett underso?kande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det pa?verkar. Datorn som ett kreativt hja?lpmedel inom formgivning a?r i dag ett sja?lvklart verktyg i designprocessen, men vad ha?nder egentligen med designers personliga avtryck na?r formen blir digital? Underso?kningsmetoden i detta subjektiva projekt a?r em- pirisk och besta?r av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets ga?ng reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen besta?r av min syn pa? den digitala grafiska produkten, yrkets egenva?rde och ma?nsklig kommunikation. .

Denna rapport Àr resultatet av ett samarbete mellan Banverket och LuleÄ tekniska universitet. Rapporten behandlar ett projekt vars mÄl Àr att ta fram en prototyp av en profildetektor. Profildetektorn ska kunna klara av ett detektera utstickande föremÄl frÄn jÀrnvÀgsvagnar samt fungera i vÄrt klimat med dess variationsrika klimatologiska förhÄllanden. Idag finns det inget system med tillrÀckligt god prestande som klarar av det besvÀrliga klimat vi har hÀr i Norden. Ett av de större problemen med de system som testats hittills Àr att de inte klarar av att filtrera bort falsklarm som dÄ uppstÄr.

Molnapplikationer som DropBox har under de senaste Ären blivit allt mer populÀra ocherbjuder anstÀllda möjligheten att kunna kommunicera och dela filer mellan varandra.För att fÄ en förstÄelse för hur icke-sanktionerade molnapplikationer anvÀndspÄbörjades en undersökning för att identifiera risker och möjligheter för svenskaorganisationer.Denna uppsats genomfördes med en kvalitativ ansats och inleddes med enlitteraturstudie som följdes av nio stycken intervjuer med personer som har erfarenhetav IT-infrastruktur och Cloud Computing. Resultatet indikerade att IT Àr intressant förorganisationer dÀr man önskar ha en bÀttre kontroll över kostnader och resurser samtkunna förÀndra vid behov. Om organisationer inte implementerar en policy för huricke-sanktionerade molnapplikationer ska hanteras kan anstÀllda vÀlja att skapa sinaegna regler och att man dÀrför tappar kontrollen över data.Genom att analysera och se över sina nuvarande behov kan organisationer behÄllakontrollen över data, samtidigt som man undviker att det blir dyrare och kan minskakostnader samt skala sina resurser beroende pÄ behov.Exempelvis kan framtida forskning vara att man undersöker hur anvÀndningsscenariotser ut pÄ arbetsplatsen kontra hemma och vad det Àr för typ av resurser som behövsinom organisationen..

Denna rapport beskriver utvecklingen av examensarbetet som utfördes pÄ uppdrag av BrandEx BrandtÀtningar AB. Ett företag som brandskyddar byggnader, fartyg, oljeplattformar med mera. En officiell webbsida och en CD-ROM-produktion skapades Ät företaget. Webbsidan konstruerades i webbredigeringsprogrammet Macromedia Dreamweaver 4 och CD-ROM-produktionen i multimedieprogrammet Macromedia Director 7. Det anvÀnda materialet innehöll bilder och PDF-filer som BrandEx hade i sitt arkiv, men mycket nytt skapades, exempelvis animeringar och egna musikstycken.

Bakgrund: AvlÀgsnandet av visdomstÀnder Àr ett av de mest frekventa ingreppen pÄ oralkirurgiska kliniker och det har uppskattats att det Ärligen extraheras 100 000 visdomstÀnder i Sverige. Majoriteten av operationerna utförs med indikation men i mÄnga fall sker den i profylaktiskt syfte. Profylaktiskt avlÀgsnande innebÀr en borttagning av visdomstanden innan patologi uppstÄr. Denna ÄtgÀrd Àr Àn idag mycket omdebatterad eftersom det handlar om tÀnder dÀr patienten varken uppvisar symtom eller patologi. Inför beslutet att ta bort en visdomstand mÄste bl.

Den hÀr rapporten innehÄller information om hur man skapar en lÀnk mellan en dator och ett minne via en dators serieport. Ett RS232-protokoll anvÀnds för att upprÀtthÄlla den hÀr lÀnken. För att ta hand om minnet samt upprÀtthÄlla kommunikationen med datorn har en FPGA programmerats. Intel hex8 formatet anvÀnds för datan. Ett program för Windows 98 skapades ocksÄ.

PÄ Facebook Àr man författare till sin egen digitala sjÀlvbiografi. Sociala medier och socialanÀtverk har gjort det möjligt för anvÀndare att kunna forma den bild av sig sjÀlv man vill visaomvÀrlden. Vi har gjort en studie om vilka strategier man anvÀnder sig av för att dela bilderoch vad dessa bilder sÀger om anvÀndarens identitet. Med hjÀlp av tidigare forskning samtvÄr egen studie bestÄende av intervjuer och enkÀter har vi kommit fram till att man ofta delarbilder för att ta kontakt och kÀnna gemenskap med andra mÀnniskor/anvÀndare. AnvÀndarnavi undersökte vill visa den bÀsta bilden av sig sjÀlva samtidigt som anvÀndarna vill visa en sÄverklighetstrogen bild som möjligt.

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag mÄnga gÄnger reagerat över det glapp som finns mellan samtidskonst och skolans konstundervisning. Det verkar vara svÄrt för mÄnga lÀrare att frÄngÄ gamla traditioner av fÀrdighetstrÀning till förmÄn för att lyfta fram aktuella material och teman trots att det i Skolverkets kursplan för Àmnet bild i grundskolan stÄr att eleven ska ?vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildomrÄdet?.Det stÄr ocksÄ att eleven ska ?kunna vÀnda bort blicken frÄn bilden som sÄdan och se de sociala och kulturella mönster som skapar konventioner?. Jag tÀnker inte ta reda pÄ varför verkligheten inte gÄr ihop med dessa intentioner utan istÀllet fördjupa mig i en av de mÄnga genrer som utforskas flitigt av samtida konstnÀrer och som samtidigt stÀller frÄgor om sociala och kulturella mönster, nÀmligen textilkonst..