Syftet med denna studie har varit att belysa lekens betydelse för barns lärande sett ur barns perspektiv, och hur empati och vänskap visar sig i barnens lek. Frågeställningarna som jag har använt mig av är: Vad beskriver barnen att de lär sig i leken sett ur deras perspektiv? Hur stor betydelse har empati och vänskap för barnens lek? Studien grundar sig på en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer med barn i förskolan. I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken som utgör studiens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visade att barnen anser att de lär sig socialt samspel, turtagande, empati och kommunikation genom leken.

Pengarna rullar allt snabbare inom fotbollen och från Southampton säljs de båda tonåringarna Theo Walcott och Gareth Bale för £5 miljoner styck. Båda de händelserna följdes av ett kursfall för Southamptons aktie vilket skulle kunna tolkas som att marknaden inte tyckte det var goda nyheter. Detta leder oss till vår problemformulering:Hur påverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurser vid spelarövergångar?Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns en avvikande avkastning i samband med en spelarövergång. Vi undersöker även om det är någon skillnad mellan spelarköp och spelarförsäljningar.

Syftet med denna studie var att genom att mera aktivt bredda historieundervisningen till att innefatta såväl nationell som lokal historia öka det historiska intresset. Jag har i min undersökningsgrupp, 24 stycken 14-åringar, arbetat med historia ur en rad olika didaktiska modeller i en sju veckors period. Den egna elevinsatsen har varit ett tonbärande inslag och den dialektiska pedagogiken har satts i centrum. Själva studien som helhet präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt och mätinstrumenten har bestått av enkäter, observationer och undersökningsgruppens egna skriftliga kommentarer. Resultatet visar att man kan utkristallisera tre olika elevkategorier, de redan intresserade vilka upplevs ha fått utökat intresse, de måttligt intresserade som gör vad som föreskrivs samt en grupp som visade ointresse och som i detta exempel presterade svagt prov på eget kunskapshämtande.

För den som drabbats av en obotlig, livshotande sjukdom är det psykosociala och fysiska stödet från anhöriga och familjemedlemmar en av de viktigaste faktorerna, för att få en värdefull sista tid i livet. Att vara nära anhörig kan innebära en utsatt position och ett stort ansvar. Anhöriga måste hantera både sina egna och den döende personens känslor och sorg, samtidigt som vardagliga problem ska lösas. För några är rollen som anhörigvårdare självklar, medan den innebär en stor uppoffring för andra. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara nära anhörig till en person som vårdas i livets slut.

Uppsatsen är till formen en reflekterande vetenskaplig essä som undersöker akutsjuksköterskans yrkespraktik. Den egna erfarenheten gestaltad i form av en berättelse från ett arbetspass på sjukhuset är i fokus och undersökningen tar sitt avstamp i den. Det som belyses är de olika kunskapsformer som akutsjuksköterskan lutar sig mot när hon använder sin "kliniska blick"och hur de samverkar och är beroende av varandra. Kunskapsformerna är hämtade från Aristoteles kunskapsbegrepp och stort utrymme ges till den praktiska kunskapen och den praktiska klokheten, som av Aristoteles benämndes fronesis. Texten undersöker också det för sjuksköterskan centrala begreppet omvårdnad utifrån den egna erfarenheten.

Vi har genomfört en intervjustudie kring hur barn på två skolor beskriver fritidshem, fritidspedagoger och lärande på fritidshem. Vi menar att det är viktig att ta del av barnens egna synpunkter. Fokuseringen i vårt arbete ligger på barns perspektiv kring verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar för att förstå vad barnen har att säga om sitt fritidshem. Hur beskriver barnen sin fritidshemsverksamhet? Hur beskriver barnen fritidspedagogernas yrkesroll? Hur beskriver barn vad de lär sig? I tidigare forskning har vi använt oss av studier som rör barns egna uttalanden kring deras fritidshem.

I den här uppsatsen presenteras hur personliga filmsamtal kan bidra till främjandet av ett etiskt reflekterande förhållningssätt i en interkulturell undervisning. Fyra ungdomar i två mångkulturella gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner över en vald favoritfilm genom individuella samtal. Mina analyser av data jämförs med Axelssons (2008) studie Film och mening varifrån jag också hämtar analysverktygen som delvis ligger till grund även i denna studie. Min studie visar på både likheter och skillnader i respondenternas utsagor kring deras upplevelse av filmens presenterade berättelse och sina egna reflektioner över personliga etiska och moraliska val. Resultatet visar värdet av att följa upp ungdomarnas egna berättelser av upplevd verklighet som ett interkulturellt undervisningsinnehåll.

I detta projekt om barns skönlitterära läsning undersöks det om man kan öka barns läslust genom att göra dem delaktiga i en skapandeprocess av en bok. Projektet baseras på barnens egna tankar och idéer. Genom att göra intervjuer med barn i åldrarna 7-8 år ville jag komma fram till vad barn helst vill läsa om och därefter skriva och illustrera en barnbok. När boken sedan var färdig fick barnen läsa den, säga vad de tyckte och svara på ifall de hade börjat läsa mer om de fick vara med i skapandeprocessen av böcker. Resultatet visade sig vara att barnen blev inspirerade och vill gärna skriva och illustrera sina böcker själva men att det förmodligen inte skulle öka deras lust att läsa.

Bakgrund Nutrition är en viktig del i strävan efter god fysik och goda idrottsprestationer. Näringsintaget i samband med träning påverkar prestation och adaption till träningen. Forskning visar att våra beteenden inte grundas enbart på kunskap, utan är en produkt av våra samlade attityder. Då användandet av kosttillskott är utbrett och kan påverka näringsintaget finns det mycket att vinna på att personer som arbetar med kostrådgivning för idrottsutövare har kunskap och förståelse för vad som styr valet av näringsintag i samband med tränig.Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka föreställningar, attityder och tankar som ligger till grund för valet av återhämtnings- och mellanmål i syfte att öka träningseffekten och förbättra återhämtningen hos regelbundet tränande individer.Metod Sju intervjuer genomfördes med regelbundet tränande individer. Vid intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide.

Detta är en kvalitativ undersökning som handlar om när man upplever lycka i ett parförhållande. Undersökningens huvudsyfte är att skapa förståelse för lycka och när man upplever det. Författaren har med hjälp av intervjuer försökt besvara frågeställningen: När upplever man lycka i ett parförhållande? 5 par intervjuades och totalt spelades 10 intervjuer in och transkriberades. Intervjuerna varade 5 - 10 minuter och författaren ställde sammanlagt 8 frågor.

Problem: Svensk dagligvaruhandel har under senare år genomgått en utveckling som inneburit att tre stora handelskedjor har stärkt sin marknadsposition genom att kontrollera den större delen av dagligvarubutikerna, centralisera sitt beslutsfattande och investera i egna märkesvaror. Förändrade förutsättningar inom dagligvaruhandeln skulle kunna ändra marknadens spelregler, något som borde påverka märkesvaruleverantörernas konkurrensfördelar och företagsstrategier. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och analysera hur svensk dagligvaruhandel utvecklas och hur märkesvaruleverantörers reaktionsalternativ påverkas av tre svenska handelskedjors investeringar i egna varumärken. Metod: Studien har genomförts med en övergripande abduktiv förklaringsmodell och har således utgångspunkt i både empiri och teori. Insamling av primärdata och sekundärdata har framför allt skett med hjälp av intervjuer och litteratur.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad man som instrumentalist kan förmedla till sina lyssnare. Är de utommusikaliska känslor och bilder jag som kompositör och interpret vill förmedla desamma som lyssnaren uppfattar, eller skapar lyssnaren sina egna känslor och bilder utifrån sina preferenser? För att ta reda på detta har jag komponerat tre stycken, vart och ett utifrån en bild eller känsla, därefter låtit ett antal människor med olika bakgrund lyssna till dessa stycken och sedan i intervjuform undersökt vilka upplevelser de fick av musiken. Under arbetets gång har jag insett att det tenderar mot att varje människa skapar sina egna känslor och bilder vid musiklyssnande utifrån vad han eller hon har för erfarenheter med sig i bagaget. Dock tyder resultaten på att vi har en kollektiv ?lyssningsbank? som får oss att reagera likartat på vissa typer av musik.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att påvisa att aktierekommendationerna från Veckans Affärer och Affärsvärlden ger någon effekt på de rekommenderade företagens aktiekurser. Om det skulle visa sig att påverkan sker, har vi för avsikt att närmare undersöka vilken av tidningarna som ger störst inverkan på aktiekursen. Vidare kommer vi att undersöka utfallet på tidningarnas aktierekommendationer på längre sikt genom att jämföra med Affärsvärldens generalindex på 6 respektive 12 månaders sikt. Metod: Undersökningen genomförs i en eventstudie med hjälp av marknadsmodellen. De tidningar, vars köprekommendationer studeras, är Affärsvärlden och Veckans Affärer.

Jag har valt att i min uppsats studera begreppet medberoende. Syftet har varit att definiera begreppet och att förstå det ur ett psykodynamiskt perspektiv. Jag har intervjuat 6 stycken sk vuxna barn eller medberoende och har närmare analyserat problematiken utifrån två begrepp: anknytningen samt upplevelsen av självet. Resultat från intervjuerna visar samstämmighet i hur de upplever sig ha blivit påverkade av sin uppväxt med en eller flera beroende föräldrar. Respondenterna har upplevt svårigheter som; identitetsförlust, att inte kunna se sina egna behov, svårigheter med att sätta gränser, tillit till människor, stort kontrollbehov, känslor av skam och skuld samt bristande tillgång till sina känslor.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är ett välkänt problem hos ungdomar. Studien jämför föräldrarnas upplevelser av ungdomarnas ADHD-problematik och ungdomarnas egna upplevelser av sig själva och sina föräldrars reaktioner. Befintliga data från ett forskningsprojekt används där undersökningsdeltagarna var ungdomar, från skolår sju till första året på gymnasiet. Resultaten visade att föräldrar som ger höga skattningar av sina ungdomars ADHD symptom skiljer sig kraftigt från andra föräldrar både när det rör ungdomars beteende och sina egna beteenden. Ungdomarna skiljer sig i upplevt eget beteende där ungdomarna med ADHD-problematiken hade svårigheter.