Föreliggande uppsats är en utvärdering av Operationsenheten, Vårdavdelning 1 och Mottagningen vid Landskrona lasaretts medverkan i förbättringsprogrammet Värdeskapande flöden för vårdtagaren. Utvärderingen har utgått från ett mål- processperspektiv som kompletteras med ett medarbetarperspektiv. De tre huvudfrågeställningarna är: Hur har programmet implementerats? vad anser medarbetarna om programmet? och hur har samverkan mellan avdelningarna gått till? Resultatet visar att förbättringsarbetet har genomförts av ett tvärprofessionellt och avdelningsöverskridande förbättringsteam. Programmet har innehållt fyra centrala metoder, vilka är; Processkartläggning, Fiskbensdiagram, PDSA-metodik samt Systemiskt tänkande.

Ett konstant problem med e-post är mängden skräppost som skickas dagligen och bidrar till en osäkerhet bland hemanvändare samt medför stora kostnader för företag. Att kunna skydda sig och filtrera bort skräppost är av stor vikt. Vad är egentligen skräppost?Programvaror mot skräppost använder flera metoder för att lösa problemet.Arbetet behandlar en av dessa metoder och hur effektivt den används i olika programvaror. Den metod som arbetet fokuserar på är bayesisk filtrering och programvarornas förmåga att utnyttja den.

Detta examensarbete behandlar spelares känslor påverkat av Freemans (2004) emotioneeringstekniker samt ifall känslor berör spelares handlingar. Detta testades genom utveckling av ett textbaserat spel, detta gjordes två i versioner, en med implementerade emotioneeringstekniker samt en utan. Dessa utvärderades med flera metoder, för att se om känslor kunde observeras. Den huvudsakliga metod som användes var SAM (Self-Assessment Manikin) (Lang, 1980). Syftet med undersökningen var att undersöka om Freemans emotioneeringstekniker väcker känslor som är observerbara med etablerade testmetoder.Undersökningen visade att teknikerna påverkade spelarnas tänkande och handlingar, dock kunde inga observerbara känslor ses av de metoder som användes.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder som våra observerade lärare använder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av våra lärare för insamling av data till den här undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan påverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten är, språkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frågor samt tidsaspekten, det vill säga hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever.

Forskningen har visat att dyslexi är en sjukdom som tyder på specifika läs- och skrivsvårigheter, som kan upptäckas redan i tidig ålder och måste bearbetas med olika arbetsmetoder. I studien förklarar jag vad dyslexi är och tar bland annat upp olika metoder och arbetssätt som pedagoger kan använda för att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos elever. Jag har utgått utifrån svensk- och engelsk forskning kring dyslexi och läs-och skrivsvårigheter. Syftet med detta arbete är att undersöka om pedagoger kan upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos elever i tidigt ålder utifrån några pedagogers perspektiv. Syftet är även att undersöka vad det finns för olika arbetsmetoder som pedagoger kan arbeta med i skolan.

Detta examensarbete presenterar metoder att göra refererande mätningar av elektromagnetisk kompabilitet (EMC) i samband med ethernetsignalering och en utvärdering av dessa metoder. Rapporten hänvisar till vilka standarder som gäller för mätning av emission och immunitet i EMClab samt hur dylika mätningar går till. Teori bakom differentiell signalering och ethernet redogörs i korthet.Rapporten introducerar läsaren till Motorola Mobility, deras set top-box VIP1853 och problematik aktuell för denna box. Undersökningar av VIP1853 presenteras och en diskussion förs kring mätteknisk problematik i samband med dessa undersökningar. De mätmetoder som testats och deras för- och nackdelar beskrivs.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om det sker en utveckling av problemlösningsförmågan under gymnasieåren. För att uppnå detta syfte genomfördes studier av de elevlösningar som framkommit när elever vid NV-programmets åk 1 och åk 3 fått i uppgift att lösa två problemuppgifter. Eleverna fick lösa dessa uppgifter i grupper om två. Elevgruppernas lösningar analyserades och kategoriserades in i några på förhand definierade metoder och strategier som kan användas vid problemlösning. För att hjälpa till vid denna klassificering genomfördes även observationer och uppföljande intervjuer med två grupper.

Jag ville i mitt examensarbete undersöka vilka metoder man kan använda sig av som lärare när man stöter på inslag i läroböcker som kan uppfattas som tendentiösa. Som metod valde jag att intervjua fem lärare i samhällskunskap på gymnasiet, intervjuerna har analyserats kvalitativt. Jag valde ut två exempel på där läroboken kan anses icke-objektiv eller tendentiös varpå lärarna fick besvara vilken metod de valt för att bemöta problematiken. Studien berör läroböcker och källkritik så därför ställdes även frågor om hur lärarna arbetar med läroböcker och källkritik. Resultatet visar på att samtliga lärare använder läroböcker till viss grad och att majoriteten av lärarna anser att deras elevers källkritiska förmåga är låg. Jag presenterar ett antal teorier för varför elevernas källkritiska förmåga är låg och redovisar de metoder som lärarna föreslår som lösning på hur man som lärare hanterar tendentiösa läroböcker.

I ett samhälle som allt mer belyser vikten av att minska människans påverkan på sin omgivande miljö, har en grönare transport blivit en stor del i planeringen och satsningen på den hållbara staden. I den satsningen är cykeln en viktig del som inte bara kan bidra till en bättre fysisk och mental hälsa hos sina medborgare utan även bidra till en klart bättre levnadsmiljö genom bättre luftkvalitet, minskat buller, större social samhörighet och fler jobb (WHO, 2014). En satsning på cykelvägnätet kan därmed också rädda liv både genom förbättrad hälsa men även genom större säkerhet och trygghet för cyklisten. Arbetets syfte är att sammanfatta och beskriva aktuella metoder för ett välfungerande och effektivt cykelvägnät, med frågeställningen: Vilka metoder för planering av ett effektivt och användarvänligt cykelvägnät används idag? Sammanställningen har resulterat i fem olika kriterier som cykelvägnätet behöver uppfylla för att kunna säkra cykelns framtid som transportmedel. Dessa fem kriterier, direkthet, säkerhet, attraktivitet, sammanhang och komfort, kommer ursprungligen från Nederländerna och en av deras tidiga policydokument om hur cykeln skall hanteras i stadens infrastruktur.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra pedagoger utformar sin matematikundervisning för att uppfylla läroplanens krav på en individanpassad undervisning. Vi har genom intervjuer och observationer gjort en kvalitativ studie av metoder och arbetssätt som ger en djupdykning i pedagogers föreställningar kring begreppet individualisering. Resultatet visade att pedagoger har skild uppfattning om begreppet och att detta avspeglar sig i deras undervisning. Den främsta metoden pedagogerna använde sig av var hastighetsindividualisering med enskild räkning i boken. En pedagog skilde sig stort genom att hon arbetade mer varierat och genomtänkt samt att hon är väl införstådd med begreppet individualisering.

SammandragSyftet med den här rapporten är att visa hur lärare vid en skola i Sverige och en i Kenya tänker och arbetar med läs-och skrivinlärning samt beskriva hur de upplever att utomliggande faktorer kan påverka undervisningen. För att genomföra studien har en kombination av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer använts. Intervjuerna har utförts på fyra pedagoger, två svenska och två kenyanska som undervisar mot förskolan till årskurs tre. Observationerna har utförts på samma skolor och vid sex tillfällen, tre på vardera skola. I resultatet kan man ta del av kontraster och likheter mellan den svenska och kenyanska skolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken ställning sakprosan har i undervisningen när några lärare utvecklar elevers läsförståelse på låg- och mellanstadiet. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med fem lärare i på låg- och mellanstadiet från fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgår från rådande läsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lärarna använder flera väl beprövade metoder och modeller för undervisning i läsförståelse, som till exempel genrepedagogik, vägledd läsning och strukturerade boksamtal. Lärarna är väl uppdaterade när det gäller läsutvecklande metoder och läsförståelse, medan lärarnas undervisning i läsförståelse utifrån sakprosatexter kan utvecklas vidare.

Den här uppsatsen handlar om bildförståelse, eller snarare om hur man kan arbeta med bildförståelse. Det är inte en uppsats om den metodik som förordas av mig, utan en undersökning som försöker se hur olika lärare arbetar med bildförståelse, samt jämföra deras olika metoder på någon slags gemensam grund. Jag har använt mig av olika intervjuer, inspelade och nedskrivna, samt insamlat övningar om bildförståelse från de lärare jag intervjuat. Vidare har jag försökt sätta mig in i dessa lärares situation genom litteraturstudier. Det har visat sig att samtliga lärare agerar med eftertanke, och att deras övningar är jämförbara.

SyfteSyftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning lärare i idrott och hälsa A arbetar med kursplanens mål: "kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering" (Skolverket, 2000, s.1) på gymnasiet. Syftet är vidare att undersöka om det är någon skillnad på kvinnliga och manliga arbetssätt när det gäller: "kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering" (Skolverket, 2000, s.1).MetodTill denna studie har en kvalitativ intervjustudie och en dokumentanalys av läroplanen för de frivilliga skolformerna (1994) samt kursplanen för idrott och hälsa A använts. Intervjustudien utfördes på nio lärare i idrott och hälsa A utspridda på 6 olika gymnasieskolor. Dokumentanalysen sammanfattar relevanta delar till denna studie utifrån läroplanen för de frivilliga skolformerna (1994) samt kursplanen för idrott och hälsa A.ResultatResultaten visar att det finns betydande skillnader hur olika lärare i idrott och hälsa A utformar sin undervisning inom målet spänningsreglering och stresshantering. Detta visar sig i form av olika undervisningsmetoder, hur mycket tid/plats som ges till målet, hur läraren tolkar kursmålet samt hur läraren bedömer sina elevers kunskaper.

Syfte: HR-chefer utg?r nyckelakt?rer i utvecklingen av HR-funktionens framtid, en framtid som enligt forskningen inneb?r allt mer digitaliserade HR-processer. D?rav ?mnar denna studie att unders?ka hur HR-chefer, inom privat sektor, organiserar det strategiska arbetet med att digitalisera HR-funktionen samt vilka metoder som HR-chefer anv?nder f?r att m?jligg?ra dessa l?ngsiktiga planer. Teoretisk inramning: AMO-modellen anv?nds f?r att analysera det empiriska materialet. Modellen beskriver att HR-chefer beh?ver arbeta med metoder kopplat till f?rm?gor, motivation och m?jligheter utifr?n ett digitaliserings perspektiv, f?r att skapa f?ruts?ttningar och m?jligheter till prestation inom HR-funktionen.