Sök:

Sökresultat:

329 Uppsatser om Ćterfall i brottslighet - Sida 17 av 22

?LÀnken som fattas kedjan? - en studie om ungdomar med utlÀndsk bakgrund och institutionsplaceringar.

Syftet med studien har varit att undersöka möjliga förklarningar till överrepresentationen av ungdomar med utlÀndsk bakgrund inom vÄlds- och kriminalitetsstatistiken. I studien ingick tvÄ socialarbetare, en auktoriserad socionom frÄn Fagareds ungdomshem och tvÄ ungdomar med utlÀndsk bakgrund, Àven de frÄn Fagareds ungdomshem. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativ metod influerad av grounded theory. Materialinsamlingen har skett med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. I studien framkom att vissa sÄrbarhetsfaktorer varit avgörande för att dessa ungdomar har valt en utagerande livsstil.

Borde jag vara rÀdd? - En studie om kameraövervakning i trygghetskapande syfte

Undersökningar utförda av Brottsförebyggande rĂ„det beskriver att kameraövervakning skapar trygghet för mĂ€nniskor. Den hĂ€r studien granskar det pĂ„stĂ„endet dĂ€r syftet Ă€r att genom en kvalitativ textanalys, av RisksamhĂ€llet och Flytande rĂ€dsla tillsammans med annat vetenskap-ligt kĂ€llmaterial, undersöka huruvida kameraövervakningen uppfyller sitt trygghetsskapande syfte. Vetenskapliga resultat visar att kameraövervakningen Ă€r ineffektiv vad gĂ€ller brottspre-vention, trots det fortsĂ€tter installationen av övervakningskameror. För att legitimera den fort-satta installationen tillskrivs övervakningskameran ett ny egenskap i form av trygghet. Den egenskapen bygger bland annat pĂ„ BRÅ:s rapporter vilka skapar trygghetsundersökningar dĂ€r enkĂ€ter anvĂ€nds.

Landskrona stad i media - En studie av Landskrona stads profil i Landskrona Posten.

Titel: Landskrona stad i media - En studie av Landskrona stads profil i Landskrona Posten.Författare: Louise OstreniusUppdragsgivare: Landskrona StadKurs: Examensarbete i Media och KommunikationsvetenskapHandledare: Jan StridSidantal: 50 sidor (16604 ord), inklusive bilagor.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning den bild Landskrona Posten ger av Landskrona Stad stÀmmer överens med stadens önskade profil och varumÀrke.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys samt kvalitativ textanalys.Material: 390 artiklar frÄn Landskrona Posten 2012-2013Resultat: Resultatet pÄvisar att den bild av Landskrona stad som framgÄr i den lokala dagspressen Landskrona Posten, ger en relativt verklighetsenligt bild av staden. Balansen mellan artiklar med ett positivt samt negativt ansprÄk har en jÀmnfördelning och stÀmmer Àven braöverens med den statistiska situationen av brottslighet och segregation som rÄder i Landskrona.DÀremot kan man se stora avvikelser mellan verkligheten, den medialt förmedlade verklighetenoch den önskade profil och image som Landskrona efterstrÀvar i sitt varumÀrkesarbete. Tydligaparalleller kan dras mellan den bild av Landskrona stad som Landskrona Posten förmedlar till lÀsaren och den statistiska verkligheten dÀr mÄngkulturen Àr utbredd och antydan till segregation finns, likvÀl som brottsstatistiken Àr hög. SjÀlvklart Àr det möjligt att förÀndra stadens profil och image Ät önskat hÄll men framförallt mÄste tydliga riktlinjer, stark tro inom kommunen och en statistisk och trovÀrdig förÀndring ske innan detta Àr möjligt. DÀremot Àr inte den bild förmedlad av Landskrona Posten av sÄ stor inverkan som det frÄn början tycktes verka.

Kontakten mellan ungdomar och polis

Vi har i vÄrt arbete försökt belysa hur ungdomarna i UmeÄ uppfattar polisen. Vi har Àven försökt fÄ en inblick i hur ordningsavdelningen vid polisen i UmeÄ i dagslÀget arbetar för att skapa god kontakt med ungdomar. I det hÀr arbetet har vi Àven tittat pÄ olika teorier om varför vissa begÄr brott och vilka orsaker som kan ligga till grund för detta. Anledningen till att vissa begÄr brott kan b l a bero pÄ brister i de sociala banden till det konventionella samhÀllet. Genom att polisen tillsammans med andra aktörer kommer nÀrmare ungdomarna kan de lÀttare pÄverka ungdomarna.

Att bygga hus utan grund : en metafor gÀllande revisionspliktens avskaffande

Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, dÀr Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekÀmpa ekonomisk brottslighet och att ge Àgarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovÀrdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lÀmnar Àr granskad och anses tillförlitlig inför beslut.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och fÄ en förstÄelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förÀndras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers Äsikter och framtida agerande gÀllande revisionsplikten. Studien syftar Àven till en djupare förstÄelse för hur branschen kommer att hantera förÀndringen frÄn en lagstiftad till en efterfrÄgestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyrÄerna.Slutsats: VÄr slutsats Àr att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstÄ.

SprÄket, genus och den orena skulden. En feministisk och stÀmplingsteoretisk textanalys av Nordisk Kriminalkrönika 2000 - 2014.

Kvinnan som studieobjekt har frekvent kommit i skymundan i vetenskapen generellt och i kriminologin specifikt. Det feministiska perspektivet framhÄller vikten av att inkludera ett kvinnligt studieobjekt i den kriminologiska empirin, men Àven behovet av att vidga och förÀndra sjÀlva grundsynen pÄ vetenskap och kunskap som uteslutande objektiv, kvantitativ och mÀtbar. Den stÀmplingsteoretiska ansatsen har traditionellt anvÀnts för att förklara och undersöka manlig (ungdoms)brottslighet och kan anses vara en av de teorier som blundar för den kvinnliga förövarens förekomst. Genom textanalys, dÀr sprÄket anses producera och reproducera synen pÄ sanning och verklighet, analyseras hÀr nio artiklar frÄn Nordisk Kriminalkrönika 2000 ? 2014, vilka beskriver utredningsarbetet av brott begÄngna av en ensam, kvinnlig förövare.

En kvalitativ undersökning av skolkuratorers upplevelser om sitt brottspreventiva arbete med flickor frÄn familjer med hedersrelaterade problem

Hedersrelaterade brott Àr komplexa och skapar svÄrigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utstrÀckning Àr flickor och kvinnor, men att kvinnor Àven begÄr hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primÀra förövare. Teorin om sociala band kan anvÀndas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor frÄn familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrÄn de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Svenska smÄbolagskonkurser ?En konsekvensstudie av ett sÀnkt aktiekapitalkrav

Bakgrund och problem: 1 april 2010 sÀnktes dÄvarande kapitalkrav frÄn SEK 100 000 till SEK 50 000 för att bland annat underlÀtta för företagare att nyttja bolagsformen. Flera remissinstanser argumenterade mot en sÀnkning och underströk betydelsen av att ytterligare forskning var nödvÀndig.Syfte: Att komplettera tidigare forskning med en konsekvensstudie av hur det sÀnkta kapital-kravet har pÄverkat konkurser i samtliga svenska mikroföretag som registrerats under 9 mÄnader före och efter lagÀndringen.AvgrÀnsningar: Studien beaktar endast företag som enligt EU definieras som mikroföretag. Vidare analyseras enbart företagens finansiella rapporter. Ingen hÀnsyn tas till företag som startar med ett aktiekapital överstigande SEK 200 000, dÄ de inte anses pÄverkas av lagÀndringen.Metod: Dubbelsidig hypotesprövning, med bÄde ett parametriskt och icke-parametriskt test, testar skillnader i aktiekapital mellan de företag som gÄr i konkurs och de som fortlever. En multipel logistisk regressionsanalys testar om företag med ett aktiekapital om SEK 100 000 eller högre, har högre odds för att fortleva.

Bokföringsbrott : Hur upplever de samverkande myndigheterna att det brottsförebyggande arbetet fungerar?

Bakgrund och problem:År 2011 anmĂ€ldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott Ă€r det nĂ€st vanligast anmĂ€lda ekonomiska brottet. Det Ă€r ett vĂ€xande problem och de brottsförebyggande myndigheterna mĂ„ste anvĂ€nda Ă„tgĂ€rder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhĂ€llet, exempelvis genom att skapa en orĂ€ttvis konkurrenssituation för företagare. Det kan Ă€ven skada och hota förtroendet för nĂ€ringslivet samt leda till en dĂ€mpad tillvĂ€xt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott Ă€r ett omfattande problem sĂ„ klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet sjĂ€lv, dĂ€rför Ă€r samverkan en viktig del i myndigheternas arbete.Syfte:Syftet med studien Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka Ă„tgĂ€rder de brottsförebyggande myndigheterna anvĂ€nder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar.Metod:Vi har anvĂ€nt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vĂ„rt uppsatsarbete.

?Straff och Behandling? : en kvantitativ undersökning av socialarbetares och polisers attityder och Äsikter kring unga lagövertrÀdare

Denna C-uppsats undersöker socialarbetares och polisers Äsikter och attityder kring unga lagövertrÀdare. Avsikten med studien Àr att öka förstÄelsen mellan dessa tvÄ myndigheter och genom det skapa en plattform för bÀttre samarbete. En annan intention Àr att genom insikt i varandras Äsikter bidra till att bemötandet av unga lagövertrÀdare blir mera samspelt. Urvalet begrÀnsas till poliser och socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med ungdomar i Stockholm City och Stockholms förorter. Studien Àr en kvantitativ studie som genomfördes med hjÀlp av enkÀter.

Datalagringsdirektivet och den personliga integriteten

Den hÀr studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur den personliga integriteten pÄverkas av datalagringsdirektivet som trÀdde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter frÄn internet och telefoni upp till sex mÄnader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige Àr med i EU sÄ var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som Àr för datalagringsdirektivet och de som Àr emot men det har varit mycket lÀttare att hitta material och artiklar som Àr emot direktivet av förklarliga skÀl.Syftet med lagen Àr att polisen lÀttare ska kunna komma Ät terrorism och grov brottslighet och Àven kunna samarbeta mellan lÀnder. VÄra frÄgestÀllningar som vi kommer att försöka besvara Àr hur den personliga integriteten pÄverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebÀr för den personliga integriteten, om det innebÀr ökad eller minskad personlig integritet.

Brottsoffer : Vem Àr ett offer?

Syftet med den hÀr studien har varit att studera vad som kÀnnetecknar primÀra brottsoffer samt om det gÄr att förebygga brott gentemot dessa. Metoden för studien har varit kvalitativ dÀr litteratur samt erfarenheter kring Àmnet legat till grund för resultatet. Resultatet visade att det finns olika typer av brottsoffer sÄsom primÀra, sekundÀra och tertiÀra offer. Vidare finns det olika kÀnnetecken för offer. Offer kan karaktÀriseras som idealoffer, motsats till idealoffer samt andra typer av offer, som kan vara motstrÀviga eller medskyldiga.

VAD FÅR EN INDIVID TILL ATT BRYTA MOT LAGEN? - EN KVALITATIV STUDIE OM YTTRE FAKTORERS PÅVERKAN PÅ KRIMINALITET

I den dominerande samhÀllssynen ses kriminalitet som ett avvikande beteende eftersom det gÄr emot den rÄdande lagstiftningen och normerna. Det finns alltid mÀnniskor som inte följer normerna och ses dÀrför som avvikare. Vad Àr det som fÄr vissa personer att bryta mot lagen? Denna frÄga Àr komplex eftersom alla individer pÄverkas av yttre faktorer pÄ olika sÀtt. Författarna Àr intresserade av hur yttre faktorer kan pÄverka mÀnniskor till att begÄ brottsliga handlingar.

Robusthetsanalys DjurÀngen & Rinkabyholm i Kalmar kommun

Inledning: Detta Àr ett examensarbete pÄ 20 poÀng inom Programmet för Fysisk planering, vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Arbetet innefattar en Robusthetsanalys över DjurÀngen och Rinkabyholm i Kalmar kommun efter en metod framtagen av Expertgruppen för sÀkerhet och förvaltning, ny- och ombyggnad. Arbetet har utförts i grupp om tvÄ studenter. Analysen grundar sig pÄ fördjupade studier inom olika ÀmnesomrÄden, vilka presenteras i sÄrbarhetsbedömningen del 2 kapitel 3. Den individuella delen avser fördjupningarna i nÀmnda kapitel. Texten för varje ÀmnesomrÄden Àr baserad pÄ litteratur, statistik samt intervjuer med verksamheter, myndigheter och enskilda personer. Carina HÄkansson har sammanstÀllt följande texter: 3.1.4 Personskador och olycksfall, 3.1.5 Insatser för rÀddningstjÀnst vid brand och olyckor, 3.1.6 Brottslighet, 3.2.1 Dricksvatten 3.2.2 Livsmedel.

Kassaregisterlagen - Vilka effekter har lagen medfört?

Kontantbranschen utgörs av nÀringsidkare som genom kontant betalning ellerkortbetalning sÀljer varor och tjÀnster, till exempel matvarubutiker, restauranger,kaféer, bilmekaniker, frisörer, torg- och marknadshandel. Kontantbranschen Àrdrabbad av en mÀngd allvarliga problem sÄsom bokföringsbrott och skattefusk. Denekonomiska brottsligheten i kontantbranschen pÄverkar samhÀllet negativt pÄ flerasÀtt, till exempel i form av minskade skatteintÀkter men ocksÄ genom en illojalkonkurrens. Skattebortfallet kan berÀknas till omkring 93 miljarder kronor Är 2011.Kassaregisterlagen infördes 1 januari 2010 (Äterfinns i Skatteförfarandelagen). LageninnebÀr att företagare som sÀljer varor och/eller tjÀnster mot kontant betalning ellerkortbetalning Àr tvungna att ha certifierade kassaregister med tillhörandekontrollenhet.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->