Sökresultat:
1052 Uppsatser om Ćterfall i brott - Sida 35 av 71
SMADIT : Samverkan mot alkohol och droger i trafiken
Syftet med denna studie Àr att studera tvÄ olika rattfylleriprojekt i landet, SMADIT samt trafiknykter Kronoberg. SkellefteÄmodellen som varit inspiratör till projekten beskrivs ocksÄ kort. Studien syftar till att undersöka effekterna av de olika projekten. Hur det har pÄverkat antalet anmÀlda rattfylleribrott samt antalet Äterfall i rattfylleri. I studien kan man tydligt se behovet av att förfina de statistiska mÀtmetoderna.
Marginaliserade aktörers inverkan pÄ reglering och styrning av Internet : World Summit on the Information Society:s bidrag till nÀtets diskurs
Sedan nÀtets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet prÀglats av en vÀstcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mÄngt och mycket har exkluderat en stor del av vÀrlden frÄn att aktivt delta i informationssamhÀllets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad stÀllning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domÀnnamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).
Vad driver individer till nedladdning - en studie kring piratkopiering
I och med den nya lagstiftningen hoppades AntipiratbyrÄn och dess medlemsorganisationer att nedladdningen av musik och annan upphovsrÀttskyddat material skulle upphöra eller minska. Detta har den inte gjort samtidigt som det hela tiden kommer nya tekniker som gör det möjligt att gÄ förbi lagstiftningen, detta beror pÄ att lagstiftningen upplevs som luddig. Efter den 1:a juli 2005 har det blivit olagligt att ladda ner upphovsrÀttsskyddat material. Trots detta förbud fortsÀtter personer att ladda ner, kan detta bero pÄ att de saknar moral eller Àr det sÄ att personerna har missuppfattat gÀllande lagstiftning? Denna uppsats undersöker endast de rÄdande förhÄllanden i Sverige.
Medling - Varför inte? BarriÀrer och möjligheter för samverkan i medlingsverksamheten
I uppsatsen har vi sökt ta reda pÄ varför medling vid brott i Malmö inte nyttjas i större utstrÀckning genom att intervjua personer ur berörda yrkeskategorier (till exempel medlingsverksamheten, polismyndigheten, socialtjÀnsten och Äklagare) samt genom litteraturstudier. Vi har bland annat tittat pÄ hur yrkesverksamma som kommer i kontakt med medling ser pÄ innebörden av medling, vad som fungerar respektive inte fungerar i dagens medlingsverksamhet, vad man skulle kunna utveckla i verksamheten och tÀnka pÄ inför framtiden. Vi har Àven sökt fördjupa analysen med ett organisationsteoretiskt perspektiv med fokus pÄ förÀndring samt barriÀrer och möjligheter för samverkan.
Följande huvuddrag har framtrÀtt:
? Diskussioner, Äterkoppling och dialog över yrkesgrÀnserna efterlyses och Àr nödvÀndigt i arbetet med medlingsverksamhetens samarbetspartners och för medlingens utveckling.
Ta sig i kragen : En kvalitativ studie om relationen mellan samarbetsprincipen, metaforer och liknelser i samtal
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur metaforer och liknelser inverkar pÄ ömsesidig förstÄelse i samtal. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag anvÀnt Grices (1989) teori om konversationella implikaturer samt Lakoff & Johnsons (1980) teori om konceptuella metaforer, StÄlhammars (1997) teori om förstÄelse av metaforer och Levinsons (1983) kritik av Grice för dennes pÄstÄende om metaforer som brott mot samarbetsprincipen vid konversation. Min analysmetod Àr samtalsanalys, Conversation Analysis. Materialet för uppsatsen bestÄr av transkriberade utdrag ur ett radioprogram som bjuder in lyssnare att ringa in och tala om ett förutbestÀmt Àmne med programledaren och i det hÀr fallet Àven en bisittare. Resultatet visar att det finns fall dÀr metaforer gÄr obemÀrkt förbi och inte skapar problem för den ömsesidiga förstÄelsen i samtalet, men det finns Àven exempel pÄ att bruk av metaforer och liknelser försvÄrar förstÄelsen..
Elevers kÀnnedom om betygsÀttningens spelregler - En kvantitativ studie om hur vÀl svenska gymnasieelever kÀnner till vilka faktorer som enligt styrdokumenten ska ligga till grund för deras betyg
Bakgrund: I skolans styrdokument och i tidigare forskning anges elevers kÀnnedom om delagar och regler som gÀller vid exempelvis betygsÀttning som en förutsÀttning för att de skakunna utöva det inflytande över undervisningen de har rÀtt till, ett inflytande forskning visar iregel inte ges tillrÀckligt utrymme i skolan. KÀnnedom om skolans spelregler krÀvs ocksÄ föratt eleverna ska ha möjlighet att upptÀcka brott mot dem, till exempel i form av betygsÀttningpÄ felaktiga grunder. Forskning visar att dessa brott mot föreskrifterna kring betygsÀttninginte sÀllan förekommer i den svenska skolan och elevernas kunskaper blir dÀrmed en viktigrÀttsÀkerhetsfrÄga.Syfte: Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka huruvida svenska gymnasieelevers kÀnnedomom vad som enligt styrdokumenten ska ligga till grund för deras betyg Àr tillrÀcklig för att deska kunna delta i planeringen av arbetet och Àven kunna upptÀcka om deras lÀrare sÀtter betygpÄ felaktiga grunder. Dessutom undersöks om det finns skillnader i kÀnnedom mellan olikagrupper av elever. Detta görs genom följande frÄgestÀllningar:1.
Relationen mellan spelberoende och kriminalitet : en kvalitativ studie med fem före detta spelberoende med kriminell bakgrund
Ett spelberoende kan pÄverka en person pÄ olika plan men syftet med denna uppsats Àr att studera hur relationen mellan ett spelberoende och ingÄngen till kriminalitet ser ut. För att beskriva denna relation har fem kvalitativa intervjuer utförts med fem före detta spelberoende med kriminell bakgrund. UtifrÄn Bourdieus teori om habitus och fÀlt samt normer och normalitet som en social konstruktion förklaras ocksÄ en spelberoendes vÀg in i kriminalitet. Resultatet visar att personer med ett spelberoende ofta vistas i en miljö dÀr kriminella handlingar inte ses som nÄgot avvikande och att det dÀrför blir enklare att bryta mot samhÀllets normer. Utöver det framgÄr det att spelberoendet i vissa fall har försvagat informanternas band till samhÀllets institutioner vilket har lett till en normupplösning.
Individens rÀtt till en rÀttvis rÀttegÄng inom skÀlig tid : Artikel 6.1 Europakonventionen om mÀnskliga fri och rÀttigheter ur ett svenskt perspektiv
Individens rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng inom skÀlig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mÀnskliga fri- och rÀttigheter, EMRK, för att försÀkra individen om den grundlÀggande rÀtten. RÀttslÀget ser ut som sÄdant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehÄll, dÄ flera mÄl varje Är förenas med oskÀligt lÄnga vÀntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte Àr att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng inte har fÄtt grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utstrÀckning de rÀttigheter i artikel 6.1 EMRK Äterfinns i svensk rÀtt. Syftet Àr Àven att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan pÄ rÀttslÀget.EMRK inkorporerades i svensk rÀtt 1995, dÄ uppkom en diskussion om den nya lagens rÀttsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle fÄ grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sÄdana fall skulle innebÀra dubbelreglering pÄ ett antal rÀttigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rÀtten till rÀttegÄng inom skÀlig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.
Burkaförbud : RÀttfÀrdigad restriktion eller brott mot de grundlÀggande friheterna och mÀnskliga rÀttigheterna?
The fundamental freedoms and human rights is something the countries, and its citizens, of theEuropean Union more or less take for granted. However, in recent years these rights have become atopic of discussion in the way that a debate about the Islamic headscarves has developed. Thisdebate has resulted in that a number of countries, including France, have taken legislative measuresto ban clothing that fully covers ones face. Out of these bans a discussion has arisen concerning thefundamental freedoms and human rights. These burqa bans, as it is labeled in the pubic debate, havebeen accused to wrongfully limit the individuals freedoms and human rights.This study therefore has the aim to analyze these burqa bans in relation to the European Union,United Nations and the Council of Europe?s general declarations concerning the fundamentalfreedoms and basic human rights.The main result of this study shows that these bans in fact is not a proportionally restrict in thefundamental freedoms and human rights.
Stabilitetsanalys av 20 m hög bergvÀgg i befintlig kanal mellan sand- och klarningsmagasin i Aitik : En utvÀrdering av berÀkningsmodeller
Aitikgruvan drivs av Boliden AB och Àr en Europas största koppargruvor. Eftermalmutbrytningen genomgÄr malmen en anrikning varvid det bildas en restprodukt, s.kanrikningssand. Anrikningssanden tillsammans med vatten pumpas ut i nÀrliggandedammanlÀggningar, sk. gruvdammar och magasineras. Magasineringen sker i storasandmagasin dÀr sanden fÄs sedimentera och vattnet leds vidare till ett klarningsmagasin viaen utskovskanal.Detta examensarbete undersöker utskovskanalens sÀkerhet genom en stabilitetsanalys avkanalvÀggarna och en framtagning av en deterministisk sÀkerhetsfaktor mot brott.
Det förebyggande arbetet mot stöld och snatteri i butiker
I denna uppsats har vi försökt ta fram de faktorer som har betydelse för sjÀlva brottet och vad som behövs för att kunna försvÄra och förebygga för de personer som gör sig skyldiga för denna typ av brott. Syftet med denna uppsats Àr att kunna vara en lÀnk mellan butiker och övriga aktörer som arbetar mot snatterier och försöker komma pÄ ett bra och givande sÀtt att motverka att butiker blir utsatta för brottet. Denna uppsats avhandlar snatteri och stöld i butiker och varuhus. I avhandlingen förklaras vad lagen sÀger och innebörden av stöld och snatteribrottet. Undersökningen har tagit sikte pÄ möjliga ÄtgÀrder som polis, vÀktare och butiker kan vidta för att förebygga brottet.
Arbetarklassens pennor glöder
Ă
r 1978 bröt en vild strejk ut pÄ Bil och Traktor i Boden, detta till följd av företagsledningens krav pÄ införande av prestationslöner som villkor för löneökning utöver det centrala avtalet. Konflikten kom att bli utdragen och de strejkande stÀlldes inför arbetsdomstolen tvÄ gÄnger och Älades de högsta bötesbelopp strejkande nÄgonsin Älagts i Sverige. Strejken resulterade till sist i avsked för de som strejkat. nÄgra av de avskedade kom dock att ÄteranstÀllas efter en tid. Konflikten vÀckte stor uppmÀrksamhet i pressen.
Utredning och provtagning av förankringsstag i Hotagens regleringsdamm
Regleringsdammen vid Hotagssjön i JÀmtland skulle under Är 2008 rivas dÄ betongkvalitén var bristfÀllig och det saknades armering vilket lett till stora sprickor i konstruktionen. Den frÀmsta orsaken till den dÄliga kvalitén var betongens förvÀrrade alkali-kiselsyra-reaktionsskador, sÄ kallade AKR-skador. Vid dammdimensionering tillÄts inte eventuellt förekommande förankringsstag medrÀknas enligt RIDAS, kraftföretagens riktlinjer för dammsÀkerhet (2006). Rivningen av Hotagens regleringsdamm, som Àgs av Vattenregleringsföretagen AB, skapade hÀr tillfÀlle att utreda dessa förankringsstag och bedöma dess tillstÄnd för att pÄ sÄ sÀtt skapa en diskussion för framtida dimensioneringsmetoder huruvida förankringsstag fÄr medrÀknas eller ej. Projektet bedrevs av Vattenfall Research & Development AB och resulterade i detta examensarbete, som finansierades av Elforsk AB.
Positionering och SpÄrning av mobila enheter, ur ett IT?forensiskt perspektiv
I dagens Sverige sÄ har de mobila enheterna en sjÀlvklar plats i vÄra fickor, likvÀl som i vÄrt samhÀlle och i dess brottslighet, vilket gör att det sedan nÄgra Är Àr att anse sjÀlvklart att de Àven har en central roll i IT?forensiska utredningar inom vÄra polismyndigheter. Men vid sidan av konkreta bevis för begÄngna brott lagrar enheterna dessutom ofta data som kan anvÀndas för att spÄra enheten, och dÀrmed ocksÄ dess brukare, över tid, vilket givetvis Àr av intresse av polismyndigheter men skulle Àven kunna vara av stort intresse för exempelvis försÀkringsbolag och andra delar av den 'civila sektorn' som driver utredningar men som saknar polisens befogenheter. För att ge ett sÄ brett anvÀndningsomrÄde som möjligt fokuserar dÀrför rapporten inte bara pÄ datat som Àr tillgÀngligt frÄn den faktiska enheten och hur de kan anvÀndas för spÄrning och positionering, utan försöker Àven pÄ praktiskt vÀg undersöka i vilken grad dessa metoder kan utföras med allmÀnt tillgÀnglig mjuk- och hÄrdvara..
CivilrÀttsliga lÄneförbudet - enligt aktiebolagslagen
Det civilrÀttsliga lÄneförbudet handlar om förbud mot olika sorters lÄn. De lÄn som kommer att behandlas i denna uppsats Àr nÀrstÄendelÄn, stÀllande av sÀkerhet och lÄn till förvÀrv av aktier. DÄ det finns mÄnga aktiebolag i Sverige ses detta som ett aktuellt och viktigt Àmne. I den senaste aktiebolagslagen kom det till en förÀndring i lÄneförbudet. FrÄn att ha tidigare varit en paragraf har nu lÄneförbudet utvecklats till ett helt kapitel. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gÀllande rÀtt för att fÄ reda pÄ vilka regler som finns för lÄneförbud.