Sök:

Sökresultat:

1052 Uppsatser om Ćterfall i brott - Sida 36 av 71

" Att lÀsa Àr som att andas"

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfÀllen diskuterats i svensk politik som en möjlig ÄtgÀrd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne Àr en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och pÄ grund av detta erhÄller ett mildare straff för sina brott. Flera andra lÀnder anvÀnder sig av kronvittnessystem pÄ grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det Àven finns problem med systemet. Syftet med denna studie Àr att besvara frÄgan vad kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet.

Ögonvittnens retrospektiva och prospektiva konfidensskattningar

MÀnniskors minnen Àr felbara och sÄledes Àr det inte alltid som ögonvittnens minnen stÀmmer överens med vad som faktiskt har hÀnt. Ett sÀtt att skilja mellan korrekta och felaktiga minnen Àr att be ögonvittnet skatta sin konfidens för minnenas korrekthet. Studien undersöker sambandet mellan retrospektiv respektive prospektiv konfidens och korrekthet. Ett experiment utfördes med 22 deltagare som först visades en film av ett brott och sedan intervjuades. Vid 3 tillfÀllen fick deltagarna skatta sin konfidens för sina minnen av brottet.

Psykologiska kontrakt ? hur fungerar de?

Ett psykologiskt kontrakt innehÄller arbetstagares förestÀllningar om givna löften och Ätaganden frÄn arbetsgivarens sida. Tidigare forskning har visat att brott mot det psykologiska kontraktet kan predicera utfall som minskad prestation och ökad personalomsÀttning. I denna enkÀtstudie undersöktes det psykologiska kontraktets funktion för 768 arbetstagare i tre olika branscher i Sverige. Arbetstagarna fick skatta sina psykologiska kontrakt - vad de upplever att deras arbetsgivare lovat dem och i vilken mÄn arbetsgivaren hÄllit sina löften. De fick ocksÄ skatta hur lojala de var med arbetsgivaren samt sÄdana saker som sin arbetsprestation, humör, irritation gentemot arbetsgivaren och önskan om att sÀga upp sig.

"Han Àr redan dömd, jag ska inte döma honom" : -en intervjustudie av kriminalvÄrdens personal om att motverka Äterfall i brott

KriminalvÄrdens vision Àr att de intagna ska fÄ verktyg att klara av livet utanför murarna, utan kriminalitet och missbruk och deras motto Àr "BÀttre ut". Med denna c-uppsats ville vi undersöka personalens instÀllningar pÄ kriminalvÄrden (pÄ behandlingsanstalt och frivÄrden) kring pÄverkande faktorer mot att minska eller motverka Äterfallsförbrytare, samt om det fanns nÄgon skillnad mellan dessa personalgrupper. I studien medverkade Ätta individer frÄn kriminalvÄrden och datamaterialet samlades in via intervjuer. Den teoretiska förankringen bygger pÄ teorier frÄn Foucault, Mathiesen och Goffman. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningstradition, vilket har givit möjligheten att anvÀnda förförstÄelsen i tolkningsprocessen.

SÀker konstruktion och hantering av lösenord

De senaste Ären har visat pÄ en kraftig ökning av IT-brott. DÄligt valda lösenord har varit en av anledningarna till att verksamheter har haft svÄrt att skydda sin information mot intrÄng av obehöriga personer. Undersökningen visade i vilken grad anvÀndare, system och systemansvariga uppfyllde teorins krav gÀllande lösenordskonstruktion och dess hantering. Vidare lyfte undersökningen fram de bakomliggande faktorer som har pÄverkat detta. Undersökningen genomfördes i tre verksamheter med hjÀlp av enkÀter och intervjuer.

Att bygga bort brott : Samverkan, trygghetsskapande planering och Uppsala resecentrum

Our thesis focus on how retirees perceive Tv4s news casts of economy news where we focused on five different aspects: What is the relationship between the news cast and the viewer and how does the viewer express their understanding of the news cast and the way it is constructed? What are the viewers attitude towards the news content and how do they find the news cast useful for them personally?We choosed retirees as our target group due to their vulnerable economic position in today?s society and TV as an important medium for them due to the digital divide. The study was performed with twelve qualitative interviews and one group interview where six retirees took part.We discovered a big interest for economic news in the target group. The majority had a sympathetic view of the news cast they saw but they also expressed skepticism toward the economy segment and/or news castings. The majority expressed a lack of trust for the journalists and the experts brought in to share observations and make announcements, and the financial business overall.

Ett snabbare utredningsförfarande

Syftet med arbete Ă€r att öka kunskapen att anvĂ€nda sig av de snabbare utredningsförfarande som finns att tillgĂ„ vid enklare typer av brott. Även belysa skillnaderna mellan förundersökningsanteckningar och förenklad utredning. Att genom ökad anvĂ€ndning av RB 23:21 och 22 samt förenklad delgivning snabba pĂ„ genomströmningstiden av ett Ă€rende. För att komma fram till resultatet har vi anvĂ€nt relevant litteratur, propositioner, statens offentliga utredningar och genomfört intervjuer. I resultatdelen redovisas vad som sagts i förarbeten och uttalanden.

UNDERHÅLLSBEHANDLING VID OPIATMISSBRUK OCH DESS EFFEKTER PÅ BROTT

Det har i studier, av bland annat kriminologen Trevor Bennett (2005), visats att kriminalitet interagerar med droger, vilket Àven har en ömsesidig effekt. Man har dessutom sett att underhÄllsbehandling gett positiva resultat vid behandling av heroin- och opiatberoende. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken effekt underhÄllsbehandling vid opiatmissbruk har pÄ kriminaliteten. Med hjÀlp av Willman och Stoltz (2002) sju-stegs-metod har data samlats in genom en systematisk litteraturstudie för randomiserade kontrollerade studier. Tio vetenskapliga artiklar erhölls frÄn databasen PubMed.

Tryggare Park : ÅtgĂ€rdsförslag för KroksbĂ€cksparken ur ett trygghetsperspektiv

Kan trygghet skapas? TrygghetsfrÄgorna har fÄtt ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten Àr lÄngt ifrÄn entydig och recepten pÄ trygghet varierar kraftigt mellan olika lÀnder. Grovt kan de föresprÄkade ÄtgÀrderna delas in i tvÄ lÀger: sÀkerhet och trygghet. ?SÀkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, vÄld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att mÀnniskor inte vÄgar ta plats i det offentliga rummet.

Barnförhör : VÀgen frÄn förhör till rÀttegÄng

BemötandefrÄgorna fÄr allt viktigare betydelse i dagens polisarbete. Detta gÀller i möten med sÄvÀl vuxna personer som barn. En bra kommunikation mellan barn och vuxna kan ha en avgörande roll i en brottsutredning. Med denna rapport vill vi belysa vikten av ett bra förhör med barn, hur ett barnförhör skiljer sig frÄn ett förhör med en vuxen person, och varför det skiljer sig. Vi studerar faktorer som pÄverkar barnet i samband med ett förhör och i hur stor utstrÀckning barnets Älder och utveckling inverkar pÄ förmÄgan att minnas.

Falska minnen i vittnessammanhang: Felaktiga slutsatser om orsaken dÄ mÀnniskor bevittnat effekten av ett brott

Falska minnen Àr antingen ett minne av en hÀndelse som aldrig intrÀffat eller att minnet inte överrensstÀmmer med den faktiska upplevelsen. Falska minnen hos vittnen kan resultera i konsekvenser för misstÀnkta oskyldiga gÀrningsmÀn. Syftet var att undersöka förekomsten av en viss typ av falska minnen, bakÄtriktade slutsatsfel, i orsaks- och effektsamband i vittnessammanhang. Totalt fick 61 deltagare se en stimulifilm som förekom i fyra versioner, varav tvÄ av versionerna visade en stöld. DÀrefter besvarade deltagarna ett minnestest bestÄende av fri Ätergivning, stödd Ätergivning, igenkÀnning samt skattning av mannens skuld och villighet att vittna.

En jÀmförande studie om identitetsskapandet, sociala band och sjÀlvkÀnsla hos brottsoffer och f.d. kriminella

Denna studie avser att jÀmföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frÄgan om hur individerna upplever att deras sociala band och sjÀlvkÀnsla har förÀndrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frÄgor besvaras med de teoretiska utgÄngspunkter som valts dÀr fokus ligger pÄ Jenkins sociala identitetsteori. Vidare anvÀnds Scheffs teori om sociala band som Àr associerad med kÀnslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om sjÀlvkÀnsla anvÀnds som reglerar individens vÀlmÄende.

Unga förövare : en studie om behandling för unga förövare som begÄtt gruppvÄldtÀkt

Denna studie har till syfte att undersöka vad som Àr specifikt med de ungdomar som begÄtt det sexuella övergreppet gruppvÄldtÀkt, samt ge en bild av den behandling som erbjuds dem. Studien bestÄr av en redogörelse för aktuell forskning och teori samt av intervjumaterial med tvÄ experter som arbetat med unga förövare.Aktuell forskning bÄde i Sverige och utomlands, frÀmst England och USA, har studerats och valts ut till den teoretiska bakgrunden. Studien utgÄr frÄn tre teoretiska förklaringsmodeller, en psykologisk, en sociologisk och en utvecklingsekologisk samt ett juridiskt perspektiv. En stor del av teorin fokuserar pÄ omrÄdet enskilda unga förövare som förgriper sig sexuellt pÄ mindre barn. Det har varit svÄrt att hitta forskning och litteratur kring uppsatsens specifika omrÄde vilket ocksÄ genomsyrar materialet.

En jÀmförelse mellan tanzanianska och svenska ansvarsfrihetsgrunder, med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten

I det hÀr arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder Àr mycket omfattande i bÄda straffrÀtter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten. Jag valde detta Àmne för att fÄ insikt i och förstÄelse för nödvÀrnsrÀtten i tvÄ lÀnder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrÀtt, som bygger pÄ straffrÀtten i tyska och engelska kolonialmakter, pÄverkar olikheten. Brottet definieras i bÄda straffrÀtter.

The close-down effect ? Det psykologiska kontraktet och belöningars betydelse för arbetsattityder vid nedlÀggning av verksamheter

Vid nedlÀggning av verksamheter har man i tidigare studier stött pÄ det ovÀntade fenomenet close-down effect, att anstÀlldas produktivitet ökar. Belöningar kan inverka pÄ anstÀlldas prestation dÄ motivationen, enligt balansteorin, ligger i strÀvan efter jÀmvikt mellan belöning och arbetsinsats. Syftet med denna studie Àr att undersöka belöningars betydelse för anstÀlldas arbetsattityder under nedlÀggningsprocessen, samt att undersöka om beslutet om nedlÀggning upplevs som ett brott mot det psykologiska kontraktet. En enkÀtundersökning och en prestationsbedömning genomfördes bland 275 medarbetare pÄ ett tillverkningsföretag. Studiens resultat indikerar att ju högre anstÀlldas förvÀntan om belöning Àr, desto högre Àr deras tillit till arbetsgivaren.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->