Sök:

Sökresultat:

159 Uppsatser om Ćterförening - Sida 7 av 11

Energieffektiv processventilation för aluminiumvarmvalsverk

Syftet med detta examensarbete har varit att genomföra en nulĂ€gesanalys av Hall 7 pĂ„ Sapa Heat Transfer AB i FinspĂ„ng. UtifrĂ„n nulĂ€gesanalysen togs Ă„tgĂ€rdsförslag fram som kan generera en effektivare uppvĂ€rmning, mindre yttre utslĂ€pp och behagligare arbetsklimat. Problemet i Hall 7 Ă€r att processventilationen för varmvalsverk 2051 Ă€r Ă„lderstigen och underdimensionerad, den saknar Ă€ven vĂ€rmeĂ„tervinning och rening av processfrĂ„nluften. Detta leder till oplanerade driftstopp, höga underhĂ„llskostnader samt hög energianvĂ€ndning.För att finna Ă„tgĂ€rdsförslag för dessa problem genomfördes en nulĂ€gesanalys av Hall 7 genom att mĂ€ta luftflöden och temperaturer, analysera utslĂ€ppsmĂ€tningar och energianvĂ€ndning samt intervjua personal.UtifrĂ„n dessa mĂ€tningar har fyra olika Ă„tgĂ€rdsförslag tagits fram. De fyra Ă„tgĂ€rdsförslagen Ă€r benĂ€mns: YIT, YIT (Enklare), Homehall och Ökad tilluft.Det Ă„tgĂ€rdsförslag som anses vara bĂ€st lĂ€mpat för att generera en effektivare uppvĂ€rmning, ge mindre yttre utslĂ€pp samt ett behagligare arbetsklimat i Hall 7 Ă€r Ă„tgĂ€rdsförslag Homehall.

Konstgjorda vÄtmarksöar : flytande reningsverk?

År 2000 godkĂ€nde Sverige EUs vattendirektiv. Det innebĂ€r att vi mĂ„ste arbeta för att vattnet ska ha en god kvalitĂ© och det fĂ„r inte ha för höga halter av förorenade Ă€mnen. Vid förorening kan vattnet skada mĂ€nniskor, djur och vĂ€xter. Sverige mĂ„ste stĂ€ndigt jobba och förbĂ€ttra reningen av vĂ„rt dagvatten. Reningen av dagvattnet och pĂ„ vilket sĂ€tt det ska ske Ă€r nĂ„got som stĂ€ndigt kan förnyas och förbĂ€ttras. Idag renas dagvatten med hjĂ€lp av dammar och vĂ„tmarker och reningen kan bli bĂ€ttre med hjĂ€lp av flytande vĂ„tmarker. Syftet med denna uppsats har varit att ta fram mer information om flytande vĂ„tmarker och att sprida denna sĂ„ att intresset och kunskapen ökar och förhoppningsvis Ă€ven anvĂ€ndningen av dem sĂ„ att reningen av dagvattnet kan förbĂ€ttras. Arbetet innehĂ„ller en litteraturstudie och resultat frĂ„n intervjuer vilka bĂ€gge syftar att ta reda pĂ„ hur en flytande vĂ„tmark fungerar, hur den Ă€r konstruerad, vilken typ av skötsel den krĂ€ver, vilka vĂ€xter som fungerar bĂ€st, hur de renar vattnet och hur man skulle kunna anvĂ€nda sig av dem hĂ€r i Sverige. I arbetet finns det information om nĂ€r en flytande vĂ„tmark renar som bĂ€st, vilka typer av vĂ€xter som bör anvĂ€ndas och vilka typer av stommar det finns till den flytande vĂ„tmarken.

Det hÄllbara vattenbrukslandet

Odling av fisk sÀgs ha en potential att bidra till framtida livsmedelsförsörjning nÀr fiske inte lÀngre tÀcker behov och efterfrÄgan. En önskan frÄn svensk sida att vara med i utvecklingen Àr tydlig i SOU 2009:26 Det vÀxande vattenbrukslandet. Utredningen presenterar strategier för hur en utbyggnad av vattenbruket kan underlÀttas och pÄskyndas. Jag saknade en strategi för hur det vÀxande vattenbrukslandet ska styras mot att ocksÄ bli ett hÄllbart vattenbruksland. Denna uppsats handlar om hur miljörÀttsliga regler ska konstrueras för att en vÀxande vattenbruksnÀring inte ska medföra en negativ pÄverkan pÄ naturen.

Riskanalys för Älvsbyns kommun

Älvsbyns gamla riskanalys var daterad till 1996 och behövde förnyas för att belysa dagens risker. I och med detta arbete sĂ„ har Älvsbyns rĂ€ddningstjĂ€nst fĂ„tt en ny riskanalys.Syftet med arbetet var att identifiera de risker som Ă€r mest frekventa och med högst konsekvens för Älvsbyns kommun inom rĂ€ddningstjĂ€nstens verksamhetsomrĂ„de. Riskerna delades in i tre omrĂ„den: Risker för liv och hĂ€lsa, ekonomiska risker och risker för miljön.Den nĂ€st största risken för liv och hĂ€lsa Ă€r trafikolyckorna och det Ă€r ocksĂ„ den mest frekventa larmtypen för rĂ€ddningstjĂ€nsten, bortsett frĂ„n automatlarm. Trafikolyckorna har de senaste Ă„ren ökat och snittet de senaste fem Ă„ren ligger pĂ„ 23 olyckor per Ă„r.Fallolyckor Ă€r inget som rĂ€ddningstjĂ€nsten ofta Ă„ker pĂ„, fastĂ€n det Ă€r den vanligaste olyckan i Sverige och kostar samhĂ€llet mycket pengar bland annat i form av sjukskrivningar.Störst ekonomisk risk för kommunen Ă€r brand i byggnad, dĂ€r brĂ€nder i allmĂ€nna byggnader stĂ„r för större delen av skadekostnaden. Kostnaden Ă€r ett berĂ€knat snitt och kan skilja stort Ă„r frĂ„n Ă„r.

Olika systemlösningar vid utbyte eller förnyelse av enskilt avlopp : En jÀmförelse mellan biologisk och kemisk vattenrening

I Sverige har vi idag regler som bestÀmmer hur vÄra enskilda avlopp mÄste dimensioneras med avseende pÄ utslÀpp. NÀra hÀlften av de 700 000 fastigheter som har enskilt avlopp bedöms idag ha anlÀggningar som inte Àr godkÀnda. Enligt Havs- och vattenmyndigheten slÀpper Sveriges enskilda avlopp ut lika mycket fosfor som de kommunala reningsverken. I arbete med att komma till rÀtta med de problem som otillrÀcklig avloppsrening medför samt i strÀvan mot ?en hÄllbar utveckling?, har kommunen som tillsynsmyndighet fÄtt i uppgift att genomföra utökad tillsyn och kontroll av samtliga enskilda avloppsystem. Landets kommuner har i sin tur tagit hjÀlp av NaturvÄrdsverkets allmÀnna rÄd (NFS 2006:7) för att fÄ vÀgledning i beslut om vad som gÀller för den enskilda fastigheten med tillhörande hushÄll. Avsikten med denna rapport Àr att nÀrmare studera olika reningsmetoder som tillÀmpas inom enskilda avlopp.

Analys av system för rening av avloppsvatten i en anaerob membranbioreaktor

The most common way to treat wastewater in Sweden today is by a combination of an activated sludge process and a chemical treatment. These processes are not very energy efficient and may not be the most environmentally friendly. That is why it is interesting to evaluate new alternative methods to see if they can be less harmful to the environment and help to a lower resource consumption. New techniques are tested in a pilot installation at Hammarby Sjöstad, Sjöstadsverket. To be able to evaluate these techniques in a wide perspective system analyses are conducted where different impacts can be considered, advantages and disadvantages in the systems.Five system structures for water treatment have been constructed in Matlab/Simulink in this study.

Studier av metoder som kan reducera utslÀpp av vattenburet fosfor frÄn KorsnÀsverken

Föreliggande examensarbete pĂ„ 20 högskolepoĂ€ng har utförts i samarbete mellan KorsnĂ€s ABoch Kungliga tekniska högskolan. Arbetets syfte var att:UtifrĂ„n kunskaper om fosforströmmarna, i KorsnĂ€sverkets externa vattenreningssystem,föreslĂ„ lĂ€mpliga vĂ€gar att reducera utslĂ€ppen av vattenburet fosfor till recipienten.Pappersbruket KorsnĂ€sverken Ă€r lokaliserat strax utanför GĂ€vle och Ă€gs av KorsnĂ€s AB somĂ€r en del av Kinnevik AB. Detta pappersbruk har Östersjön som recipient dĂ€r fosfor Ă€r det begrĂ€nsade tillvĂ€xtĂ€mnet. DĂ„ KorsnĂ€sverken slĂ€pper ut fosfor bidrar de dĂ€rmed till ÖstersjönspĂ„gĂ„ende eutrofieringen. För att klara miljödomstolens satta utredningsvillkor, angĂ„ende fosforreducering i Östersjön, mĂ„ste KorsnĂ€sverken halvera sina fosforutslĂ€pp.Under detta arbete inriktades de utförda laborationerna mot kemisk fĂ€llning, som reduceringsmetod.

Rening av dagvatten i KungstrÀdgÄrden

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar pÄ hund nÀrmare bestÀmt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvÀndning. Data samlades in genom en enkÀt som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvÄrdare i sydvÀstra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. EnkÀten bestod av fem allmÀnna frÄgor och tre frÄgor som illustrerade foton med olika ingrepp pÄ hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) anvÀndes för att bedöma graden av acceptans pÄ respektive ingrepp dÄ den var lÀmplig vid beskrivning av kÀnslor. AcceptansvÀrdena bearbetades som kontinuerliga vÀrden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).

Laboratorieundersökning av filtermaterial för lakvattenbehandling - karakterisering och reningseffektivitet

Lakvatten har varierande föroreningsgrad och karaktÀr. Det bildas dÄ regnvatten perkolerar igenom en deponi. I en deponiverksamhet Àr lakvattnet den huvudsakliga pÄverkan pÄ den omgivande miljön. För att begrÀnsa föroreningshalten i naturen behöver lakvattnet samlas upp och omhÀndertas. Olika tekniker har utvecklats för att rena lakvatten lokalt.

UtvÀrdering av energibesparingspotential vid tillÀmpning av vÀrmepump i diskmaskin : OBS! Sekretessbelagd tills vidare

För ett genomsnittligt smÄhus i Sverige idag gÄr ca 5000 kWh till hushÄllsel. Av dessa 5000 kWh gÄr 7% till att driva diskmaskiner. Effektiviseringen av diskmaskiner har framförallt strÀvat efter en lÄg vatten- och energianvÀndning, en kort processtid samt en effektiv rening av disken.Det finns dock grÀnser för hur effektiva diskmaskinerna kan göras med traditionell teknik. DÀrför har producenter under de senaste Ären börjat se sig om efter mindre traditionella metoder som till exempel bruket av en vÀrmepump för att fÄ ned energiförbrukningen.Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att ta fram systemlösningar för vÀrmepump i diskmaskin samt att utvÀrdera energibesparingspotentialen i denna tillÀmpning.MÄlet har varit att ta fram och beskriva de möjliga systemlösningar som uppstÄr vid en idégenerering. Att vÀlja ut tvÄ lösningar för nÀrmare undersökning, att bestÀmma en lÀmplig kompressoreffekt samt att berÀkna energibesparingen dessa lösningar ger.En litteraturstudie har gjorts av teknik och tillÀmpningar inom omrÄdet, som till exempel vÀrmevÀxlaranvÀndning i diskmaskiner samt anvÀndandet av vÀrmepumpar i andra vitvaror.

Fytoremediering - ett hÄllbart sÀtt att tillgÀngliggöra förorenad mark?

Fytoremediering Àr samlingsnamnet pÄ den marksaneringsmetod som utnyttjar vÀxters förmÄga att tolerera, extrahera, degradera eller stabilisera olika typer av föroreningar i mark och vatten. Att vÀxters olika egenskaper genom historien anvÀnts för att utveckla och förbÀttra förutsÀttningar i bl.a. jordbruket Àr ingenting nytt. Vi lever i en tid dÀr ett allt högre tryck pÄ naturen och jordens resurser pÄverkas av att vi blir fler och fler mÀnniskor som ska dela pÄ dem. I vÄra postindustriella stÀder finns mÄnga restytor pÄverkade av de verksamheter som tidigare huserat dÀr, med förorenad och förstörd mark som följd.

Snöupplag av urban snö : hur pÄverkar föroreningar i snöupplag omgivande natur

Snö transporteras till en snödeponi för att inte hindra framkomlighet eller skymma sikt för trafikanter i staden. Snödeponin kan vara placerade pÄ land eller i vatten. NÀr snön smÀlter vid en deponi frigörs föroreningarna och hamnar pÄ marken som sediment eller rinner med smÀltvattnet till ett vattendrag eller infiltrerar i marken. Föroreningarna i snö kommer frÀmst frÄn avgaser och slitage av vÀg och dÀck frÄn biltrafiken, föroreningarna som Àr i luften och salt och sand frÄn halkbekÀmpning. Hur stora mÀngder det Àr beror pÄ trafikintensitet och hur lÀnge snö ligger pÄ marken.

Ekologisk dagvattenhantering : - ett anpassat och utarbetat ekologiskt dagvattensystem för kvarteret Limkokaren/Oden, HÀssleholm, HÀssleholms kommun, SkÄne lÀn

Kvarteret Limkokaren/Oden, HÀssleholm, SkÄne, skall bebyggas och förtÀtas. HÀssleholms Vatten AB, har stÀllt kravet att den avrinningsvolym som fÄr komma frÄn omrÄdet efter byggnation inte fÄr överstiga 1 l/s ha. Hela omrÄdet Àr pÄ ca 2 hektar. Genom att bebygga ett omrÄde förÀndras avrinningsvolymen och -hastigheten för dagvattnet. Mer hÄrgjorda ytor minskar ocksÄ möjligheten för nederbörden att infiltrera och ÄtergÄ till grundvattnet.

FörhÄllandet mellan COD och TOC i skogsindustriella avlopp

Under tillverkningsprocessen i massa- och pappersindustrin bildas avloppsflöden i flera olika steg. Ett av de miljöbelastande utslÀppen utgörs av organiskt material. Organiskt material kan mÀtas som biokemisk syreförbrukning (BOD), kemisk syreförbrukning (COD) eller som totalt organiskt kol (TOC). Analys av COD inkluderar ofta miljöfarliga Àmnen (till exempel kvicksilver). NaturvÄrdsverket har under flera Är aviserat att analysen kan komma att förbjudas och dÀrmed blir analys av TOC allt mer vanligt.

Visualisering av energiflöden vid avloppsreningsverk ? Ett verktyg för kartlÀggning och planering av resurseffektiva system

Kommunal avloppsvattenrening Àr en energikrÀvande verksamhet. Det beror till stor del pÄ att avloppsvattnet behöver transporteras med hjÀlp av pumpar och att den biologiska reningen krÀver syretillförsel. Reningen ger Àven upphov till ett slam och behandlingen av detta krÀver ytterligare energi. Samtidigt kan det energirika slammet utnyttjas för att alstra energi. Att minska energiförbrukningen Àr till nytta bÄde för samhÀllet och för miljön.Syftet med detta examensarbete var att utveckla ett enkelt verktyg som stöd till personer som arbetar med avloppsvattenrening.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->