Sök:

Sökresultat:

1240 Uppsatser om Ćsikt - Sida 51 av 83

Föroreningar i dagvatten och dess pÄverkan pÄ DammtrÀsk

I Sverige produceras varje Är grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten Àr varierande och det vanligaste felet hos dessa golv Àr sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

Karies i Kosovo Relaterad till Sociala BestÀmningsfaktorerer / Dental Caries in Kosovo Related to Social Determinants

Syftet med denna studie var att via intervjuer av nyckelpersoner, varav tre inom vÄrdsektorn och en antropolog, identifiera en del av de faktorer som pÄverkar arbetet med att förbÀttra den orala hÀlsan och i synnerhet införandet av ett förebyggande tandvÄrdssystem i Kosovo. Kvalitativa intervjuer med fyra nyckelpersoner genomfördes och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehÄllsanalys. Resultat av intervjumaterialet mynnade ut i följande kategorier: Förebyggande tandvÄrd saknas, Socioekonomiska hinder, Brist pÄ strategi och fakta och God vilja. Kategorierna visar pÄ följande faktorer som pÄverkar situationen för den orala hÀlsan i Kosovo. Det finns en hÀlsoplan dÀr man bland annat planerar att minska kariesförekomst med 10 procent fram till Är 2014, men den verkstÀlls inte.

AktievÀrdering - En empirisk undersökning med momentumstrategi under Ären 2002-2011 pÄ Stockholmsbörsen Large Cap

Sammanfattning Titel: AktievĂ€rdering ? En empirisk undersökning med momentumstrategi under Ă„ren 2002-2011 pĂ„ Stockholmsbörsen Large Cap. Författare: Fredrik Appelqvist och Åsa Nilsson Handledare: Anders Wrenne Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoĂ€ng Syfte: UtifrĂ„n ett investerarperspektiv Ă€r syftet med uppsatsen att undersöka om det varit möjligt att uppnĂ„ överavkastning pĂ„ Stockholmsbörsen, Large Cap under Ă„ren 2002-2011. För att uppnĂ„ syftet anvĂ€nder vi oss av en momentumstrategi pĂ„ medel-lĂ„ng sikt, som menar att aktiemarknaden tenderar att behĂ„lla samma avkastningsmönster för perioder av nĂ€stkommande 3-12 mĂ„nader. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka om marknaden Ă€r effektiv i svag form. Metod: Studien utgĂ„r frĂ„n en deduktiv forskningsansats dĂ€r vi utifrĂ„n befintliga teorier inom Ă€mnet tagit fram en frĂ„gestĂ€llning. UtifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningen har hypoteser testats och analyserats med empiri.

PÄverkas bankernas eget kapital av övergÄngen till IFRS/IAS? -En empirisk studie av ett fenomen

Sammanfattning Uppsatsens titel: PĂ„verkas bankernas eget kapital av övergĂ„ngen till IFRS/IAS? - En empirisk studie av ett fenomen Seminariedatum: 2006-06-05 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 10 poĂ€ng Författare: Joze Barbir, Jimmy Do, Per Nilsson, Angelika Öberg Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: IFRS, eget kapital, kapitaltĂ€ckning, övergĂ„ng, marknadsvĂ€rdering Syfte: Syftet Ă€r att fĂ„ en ökad förstĂ„else för vad övergĂ„ngen till IFRS/IAS innebĂ€r för bankerna. Vi Ă€mnar lĂ€gga fokus pĂ„ eget kapital samt utreda konsekvenserna för kapitaltĂ€ckningen. Genom en empirisk studie ska vi hitta intressanta infallsvinklar pĂ„ detta outforskade omrĂ„de. Metod: Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsmetod.

Delaktighet och engagemang hos inhyrd personal : En flerfallstudie ur ett chefsperspektiv

Bakgrund och problematisering: FörĂ€ndringar pĂ„ marknaden sĂ„som globalisering ochhĂ„rdnande konkurrens stĂ€ller krav pĂ„ företag att öka sin flexibilitet för att kunna överleva.Företag behöver röra sig bort frĂ„n den traditionella ekonomistyrningen och flytta fokus frĂ„ntillgĂ„ngar och produkter till de möjligheter som finns i mĂ€nniskorna inom organisationen ochistĂ€llet styra med hjĂ€lp av mer moderna styrmedel, sĂ„som empowerment. Med empowermentkan ledningen inom organisationer göra de anstĂ€llda mer delaktiga genom att ge demmöjligheten att vara med och pĂ„verka deras arbetssituation. Detta leder i sin tur till ett ökatengagemang hos de anstĂ€llda, vilket kan förbĂ€ttra organisationens resultat pĂ„ sikt dĂ„ ökatengagemang leder till en bĂ€ttre effektivitet och produktivitet.Även arbetsmarknaden har förĂ€ndrats och bemanningsbranschen har vuxit mycket de senastetjugo Ă„ren. Att ha inhyrd personal Ă€r alltmer förekommande och det finns anledning att tro attden hĂ€r typen av anstĂ€llning kan ha en negativ inverkan pĂ„ den inhyrda personalensdelaktighet och engagemang i den inhyrande organisationen.Syfte: Syftet med studien Ă€r att skapa förstĂ„else för hur chefer i organisationer kan skapadelaktighet och engagemang hos inhyrd personal för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna sĂ€kerstĂ€lla att deutför ett tillfredsstĂ€llande jobb.Metod: Den vetenskapliga ansatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i hermeneutiken. Vidare Ă€rforskningsansatsen kvalitativ och inspirerad av abduktion.

En jÀmförelse mellan elnÀtsbolagens produktivitet

Datum: Juni 2011 NivÄ: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp  Författare: Nathalie Johansson, Michaela Toth och Linda Westin Handledare: Esbjörn Segelod Titel: Belöningssystem- en fallstudie pÄ Volvo CE om vad de anstÀllda anser om företagets förmÄner samt vilka faktorer som motiverar dem. Nyckelord: Belöningssystem, motivation, inre belöningar, yttre belöningar, förmÄner & behovsteorier Problem: Företagen har idag blivit allt mer beroende av sina anstÀllda för att kunna drivas effektivt och överleva pÄ lÄng sikt. Det Àr viktigt att de anstÀllda arbetar mot verksamhetens mÄl men det Àr Àven viktigt att de anstÀllda ser företaget som en attraktiv arbetsgivare, dels för att fÄ behÄlla medarbetare och dels för att kunna rekrytera. För att sÀkerstÀlla att det sker anvÀnder sig företag av belöningssystem. Inom belöningsbegreppet ingÄr olika sorters belöningar som fungerar som verktyg till företagen sÄ att de ska kunna uppfylla sitt syfte. Individer motiveras av olika faktorer vilket gör det komplicerat för företag att veta vilka belöningar som Àr de optimala.

Diabetessjuksk?terskors erfarenheter av l?rande hos vuxna personer med nydebuterad diabetes typ 1

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

HÀlsosam vikt pÄ sikt

Background: First Line Managers are expected to create a health promoting work environment. Research has shown that the prerequisites for accomplishing a health promoting leadership are not always the best. Aim: The aim was to elucidate the prerequisites for a health promoting leadership as First Line Manager at a University hospital in Sweden based on competence, role, support structures and own durability. Results: First Line Managers at the chosen hospital seems to have rather good conditions for conducting a health promoting leadership. All respondents did have a university degree and most thought that their competence corresponded well with the role.

Klimatsmart mat och hÀlsa

development. 3 KLIMATSMART MAT OCH HÄLSA I SKOLAN EN INTERVJUSTUDIE OM SKOLMAT FRÅN HÅLLBARHETS- SAMT MILJÖMÄSSIGA OCH HÄLSOMÄSSIGA PERSPEKTIV MED EXEMPEL FRÅN MALMÖ STAD GALINA PREMOVSKA Premovska, G. Klimatsmart mat och hĂ€lsa i skolan. En intervjustudie om skolmat. Examensarbete i folkhĂ€lsovetenskap 15 poĂ€ng. Malmö Högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de folkhĂ€lsovetenskap, 2011. SAMMANFATTNING Syftet med denna empiriska intervjustudie Ă€r att undersöka personalens kunskaper om och anvĂ€ndandet av Ät S.M.A.R.T.-modellen i Malmö skolrestauranger.

Kultur pÄ recept : Projektledares erfarenheter av initiering och implementering av Kultur pÄ recept-projekt samt liknande kulturell verksamhet i hÀlso- och sjukvÄrden

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers upplevelser av ett hÀlsoprojekt. En högstadieklass i Uppsala lÀn har under vÄren deltagit i ett pilotprojekt i syfte att utveckla metoder för fortsatta hÀlsofrÀmjande projekt samt pÄ sikt förbÀttra ungdomarnas hÀlsa gÀllande ökad fysisk aktivitet, bÀttre kost- och sömnvanor samt en bÀttre sammanhÄllning i klassen. 19 av klassens 22 elever tackade ja till att delta i studien. Den kvalitativa metoden som anvÀnts för datainsamling Àr fokusgruppintervjuer. Eleverna fick tillsammans diskutera sina upplevelser, tankar och kÀnslor kring hÀlsoprojektet och insatserna samt huruvida de har upplevt sin egen pÄverkan av projektets innehÄll.

How to make car-addicts become proud cyclists

Trots att vetskapen om klimatförÀndringar Àr utbredd bland mÀnniskor, verkar individer sÀllan fundera över att deras egna handlingar bidrar till klimatförÀndringar nÀr de vÀljer hur de ska transportera sig, detta mÀrks štydligt nÀr det kommer till det utbredda anvÀndandet av bil. För att minska andelen ?onödig? bilism drivs arbeten, inom Malmö stad, med fokus pÄ information, kommunikation och kampanjer som Àmnar öka andelen gÄng-, cykel- och kollektivtrafikresenÀrer. Detta arbete kan sammanfattas med ett ord: beteendepÄverkan. MÄlet med beteendeförÀndringar Àr en del i arbetet mot att göra Malmö till en mer attraktiv och hÄllbar stad.

KlÀderna gör mannen : En studie om mÀns förhÄllande till begreppet Estetisk Kompetens

Syfte: Denna uppsats Àr skriven utifrÄn ett genus perspektiv och behandlar frÀmst mÀns förhÄllningssÀtt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet angÄende begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens Àr relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur mÀn förhÄller sig till och Àr medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.Metod: Arbetet har en abduktiv ansats som dÀrefter har utgÄtt frÄn en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal mÀn. Materialet frÄn de genomförda intervjuerna har dÀrefter sammanförts med diverse olika informationskÀllor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att dÀrefter finna en anvÀndbar teori.Resultat & slutsats: Begreppet estetisk kompetens var för majoriteten av mÀnnen nÄgot frÀmmande och de allra flesta av mÀnnen som deltog i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt men att fokus skulle ligga pÄ att vara lagom.

Strandskydd vs. Landsbygd- landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen ur ett kommunalt perspektiv

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Den moderna organisationen i en f?r?nderlig milj? - En kvalitativ fallstudie av ett f?r?ndringsarbete i en svensk nischbank

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

HÀlsofrÀmjande ledarskap inom kommunal Àldreomsorg

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers upplevelser av ett hÀlsoprojekt. En högstadieklass i Uppsala lÀn har under vÄren deltagit i ett pilotprojekt i syfte att utveckla metoder för fortsatta hÀlsofrÀmjande projekt samt pÄ sikt förbÀttra ungdomarnas hÀlsa gÀllande ökad fysisk aktivitet, bÀttre kost- och sömnvanor samt en bÀttre sammanhÄllning i klassen. 19 av klassens 22 elever tackade ja till att delta i studien. Den kvalitativa metoden som anvÀnts för datainsamling Àr fokusgruppintervjuer. Eleverna fick tillsammans diskutera sina upplevelser, tankar och kÀnslor kring hÀlsoprojektet och insatserna samt huruvida de har upplevt sin egen pÄverkan av projektets innehÄll.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->