Syfte: Syftet är att se om de verksamheter som säger att de tillämpar individuell lönesättning, verkligen gör det? Metod: Vi har valt att göra en uppsats med både kvantitativ och kvalitativ inriktning. Underlaget för undersökningen har varit intervjuer med 19 respondenter i fyra olika verksamheter. Slutsatser: I tre av de fyra fall vi undersökt kan vi konstatera att den individuella lönesättningen inte fungerar.

Uppsatsens syfte är att definiera fritidspedagogernas roll och kompetens under skoltid utifrån fyra lågstadielärares åsikter. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att fritidspedagogen har under skoltid lägre status än lärare och benämns ofta som "hjälplärare" eller en "extra vuxen" i klassrummet. För att få grepp om detta har det genomförts fyra intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige.Resultatet pekar åt att de intervjuade lärarna har synen på fritidspedagogen som "en extra vuxen" i klassrummet, samt som en resurs till bland annat den praktiska undervisningen och barnens sociala utveckling. Lärarna nämner även att fritidspedagogens största uppdrag under skoltid är att ansvara för halvklass, elevrådsansvarig, kamratstödjare och andra sociala skolprojekt. Kortfattat kan vi utifrån undersökningen påstå att fritidspedagogen benämns som hjälplärare och som en extra vuxen under skoltid och har lägre yrkesstatus än lärarna.

Med utgångspunkt i FN:s Millenniemål om att stärka kvinnors position och öka jämställdheten har jag undersökt hur detta kan appliceras på det svenska samhället. Denna uppsatsen handlar om fyra kvinnor på universitetet. Fokus ligger på dessa kvinnors syn på utbildning, stereotyper, val av partner och yrkeslivet, detta diskuteras sedan utifrån olika genus- och jämställdhetsteorier.  .

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns skillnader i hur fyra dimensioner av feedback uppfattades beroende på om den kom från arbetskamrat eller chef. De fyra dimensionerna var; Kvalité, Framförande, Positiv och Negativ feedback. Ytterligare ett syfte var att undersöka om kön, ålder och anställningstid hade en påverkan i uppfattningen av de fyra feedbackdimensionerna. Studien utfördes på en anstalt och en kriminalvårds-utbildningsenhet i mellan Sverige. Mätinstrumentet som användes var Feedback environment scale (FES) ursprungligen framtagen av Steelman, Levy och Snell (2004) och översatt till svenska av Jansson och Nilsson (2010).

Denna undersökning genomfördes med syftet att ta reda på vad fyra olika svensklärare har för attityder till grammatik och hur deras attityder till grammatik påverkar deras val av arbetssätt då de bedriver grammatikundervisning. Studien redogör för definitioner av grammatikbegreppet och metoder för hur man kan arbeta praktiskt med grammatik i undervisningen. Jag gör en kvalitativ undersökning i form av fyra intervjuer. I denna undersökning jämför jag mitt esultat med och relaterar till en tidigare undersökning i ämnet. Resultatet visar att de två gymnasielärarna inte har mycket mer krav på elevernas grammatikkunskaper än vad de två lärarna i grundskolans senare år har.

Syfte och utgångspunkt:    Att utifrån fyra organisationer undersöka faktorer som är viktiga för arbete med expatriering och att använda Mendenhall, Dunbar och Oddous modell som inspiration för att skapa en egen modell med faktorer värdefulla för en expatrieringsprocess. Forskningsresan:                 Utifrån referensram samt ett empiriskt resultat av intervjuer identifieras fyra kategorier, betydelse av att ta med familjen, mentorskap och stöd, anpassning till kultur och karriärplanering. Det empiriska resultatet samt referensramen är sedan grunden till analys och slutsats. Slutsats:                              I slutsatsen presenteras betydelsefulla faktorer för utgången av studiens syfte.   Dessa faktorer används sedan i den modell författarna skapat. Modellen visar hur behovet av de fyra kategorierna är beroende av den planerade utlandsstationeringens längd. Metod:                                Författarna av studien utgår från en kvalitativ ansats med djupintervjuer som metod. Det empiriska resultatet baseras på det material som framkommit genom djupintervjuer med  respondenterna från de fyra organisationerna..

Ämnesområdet avhandlar svenskt, finskt, danskt och norskt bistånd (säkerhetsfrämjande stöd) till de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen under perioden 1991-2001. Undersökningen omfattar främst den säkerhetspolitiska målsättning som respektive nordiskt land har haft för sitt stöd till respektive baltiskt land under 1991-2001. Syftet är att  analysera de fyra nordiska ländernas individuella säkerhetspolitiska  målsättningar och därigenom se om de fyra nordiska aktörerna verkligen är så koordinerade i sitt stöd som de övergripande målsättningarna kan ge sken av? Uppträder de fyra nordiska länderna som den koordinerade aktör som man ibland kan få uppfattningen av? Eller är det så att de i verkligheten agerar som fyra separata aktörer? Som modell för att analysera det nordiska ländernas stöd har det vidare säkerhetsbegreppet för staten använts..

I studien redovisas resultat utifrån intervjuer med fyra pedagoger som alla undervisar i det svenska språket. Tendenser som kommer fram i undersökningen är att pedagogerna har positiva attityder till modersmålsundervisningen och att de betonar vikten av att vara tydlig i kommunikationen med eleverna. Andra slutsatser är att eleverna ofta är utelämnade till texter de inte förstår och att kunskapsinhämtningen för andraspråkselever är för omfattande och detta resulterar ofta i sämre betyg.

Studiens syfte var att undersöka varför fyra olika organisationer använder vissa rekryteringsmetoder. Utifrån detta syfte formulerades en frågeställning om vilka bakomliggande orsaker som kan påverka valet av rekryteringsmetoder i dessa fyra olika organisationer. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativasemistrukturerade intervjuer med fyra organisationer, varav två verkade inom privat sektor och tvåverkade inom offentlig sektor. Studien visar att de fyra olika organisationerna använder ett flertal olika rekryteringsmetoder vid tillsättandet av lediga tjänster. Valet av de olika metoderna kan ses grunda sig på olika bakomliggande orsaker; organisationernas uppgift, organisationens omvärld, makt och styrning samt tillgången på resurser.

Uppsatsen undersöker fyra navigationsmönster som kan tillämpas på responsiva webbsidor. Ett navigationsmönster består av själva placeringen av en webbsidas navigationsmeny samt eventuell interaktion en användare måste göra för att få tillgång till denna. Frågeställningen ämnar att utröna vilket av dessa fyra mönster som är bäst lämpat för att implementeras på webbsidor vars menyalternativ även har underkategorier. Studien använder sig av fritt tillgängliga mönster som modifieras och implementeras i fyra webbsidor, en för vardera navigationsmönster. Resultaten utifrån de intervjuer och observationer som utförts visar på att fliksystemet som finns i ?Paneled? prototypen är det navigationsmönster som majoriteten av användaren upplevde som minst tidskrävande och mest överskådligt.

Examensarbetet behandlar en jämförelse av Server Message Block 3.0 och föregångaren 2.1 i ett befintligt nätverk. Jämförelsen utfördes i fyra laborationsmiljöer bestående av fyra operativsystem: Windows Server 2008 R2, Windows Server 2012, Windows 7 ochWindows 8. Sammanlagt har fyra tester utförts: Förstudie, Test 1, Test 2 och Test 3. Förstudien utfördes för att testa nätverksprestanda mellan två datorer. De andra testerna satte SMB 2.1 och SMB 3.0 på prov.I Test 1 ansågs SMB 3.0 prestera sämre än SMB 2.1, för att bekräfta resultaten kontaktades Jose Barreto på Microsoft.

Reformen om det fria skolvalet i svensk utbildningspolitik från 1992, har idag börjat visa sina tydliga spår. Skillnaderna mellan skolorna kan vara betydande, men om man inte tar vara på möjligheten att välja skola så faller poängen med det. Då blir det bara de elever som har föräldrar som har en akademisk utbildning och som har en bättre social bakgrund som utnyttjar möjligheten att välja skola. Undersökningen är baserad på fem intervjuer varav fyra med rektorer och en med skolpolitikern i Örebro kommun. Vad undersökningen ämnar att besvara är vilka konsekvenser det fria skolvalet gett i Örebro kommuns grundskolor utifrån de fyra rektorerna och skolpolitikerns perspektiv.

En enkätstudie genomförd med en urvalsgrupp av alla föräldrar som hade ett barn inskrivet i Region Gotlands fritidshemsverksamhet i årskurs tre vårterminen 2012 gällande deras tankar för valet av att ha fritidshemsplats i årskurs fyra. Studien har genomförts med en digital enkät i verktyget Google docs och det är 467 respondenter som fått möjlighet att svara på denna enkät. Av dessa inkom det 132 svar. Frågorna i enkäten rör personal, aktiviteter samt övriga aspekter som kan vara av betydelse för valet att ha kvar eller säga upp sin fritidshemsplats till inför övergången till årskurs fyra höstterminen 2012.Studien visar på att det som föreligger att ha störst betydelse för att man skall ha kvar sin plats är personalens bemötande, personalens engagemang, meningsfulla aktiviteter samt att barnen själv vill gå kvar. Det som visar sig ha minst betydelse för valet att både ha kvar eller säga upp sin plats på fritidshemmet i årskurs fyra är avgiftens storlek..

Syftet med denna studie är att inom området klassisk sång undersöka hur fyra erfarna sångpedagoger förhåller sig till begreppen uttryck och självkänsla i sin sångundervisning. Syftet är också att undersöka hur sångpedagogerna upplever sina elevers mål. Studien är inriktad mot sångundervisning i de frivilliga skolformerna, från den kommunala musik- och kulturskola till gymnasiet och folkhögskola, och är uppbyggd utifrån litteratur inom följande ämnen: personligt uttryck, självkänsla, drama integrerat med sång och ?varför sjunger jag?. I studien intervjuas fyra sångpedagoger med olika bakgrund och erfarenheter, två undervisar inom kulturskolan och två inom folkhögskolan.

Syftet med denna undersökning är att se hur lekmannaövervakare och klienter uppfattar relationerna sinsemellan ur ett sociologiskt perspektiv. Även hur dessa parter uppfattar relationen när det gäller kontakten och tilliten.Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt åtta personer varav fyra lekmannaövervakare och fyra klienter.I arbetet har vi utgått ifrån fyra teorier, intrycksstyrning, stigmatisering, stämplingsteori av Erving Goffman samt den abstrakta tilliten av Anthony Giddens.Resultatet visar att lekmannaövervakarna och klienterna har en viss tillit till varandra men visar samtidigt att det finns gränser på hur nära man som lekmannaövervakare vill komma sin klient och tvärtom. Vi har också kommit fram till att både klienter och lekmannaövervakare har en vetskap om hur man gör för att bygga upp ett förtroende hos varandra, men att alla bygger detta på olika sätt.I analysen kommer du att få läsa om hur vi kopplat vårt resultat till de fyra olika teorierna för att sedan kunna ge en förklaring ur ett sociologiskt perspektiv.Nyckelord: Frivård, relationer, tillit, klient och lekmannaövervakare.