Sök:

Sökresultat:

14933 Uppsatser om Ćrskurs fyra - Sida 21 av 996

Problemlösning i matematik Àr inte oproblematiskt: Fyra lÀrare ger sin syn

I vÄr undersökning har vi intervjuat fyra lÀrare med avseende pÄ hur de ser pÄ problemlösning och hur de arbetar med det. LÀrarna arbetar i tvÄ olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. DÀrför följer skolorna olika lÀroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med bÄda skolformerna Àr för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella nÀr vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjÀlp av ett analytiskt ramverk som tar till hÀnsyn fyra lÀrandeteorier som kan sÀgas haft pÄverkan pÄ lÀrandet i skolan.

RĂ„dgivningslagen ? Ökat vĂ€rde för finansiell rĂ„dgivning? En undersökning av fyra bankers instĂ€llning till lagen

Syftet med uppsatsen Àr: 1. Att redogöra för den nya lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter, dess avsikt och bakgrund. 2. Att redogöra för fyra bankers instÀllning till lagen och deras förberedelser inför kommande implementering. 3.

Allt handlar om image : En studie om vad fyra internationella klÀdföretag betonar i sitt Corporate Social Responsibility-arbete

KlÀdbranschen Àr prÀglad av lÄnga, vÀrldsomspÀnnande produktionsled vilket gör det intressantoch viktigt att se hur stora, internationella företag arbetar med CSR. Kraven pÄ att företag tarsocialt ansvar ökar samtidigt som företag Àr pÄverkade av sin historia, kultur och specifikaomstÀndigheter som kan pÄverka vad som Àr viktigt för företaget. I denna studie undersöks vadfyra klÀdföretag, H&M, Gap, Uniqlo och Zara, alla frÄn fyra olika lÀnder, vÀljer att betona i sittCSR-arbete. Information publicerad pÄ företagens hemsidor samt rapporter har legat till grundför empiri som analyserats utifrÄn ett teoretiskt ramverk. Den insamlade informationen har stÀlltsmot EU-kommissionens definition av CSR och analyserats utifrÄn teorierna.

Förskolan en frizon frÄn trendleksaker? - en studie om fem förskollÀrares syn pÄ leksaker

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en inblick i förskollÀrares tankar om barns leksaker i förskolan. Studien Àr baserad pÄ intervjuer av fem förskollÀrare, verksamma pÄ fyra olika förskolor, som delat med sig av sina tankar kring leksaker. I vÄr studie kom vi fram till fyra teman för hur förskollÀrare vÀrderar leksaker: Saker som finns runtomkring, Bra leksaker, DÄliga leksaker samt Datorn. VÄr slutsats Àr att rolleken och kreativiteten prioriteras i förskolan vilket innebÀr att de leksaker som frÀmjar detta fÄr en central plats i verksamheten. Vi kan Àven se att förskollÀrarna ser förskolan som en frizon frÄn trendleksaker och framhÄller att förskolan ska inneha de ?klassiska? leksakerna som till exempel klossar.

Sponsring : UtifrÄn ett redovisningsmÀssigt och skattemÀssigt perspektiv

SamhÀllet har pÄ senare tid allt mer uppmÀrksammat frÄgor angÄende miljö och klimatförÀndringar. För mÄnga företag har det blivit en viktig del att visa pÄ miljöengagemang, varpÄ marknadsföring av gröna attribut har blivit vardag.Denna uppsats undersöker vad som ligger till grund för fyra företags satsning pÄ grön marknadsföring, samt undersöker dessa företags bakomliggande miljöarbete.De fyra fallföretagen Àr verksamma i energibranschen och har alla sitt sÀte i sydsverige. De huvudsakliga slutsatserna i undersökningen var att graden av engagemang speglade av sig i hur vÀl företagen lyckades med frÄgor kring marknadsföring av gröna attribut, samt att en vÀl fungerande grön marknadsföring har sin grund i ett trovÀrdigt bakomliggande miljöarbete..

Bilden av ungdomar : - en systemisk-funktionell undersökning av fyra lÀromedelstexter i tyska som frÀmmande sprÄk

Denna studies syfte Àr att undersöka hur bilden av ungdomar konstrueras i fyra lÀromedelstexter i tyska som frÀmmande sprÄk frÄn 70-, 80-, 90- och 00-talet utifrÄn en systemisk-funktionell grammatisk analys. Dessutom belyser studien frÄgan om det finns nÄgon skillnad i ungdomskonstruktionen mellan de olika lÀromedelstexterna. Metoden som ligger till grund för studien Àr en kvalitativ textanalys dÀr fyra stycken lÀromedelstexter analyseras utifrÄn den ideationella metafunktionens transitivitetsanalys som Àr en del av den systemisk-funktionella grammatiken. Genom att anvÀnda sig av detta analysverktyg har processer, deltagare och omstÀndigheter i lÀromedelstexterna lokaliserats och analyserats. Resultatet visar att lÀroboksförfattarna konstruerar bilden av ungdomar till största del genom att lÄta dem vara förstadeltagare i processerna.

Fyra röster frÄn Förintelsen- Muntliga kÀllor som ÄskÄdliggörare utav livserfarenheter

I detta arbete Àmnar vi ta reda pÄ vad fyra överlevande ifrÄn Förintelsen tycker om den omfattning som Förintelsen har i de skolor de besökt genom Ären. Genom intervjuer med respektive informant, har vi tillgodogjort oss deras Äsikter, vilka vi har kontextualiserat i detta arbete. Vi finner det oerhört viktigt att arbeta med Förintelsen i skolan, inte bara för att motverka rasism och nazism, utan Àven för att förhindra att nÄgot liknande intrÀffar igen. Det finns en omfattande mÀngd dokumenterad information frÄn Förintelsen, men vi anser det allra bÀsta medlet för ÄskÄdliggörande vara en överlevande. FÀrre och fÀrre överlevande frÄn Förintelsen Àr fortfarande i livet, varför vÄrt arbete kan fungera som en dokumentation för framtiden.

Avvikelserapportering = En tillgÄng eller ett hinder?

Syftet med vÄr studie var att undersöka allmÀnsjuksköterskans tankar, kÀnslor och upplevelser kring avvikelserapportering. I vÄr empiriska kvalitativa studie besvaras vÄra tre frÄgestÀllningar: "Hur upplever allmÀnsjuksköterskan att avvikelserapporter?", "Ser allmÀnsjuksköterskan avvikelserapportering som en tillgÄng eller som ett hinder?" och "Vad anser allmÀnsjuksköterskan att man bör rapportera?". Genom att intervjua sex informanter frÄn tre olika sjukhusavdelningar fick vi fram fyra kategorier. I vÄr första kategori presenteras allmÀnsjuksköterskans tankar och kÀnslor kring avvikelserapportering och i kategori tvÄ och tre presenteras deras positiva och negativa upplevelser.

Skolsköterskors uppfattningar av att kommunicera hÀlsa med elever i Ärskurs fyra

En god hÀlsa i barndomen ger förutsÀttningar för en god hÀlsa som vuxen. Skolans organisation och miljö skapar unika möjligheter till hÀlsofrÀmjande arbete riktat mot barn. Skolsköterskan spelar en viktig roll genom de hÀlsobesök som genomförs regelbundet under skolgÄngen. Möten med elever i olika Äldrar stÀller dÀrför krav pÄ skolsköterskans förmÄga att kommunicera och förmedla hÀlsobudskap. Som teoretisk ram för studien anvÀnds Health Promotion Model.

Aktierekommendationer : En jÀmförelse av aktierekommendationer mellan banker och affÀrstidningar

Bakgrund: Det har i tidigare forskningar bevisats att privatpersoner har en tendens att vilja fÄ hög avkastning pÄ kort tid och dÀrför vÀljer de ofta att investera i aktier. Detta leder till att aktierekommendationer har en stor pÄverkan pÄ de privatpersoner som vill investera i aktier utan att ha en god kunskap inom Àmnet. Det har Àven visats i olika undersökningar att privatpersoner i majoritet har lÀgre tillit för affÀrstidningar Àn för banker.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att undersöka banker och affÀrstidningarnas utfall av aktierekommendationer pÄ den svenska aktiemarknaden.Genomförande: En kvantitativ undersökning genomfördes, dÀr vi valde fyra olika banker och fyra olika affÀrstidningar. Tidsperioden var tre Är, mellan 2010-01-01 och 2012-12-31. Totalt undersöktes 617 köp- och sÀljrekommendationer under fyra olika perioder; en dag, fem dagar, tio dagar och 30 dagar efter publiceringsdatumet.Resultat: Resultatet av undersökningen antyder pÄ att det finns en skillnad mellan banker och affÀrstidningar gÀllande trÀffsÀkerheten pÄ dess publicerade aktierekommendationer.

Alfabetisering och svenskundervisning för andrasprÄkselever
och vuxenstuderande med annat modersmÄl Àn svenska: en
kvalitativ intervjuundersökning ur pedagogers perspektiv

Syftet med undersökningen var att se hur pedagoger arbetar med andrasprÄkselever och vuxna analfabeter som Àr sfi (svenska för invandrare)- studerande. Vi undersökte ocksÄ vilka svÄrigheter det fanns i samband med dessa elevers alfabetisering samt hur samarbetet kan sett ut, ser ut eller hur det skulle kunna se ut exempelvis mellan sfi och grundskola och med specialpedagog. Undersökningen bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio informanter. TvÄ var sfi - lÀrare, en arbetade i förberedelseklass (Är 6-9) och en intervju skedde med en lÀrare i svenska som andrasprÄk och en speciallÀrare (Är 1-6). Resterande fyra hade blandad bakgrund.

Musikens och det talade sprÄkets interrelation : Fyra musiklÀrares antaganden och Äsikter om musikens samband med elevers talsprÄksutveckling

Detta examensarbete Àr en pilotstudie och handlar om  den forskning som  berör musikens och det talade sprÄkets interrelation dÀr syftet bestÄr i att skapa förstÄelse för vad musiklÀrare anser om denna forskning och om dess tillÀmpning eller implikationer i undervisningen. Undersökningens metodologi utgÄr  frÄn en  kvalitativ ansats  i form av strukturerade intervjuer. MÄl- eller urvalsgruppen bestÄr av fyra stycken verksamma  musiklÀrare vilka undervisar antingen pÄ högstadiet eller gymnasiet inom svensk skola. I vissa fall förekommer Àven undervisning pÄ universitetsnivÄ samt pÄ vuxenutbildning.Resultatet visar att de fyra musiklÀrare som ingick i undersökningen uppfattar musikens pÄverkan pÄ sprÄkutvecklingen som reell och befintlig men att denna till största delen tillskrivs de undervisningstillfÀllen dÀr elevgrupperna bestÄr av individer med ett annat förstasprÄk Àn svenska. Följaktligen uppger  majoriteten av urvalsgruppen att specifika kunskaper inom aktuell forskning brister.

Att hantera elevers olika förutsÀttningar i matematikundervisningen

Studien syftar till att beskriva hur lÀrare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsÀttningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av tvÄ lÀrare i matematik i grundskolans senare Är. Det empiriska materialet bestÄr av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lÀrarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lÀrarens medvetna val, men det förekom Àven individualisering som lÀrarna delvis var omedvetna om..

"Jag vill ha en kulle att hoppa frÄn..." : En studie om tvÄ förskolors utemiljö ur ett barnperspektiv

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCHKOMMUNIKATION (HLK)Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hpinom LĂ€randeLĂ€rarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGChristina Larsson & Susanne Milton?Jag vill ha en kulle att hoppa frĂ„n??En studie om tvĂ„ förskolors utemiljö sett ur ett barnperspektivAntal sidor: 25Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad barn tycker och tĂ€nker angĂ„ende sin förskolas utemiljö. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:? Hur upplever barn i fyra och femĂ„rsĂ„ldern förskolans utemiljö?? Hur vill barn i fyra och femĂ„rsĂ„ldern att förskolans utemiljö ska vara?För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor har vi intervjuat sammanlagt 14 barn i fyra och femĂ„rsĂ„ldern pĂ„ tvĂ„ olika förskolor. Vi fann att barnen vill ha en variationsrik utemiljö med möjligheter till mĂ„nga olika sorters lek.

Fyra bankchefers uppfattning av internrevision jÀmfört med IIA:s definition: en fallstudie inom bankbranschen

DÄ internrevision utförs finns det tre deltagande parter, bestÀllaren, den som utför tjÀnsten och mottagaren. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att kartlÀgga och analysera om intrycket av internrevision för de som Àr mottagare stÀmmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna pÄ de fyra storbankerna i LuleÄ: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision vÀl överrensstÀmma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->