Sökresultat:
5458 Uppsatser om Ćrliga fysiska tester - Sida 55 av 364
JĂ€rvalyftet - vem lyfter vem?
Arbetet har syftat till att studera JĂ€rvalyftet i norra Stockholm och hur
dialogen med de boende i omrÄdet genomförts gÀllande frÀmst den
fysiska planeringen. Med avseende pÄ den fysiska planeringen avses
hÀr hur Svenska BostÀders och Stockholms Stads planer pÄ ombyggnationer/
renoveringar av befintliga bostÀder och dialogprocessen har
skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester
pÄ grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende
och hur dessa har behandlats. Vidare sÄ har utvalda demokrati- och
planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen
för att kunna utlÀsa om de de praktiska delarna kan knytas an till
dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen
Àndrats och med vilka verktyg man nÄt ut med till medborgarna.
Slutsatsen pekar pÄ att det projektet initialt sett haft en bristande
förankring hos de boende men att detta uppmÀrksammats bl.a.
Laborativ matematik för gymnasiet
I slutet av LÀrarutbildningen vÀxte insikten fram om behovet av variation i matematikundervisningen pÄ gymnasiet. Erfarenheten ger vid handen att eleverna skolas
in i ?utantillkunskap? dÀr kvantitet, ordning och reda styr uppfattningen om vad som Àr kunskap och om hur man lÀr sig matematik. Denna uppfattning Àr inte i överensstÀmmelse med den undervisning som eleverna har rÀtt till enligt lÀroplan och styrdokument.
Avsikten med arbetet Àr att ge förslag pÄ laborativa matematiska problemstÀllningar.
Laborationer samt tester och utvÀrderingar genomfördes under nÄgra veckor i en gymnasieskola i nordvÀstra SkÄne. För testningen av laborationerna valdes en NV-klass bestÄende av 31 elever.
Personers erfarenheter av kost- och motionsvanor före respektive efter kirurgisk behandling mot fetma
Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av sina kost- och motionsvanor före respektive efter en kirurgisk behandling mot fetma. Vidare var syftet att beskriva om personerna ansÄg att operationen pÄverkat deras psykiska och fysiska hÀlsa. Kirurgiska behandlingar mot fetma har ökat under de senaste Ären och forskning visar att det Àr den metod som ger bÀst effekt för att behÄlla en lÄngvarig viktnedgÄng i jÀmförelse med diverse dieter och fysisk aktivitet. En kvalitativ metod med innehÄllsanalyser anvÀndes dÀr fem kvinnor som genomgÄtt en operation mot fetma intervjuades. Kategorier har skapats utifrÄn hur det har sett ut före och efter operationen nÀr det gÀller kost- och motionsvanor samt psykisk och fysisk hÀlsa.
Att anv?nda digitala verktyg vid behandling av diabetes inom prim?rv?rden
Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom
omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala
l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt
som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras
utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt
v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.
FrÄn otryggt till tryggt : analys och förslag till förbÀttring av LevgrensvÀgen i centrala Göteborg
Eftersom frÄgan om trygghet Àr en mycket viktig frÄga som kopplas till demokrati och jÀmstÀlldhet ? om allas rÀtt att fÄ anvÀnda staden sÄ som de önskar, utan att stanna inomhus pÄ grund av rÀdsla ? sÄ har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som pÄverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie bestÄr av ett strÄk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats pÄ fallstudie-strÄket för att visa hur kÀnslan av trygghet skulle kunna höjas dÀr.
InstÀllningar och frÀmjande och hindrande faktorer som pÄverkar invandrarungdomars fysiska aktivitet
Fysisk aktivitet Àr en viktig aspekt ur ett hÀlsoperspektiv. I denna kvalitativa studie undersöks instÀllningar till fysiskt aktivitet och vilka faktorer som hindrar respektive frÀmjar fysisk aktivitet hos gymnasieelever med invandrarbakgrund. I undersökningen genomförs 44 enkÀter som sedan genererar ett urval med fjorton intervjuer med ungdomar som har den bakgrund som efterfrÄgas i uppsatsen. Med utgÄngspunkt för vad fysisk aktivitet innebÀr har frÄgor som har varit relevanta för undersökningens syfte stÀllts. FrÄgorna som har stÀllts har handlat om hur ofta och hur lÀnge intervjupersonerna Àr fysiskt aktiva.
Hur ser den fysiska arbetsmiljön egentligen ut? : en kvantitativ studie bland idrottslÀrare som arbetar pÄ grundskolor i Stockholms kommun
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motstÄndsresurser hos lÀrare, som har starkt KASAM (kÀnsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrÀndhet. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur upplever lÀrare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lÀrarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?MetodDen kvalitativa metod som anvÀndes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet pÄ intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lÀrare i minst 20 Är, aldrig varit sjukskrivna för utbrÀndhet, inte ligger i riskzon för utbrÀndhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet sÀkerstÀlldes dels genom ett KASAM-formulÀr, dels genom ett utmattningsformulÀr.
Samundervisning eller sÀrundervisning inom Àmnet idrott och hÀlsa : En undersökning gjord pÄ en skola i Dalsland
Mitt examensarbete handlar om samundervisning och sÀrundervisning. Jag avsÄg att undersöka om elevernas tilltro till den egna förmÄgan i Àmnet idrott och hÀlsa kunde förbÀttras genom sÀrundervisning. Jag ville ocksÄ undersöka om eleverna Àr positivt eller negativt instÀllda till sÀrundervisning.Undersökningen Àgde rum pÄ en skola i Dalsland. Jag intervjuade tolv elever, tre lÀrare och en rektor. 112 elever fick ocksÄ svara pÄ en enkÀt.Pojkarna ansÄg att de utvecklade sina fysiska förmÄgor mest vid sÀrundervisning, medan de utvecklade sina sociala förmÄgor mest vid samundervisning.
Intervjustudie om fritidshemmens syn pÄ fysisk aktivitet
SammanfattningAtt den fysiska aktiviteten Àr sjÀlvklar för mig innebÀr inte att den Àr det för alla. De senaste Ären har vi hört och sett hur tidningar tar upp att personer blir mer överviktiga och att fler blir mer inaktiva. Jag Àr intresserad av att ta reda pÄ hur det ser ut i vÄra fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet, att Àven se om de yttre förutsÀttningarna har nÄgon positiv eller negativ pÄverkan i verksamheten. Genom att göra intervjuer och se hur det ser ut i olika fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet. Dessa intervjuer har jag kategoriserat in i inom tÀtorten och utanför tÀtort för att se om det finns skillnader i verksamheterna.Genom intervjuerna framkommer att pedagogerna har samma syn pÄ vad fysisk aktivitet Àr och de arbetar pÄ ungefÀr samma sÀtt.
Missnöje med vÄrden, fysisk ohÀlsa och nedstÀmdhetefter förlossning beroende pÄ förlossningssÀtt : Uppföljning frÄn universitetssjukhuset i León, Nicaragua
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka omgivningens pÄverkan gÀllande den totala upplevelsen vid gÄng och löpning. Detta besvaras genom frÄgorna; finns det nÄgon skillnad i puls, anstrÀngningsgrad och positiva kÀnslor vid samma hastighet gÀllande gÄng och löpning utomhus jÀmfört med inomhus? Samt, upplever testpersonerna nÄgon skillnad fysiskt och psykiskt efter gÄng och löpning utomhus jÀmfört med inomhus? MetodDetta Àr en experimentell studie med kvantitativ metod. Tre olika tester har genomförts i studien. Det första testet var ett kontrolltest som avsÄg att fÄ fram den hastighet som motsvarade testpersonens Borg RPE20 pÄ nivÄ 11, 13 och 15.
Den fysiska aktivitetens pÄverkan pÄ patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom : en litteratur studie
Idag Àr kroniskt obstruktiv lungsjukdom den fjÀrde största dödsorsaken i vÀrlden. Sjuksköterskans ansvarsomrÄde Àr att stÀndigt arbeta med patientens omvÄrdnad, dÀr patienten i högsta möjliga mÄn skall vara sjÀlvstÀndig, oberoende och delaktig i omvÄrdnaden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur fysisk aktivitet kan pÄverka patienters hÀlsa vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden var att utföra en litteraturstudie dÀr sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som sedan granskades och analyserades. Resultatet presenterades i fyra kategorier; fysisk styrka, viktminskning, symtombegrÀnsning och livskvalitet.
Optimering av korthÄlsborr med avseende pÄ
skÀrvÀtsketillförsel
AB Sandvik Coromant Àr en del i Sandvik Tooling och har huvudkontoret i Sandviken. Sandvik Coromant tillverkar hÄrdmetallskÀr och verktyg för skÀrande bearbetning. Produktionsenheten i Gimo Àr den största tillverkaren av Sandvik Coromants produkter. Syftet med examensarbetet Àr att förbÀttra dagens koncept kylvÀtskeapplicering pÄ en Coromant U-borr. Genom en förbÀttrad kylvÀtskeapplicering fÄs en bÀttre kyleffekt och en gynnsammare spÄnevakuering.
En alternativ metod för att evaluera produktvÀrde : baserat pÄ konsumenters perception av okÀnda produkter i dagligvaruhandeln
Va?rdet hos konsumenter definieras och utva?rderas pa? ma?nga olika sa?tt. Denna uppsats a?mnar testa en modell fo?r att ma?ta varuma?rkesva?rde och se om den kan anva?ndas fo?r att ma?ta produktva?rdet fo?r en oka?nd produkt i dagligvaruhandeln. Detta genom att applicera modellen pa? produktens produktnamn.
Interventioner för att förebygga agitation hos personer med demens: en systematisk litteraturöversikt
AgitationstillstÄnd Àr mycket vanligt förekommande hos personer med demens och ger upphov till försÀmrad livskvalitet. Andra negativa konsekvenser Àr ökad anvÀndning av neuroleptika och ökad arbetsbelastning för personalen, som upplever att de inte har verktyg för att kunna förebygga agitation pÄ ett effektivt sÀtt. Syftet med studien Àr att beskriva interventioner för att förebygga agitation hos personer med demens, för att göra detta anvÀndes metod för systematisk litteraturöversikt. Fyra databaser genomsöktes, Academic, Pubmed, Medline och Cinahl. Totalt inkluderades 19 artiklar i studien.
Fysisk hÀlsa hos vuxna personer med schizofreni
HÀlsa anses vara en mÀnsklig rÀttighet och Àr svÄrdefinierbart dÄ det upplevs olika av olika individer. Psykisk ohÀlsa behöver inte innebÀra en psykiatrisk diagnos . Den definieras snarare utifrÄn hur man hanterar olika livssituationer som kan stötas pÄ under livets gÄng. Schizofreni Àr en livslÄng och allvarlig sjukdom som pÄverkar hur personen tÀnker, kÀnner och beter sig. De svÄra symtomen som sjukdomen innebÀr kan vara begrÀnsande för den drabbade, vilket kan fÄ konsekvenser för den fysiska hÀlsan.