Syftet med följande arbete är att undersöka vad fritidspedagoger från olika skolar anser om fysiska aktiviteters betydelse samt hur fritidspedagogerna arbetar med att främja och stödja elevernas fysiska utveckling på fritidshemmet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet och fritidshemmet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag få reda på hur fritidspedagoger tänker kring fysiska aktiviteter betydelse för barn, hur fritidspedagoger arbetar med fysiska aktiviter på olika fritidshem och vad fritidspedagoger tycker om sitt nya uppdrag att komplettera skola när det gäller fysiska utveklingen. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla intervjuade fritidspedagoger har gemensam uppfattning om vilken stor roll har fysiska aktiviter i barns utveckling och hälsa. Dock fanns det inte något målinriktat arbete med fysiska aktiviteter på fritidshem som undersöktes. Det visade sig att alla respondenter försöker planera och arbeta för att kunna bjuda barn som vistas på fritidshemmet på olika fysiska aktiviter så ofta så möjligt.

Webbyrån Two i Karlstad har fått i uppdrag av sin kund Myresjöhus att utveckla en ny och bättre webbplats än den som existerar i dagsläget. För att ta reda på hur den nya webbplatsen fungerar fick vi uppdraget att göra en jämförelse mellan denna och konkurrenten Trivselhus webbplats, genom att utföra tester med hjälp av eyetrackingutrustning. Till dessa tester anlitas 5 stycken testanvändare, vilka får några uppgifter att lösa på de båda webbplatserna.Vi konstaterar att placering av objekt på en sida har stor betydelse för vad användaren ser och inte ser. Exempelvis missar användaren ofta objekt som denne måste scrolla för att hitta. Överhuvudtaget är information som ligger långt ner på en sida många gånger värdelös, då blicken sällan rör sig i de regionerna.

Syftet med denna studie var att analysera vilken del av försäsongsträningens två cykler som påverkade styrka och explosivitet i nedre extremitet, accelerationsförmåga, agility och anaerob uthållighet genom att sammanställa dessa egenskaper hos kvinnliga elitfotbollsspelare, för att därefter kunna utvärdera om försäsongsträningen förbättrade dessa egenskaper.Tester som kunnat påvisa viktiga och avgörande fysiska kvalitéer hos elitfotbollsspelarevaldes ut och dessa genomfördes vid tre tillfällen; före, under och efter försäsongsträningen. Testerna var; knäböj, vertikalhopp, 15 m sprint, T-test och YO-YO Intermittent Återhämtningstest (YO-YO IÅ).Studien innefattade 24 damfotbollsspelare på elitnivå från alla spelarpositioner.Till den andra testomgången observerades en signifikant förbättring av styrka, agility och anaerob uthållighet. Vid de andra testerna observerades ingen skillnad.Första delen av försäsongsträningen utvecklade till viss del spelarna åt rätt håll genom en förbättring av styrkan i nedre extremiteten. Den signifikanta förbättringen i agility och anaerob uthållighet kom lite för tidigt, det vill säga under den första cykeln avförsäsongsträningen, vilket hade varit mer önskvärt efter den andra cykeln. Detta innebär attandra viktiga egenskaper kan ha försummats..

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon betydelse av den fysiska arbetsmiljön i förhållandet till lärandet. Undersökningen är gjord med hjälp av litteraturstudier och enkäter som besvarats av elever på fem yrkesförberedande program i årskurs två.  I resultatet framkom elevernas syn på skolans och den arbetsplatsförlagda utbildningens fysiska lärandemiljö. Exempel på förhållanden som eleverna uppmärksammade var ventilation, ljus, måltidsmiljön och läraren. Enligt litteraturstudierna var det ett flertal faktorer i den fysiska arbetsmiljön som påverkar lärandet såsom ljud, ljus, ventilation och underhållsskicket av arbetsmiljön.Nyckelord: Lärande, fysisk arbetsmiljö, ergonomi, skolans innemiljö, måltidsmiljö..

Syftet med denna uppsats a?r fra?mst att dokumentera min instudering av Carl Philipp Emanuel Bachs Sonat i e-moll fo?r traversflo?jt och basso continuo (H.551), som jag har spelat pa? blockflo?jt. Bach skrev sonaten under upplysningstiden och den a?r ett fint exempel pa? den nya stil som bro?t fram mellan barocken och klassismen, Empfindsamer Stil, med snabba karakta?rsva?xlingar och ka?nslobyten. Jag har reflekte- rat o?ver ma?nga aspekter av musikskapandet, fra?mst tempo, artikulation och dynamik.

AbstractFysisk miljö och inlärning är skriven av Christel Eriksson och Therese Mårtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö på två olika skolor, en friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan påverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sådant som möbleringen i klassrummet, ljudnivån och undervisningsmaterial. Den gäller även skolgården, matsalen och andra lokaler på skolan men vi har valt att fokusera oss på klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort är kvalitativ och innefattar både observationer och intervjuer med elever och pedagoger.

I detta examensarbete har en generell metodik skapats för testning av styrsystem för pumpar. Testmetodiken beskrivs med modeller som på ett strukturerat sätt går igenom testningens förberedelse och utförande. Metodiken tillämpas sedan genom en stegvis mall för hur testningen går till praktiskt.En metod för att optimera antalet tester presenteras. Denna metod minskar antalet tester genom att använda de mest prioriterade signalerna som skickas mellan styrsystem och pump. Denna prioritering sker genom en viktning av hur viktig signalen är för systemet.

Elevers motivation, lärande och deras psykiska skolmiljö ligger allt som oftast till grund för forskning i och kring skolans värld. Då studier saknas på området kring hur elever påverkar eller påverkas av skolans fysiska miljö, har en enkätundersökning genomförts i grundskolans senare del. Resultaten visar att eleverna, i den undersökta skolan, inte prioriterar sin fysiska miljö i den utsträckningen som antogs. Elevernas reflektioner kring sin fysiska arbetsmiljö är sval och oklar. Ytterligare forskning på området elevers fysiska arbetsmiljö i relation till deras attityder till skolan föreslås.

Syftet med studien är att utifrån fritidspedagogernas beskrivningar undersöka hur de fysiska inomhusmiljöerna är utformade på sex fritidshem. Första frågeställningen är hur beskriver fritidspedagoger att den fysiska inomhusmiljön är utformad på deras fritidshem? Den andra är vilka pedagogiska ställningstaganden ligger till grund för utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Den tredje frågeställningen är vad beskriver fritidspedagogerna att de vill ändra på i den fysiska inomhusmiljön på deras fritidshem?Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkten för studien. Det sociokulturella perspektivet belyser att barnen utvecklas och lär sig i den kontext de befinner sig i och med hjälp av stödstrukturer. Fritidspedagogerna kan utforma stödstrukturerna på fritidshemmen genom att exempelvis ha material tillgängligt för barnen så att barnen själva kan ta från materialet.

Studiens syfte var att studera förskolors fysiska miljö ur ett genusperspektiv med fokus på rummens utformning och på leksakerna de innehåller. Vilken roll spelar den fysiska miljön i att forma barns konstruktion av genus? För att få svar på detta utfördes observationer på fem förskoleavdelningar samt fem intervjuer av förskolepersonal. I observationerna kartlades rummets fysiska drag och de leksaker rummen innehöll. För att få en inblick i förskolepersonalens tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns konstruktion av genus utfördes intervjuer.

Barn med funktionsnedsättningar har ofta problem i skolan men även i deras vardag på grund av att deras omgivning inte är ämnad för människor med någon typ av svårighet. Prospektivt minne är en viktig faktor i hur väl en person med funktionsnedsättning klarar av sin vardag. Tidigare studier visar även att det finns en koppling mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Denna studie har i syfte att undersöka om det finns ett samband mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Detta behövs för att få en större förståelse för vad som orsakar svårigheter i vardagen för personer med funktionsnedsättningar.

I tidningar kan vi läsa nästan dagligen att antalet sjukskrivningar har blivit ett allvarligt problem i samhället. Sjukfrånvaron inom poliskåren har också ökat markant de senaste åren. Inom polisen har det tills idag inte funnits några direkta förslag för hur man ska lösa detta problem, motivera till fysisk aktivitet. Polisen behöver finna alternativa medel för att minska sjukfrånvaron. Rikspolisstyrelsen skrev i oktober 2004 en överenskommelse med Svenska polisidrottsförbundet som innebär att förbundet aktivt skall medverka i satsningar för ökad motion i Polisen och dessutom ge stöd vid genomförande av de konditionstest för anställda i Polisen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka genom ett test-retest, reliabiliteten hos fem stycken specifika fys- och styrketester för de muskelgrupper, som är mest utsatta i en ambulanssjukvårdares arbete.- Är det en god reliabilitet i ett bellybacktest utan motstånd?- Är det en god reliabilitet i ett balanstest?- Är det en god reliabilitet i ett handstyrketest?- Är det en god reliabilitet i ett aerobiskt steptest?- Är det en god reliabilitet i ett marklyft i dragmaskin?MetodEtt test och retest utfördes på fem tester, bellybacktest utan motstånd, handstyrketest, aerobiskt steptest, marklyft i drargmaskin och balanstest. Försökspersonerna var 14 stycken, 11 män och 3 kvinnor, samtliga var studenter vid GIH i Stockholm.ResultatVarken bellybacktestet utan motstånd, handstyrketestet (höger samt vänster hand), aerobiska steptestet eller marklyftet i dragmaskinen visar några slumpmässiga eller systematiska statistisk signifikanta skillnader. Balanstestet däremot har bra värden på t-testet (p=0,89), som visar att det inte finns några systematiska signifikanta skillnader, men låga värden på övriga uträkningar som visar på de slumpmässiga skillnaderna.SlutsatsSamtliga tester med undantag från balanstestet har hög reliabilitet. Balanstestet visar mindre tillförlitlighet än de övriga fyra testerna, vilket även tidigare forskning visar.

I rapporten behandlas de fysiska kraven till polisutbildningen. Bakgrunden till varför de ser ut som de gör idag samt syftet med dem. Syftet med denna rapport är att undersöka jämställdheten kring de fysiska testerna i antagningsförfarandet till polisutbildningen. Vi kommer att undersöka om det är nödvändigt med skilda fysiska krav för män och kvinnor i antagningsförfarandet samt för- och nackdelarna kring detta. I det regleringsbrev som säger vad polisens ska ägna budgetåret 2005 åt står det tydligt att polisen ska redovisa sina mål för vilka åtgärder som vidtagits för att åstadkomma ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Examensarbetet är en vidareutveckling av ett föregående års arbete vars mål var att skapa en 3D-printad modell av en vakuumlift. Ett hjälpmedel för rörelsehindrade för att plocka upp föremål från marken eller trånga utrymmen. Med det som utgångspunkt har författarna tillsammans med E.MIL Energi & Miljö valt att arbeta vidare med utvecklingen av vakuumliften åt ett mer funktionsinriktat håll. Syftet med arbetet är att göra tester, analysera ingående delar och tillslut skapa en funktionsmodell på vakuumliften som tilldelats arbetsnamnetAG-1305. Genomförandet och metoden har till största del berört tester på två befintliga fläktar, en radialfläkt och en axialfläkt. Flertalet tester har genomförts med ett antal olika vanliga föremål i hushållet.