Sökresultat:
5427 Uppsatser om Ćr 2000-problemet - Sida 30 av 362
MarkexploateringsfrÄgor i gruvsamhÀllen : En studie av minerallagen, miljöbalken och plan- och bygglagen
Det hÀr examensarbetet tar upp en del av den problematik som uppstÄr dÄ gruvverksamheten kommer in pÄ tÀttbebyggt omrÄde. Arbetet bestÄr av att studera stadsomvandlingen av Kiruna och Malmberget utifrÄn tre valda problem: en samhÀllsekonomisk bedömning, miljöskada samt skyddszon mellan gruva och samhÀlle.Avsikten med den samhÀllsekonomiska bedömningen har varit att belysa huruvida de prövningar som görs för gruvverksamheten tar hÀnsyn till de ekonomiska konsekvenser som en statsflytt innebÀr. För gruvan görs förvisso en ekonomisk bedömning av fyndighetens förutsÀttningar, men inga berÀkningar pÄ hur mycket intrÄnget som en avveckling och flytt av bebyggelse och infrastruktur innebÀr.Det andra problemet handlar om rÀtt till ersÀttning för miljöskada för dels isoleringen av östra Malmberget och dels randbebyggelse till gruvan. Störningen som förekom i östra Malmberget var en isolering av omrÄdet gentemot övriga omrÄden pÄ orten, medan randbebyggelsens störningar utgjordes av förfulad omgivning, buller och skakningar samt en oro till följd av gruvverksamheten. De störningar som inte ansÄgs vara orts- eller allmÀnvanliga kunde ge ersÀttning för miljöskada. I undersökningen sÄ kom vi fram till att isoleringen av bebyggelsen i östra Malmberget inte var orts- eller allmÀnvanlig, dÀremot sÄ ansÄgs störningen för randbebyggelsen vara det, dvs. rÀtt till ersÀttning förelÄg inte.Det tredje och sista problemet tar upp en skyddszon mellan gruvan och samhÀllet.
Vad kÀnnetecknar ett bra rehabmöte?: En undersökning av olika aktörers uppfattning
Personal inom rÀddningstjÀnsten som arbetar med rök- och kemdykning utsÀtts för extrem fysisk och psykisk belastning. Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att tillse att personalen Ärligen undersöks för att uppfylla grundlÀggande tjÀnstgöringskrav. Eftersom inga resurser finns för att sköta trÀning under kontrollerade former under arbetstid mÄste den enskilde brandmannen sjÀlv tillse att han bibehÄller en god kondition. MÄnga Àldre brandmÀn upplever oro över att deras kondition har försÀmrats över tiden. Det har ocksÄ framlagts teorier om att nyrekryterade inte tar lika allvarligt pÄ sin trÀning för att bibehÄlla god kondition.För att undersöka hur brandmÀnnens kondition och hÀlsa egentligen ter sig kallades de 21 rök- och kemdykarna i Lysekils rÀddningstjÀnst för medicinsk kontroll och konditionstest, de följdes ocksÄ retrospektivt under Ären 2000-2006.
Högfrekvenshandel : En studie kring högfrekvenshandel med fokus pÄ skillnader mellan attityder och tidigare forskning.
SammanfattningAnalysen undersöker meningserbjudandet gĂ€llande konsumentfrĂ„gor i tre lĂ€roböcker inom hem- och konsumentkunskap, med utgĂ„ngspunkt i kursplan 2000 (Skolverket, 2000a). Först definierades och avgrĂ€nsades konsumentfrĂ„gorna med hjĂ€lp av konsumtionsprocessen (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Det andra steget i analysen var att kategorisera det befintliga konsumentinnehĂ„llet utifrĂ„n tre undervisningsstrategier: fakta-, normerande- och pluralistisk undervisningsstrategi (Skolverket, 2002, Kronlid & Ăhman, 2010). Som ett tredje steg genomfördes en analys Ă€ven av kursplan 2000, med hjĂ€lp av de tre undervisningsstrategierna. Detta tredje steg utgick ifrĂ„n antagandet att lĂ€roböckernas legitimitet och relevans styrs av kursplanen (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011).
Det dolda problemet : - ett omedvetet förvÀntningsgap
Vad revision innebÀr Àr idag inte lagstadgat. Det definieras av FAR som ?att kritiskt granska, bedöma och ge utlÄtande om redovisning och förvaltning? (FARs revisions-bok, 2000). Det finns dÀremot rekommendationer som styr revisorns arbete. Dessa rekommendationers innebörd Àr dock nÄgot allmÀnheten inte har nÄgon större kÀnnedom om.
Standardiserat v?rdf?rlopp - problemet tid
Att ?ka f?rst?elsen f?r hur olika logiker samverkar och ibland motverkar varandra i samband med upplevelsen och framst?llningen av Standardiserade v?rdf?rlopp (SVF) inom cancerv?rden. Vidare unders?ks hur dessa logiker relaterar till evidensbaserad praktik samt om det finns f?r?ndringar ?ver tid..
Ordet - tidernas sprÄk i svenska Bibeln
Hur kan man studera svenska sprÄkets utveckling frÄn renÀssansen fram till vÄra dagar? En metod Àr att utgÄ frÄn en text, vars innehÄll Àr oförÀndrat men vars sprÄkliga form har förÀndrats genom tiderna vid ett antal översÀttningar. Finns det dÄ nÄgon sÄdan text?
Bibeln Àr enligt kristen tro detsamma som Guds ord, och som sÄdan stÄende över tiden. Detta innebÀr att man vid översÀttning av bibeln koncentrerat sig pÄ att bevara textens mening och budskap.
Tio Är med stadsdelsreformen i Göteborg med omnejd. Synpunkter hos anstÀllda vid sex folkbibliotek och inom kultur och fritid
This is a comparative study of six public libraries in the city of Gothenburg and its neighbourhood. The main purpose of this master thesis is to describe these libraries relating to a reform in the city council of Gothenburg and its neighbourhood. The comparison deals with a period of ten years, 1990-2000. In order to respond to this I formulated two questions: Are there any differences in the activities of these libraries? Has this reform influenced the librarians in their way of working and if so, why? I have studied relevant literature such as annual reports, investigations and analyses in order to be able to formulate the questions.
Arbetarkonstens villkor : politisk kontext och historiskt vÀrde
Denna uppsats behandlar arbetarkonstens uppgifter och villkor under en period mellan sent 1800-tal till tidigt 2000-tal. MÄlet Àr att fÄ reda pÄ om villkoren har förÀndrats och i sÄdana fall varför och hur samt Àven fÄ svar pÄ frÄgan om arbetarkonsten har ett historiskt vÀrde utöver det rent politiska..
Nordamerikas urinvÄnare i lÀroböcker : En diskursanalys om eurocentrism i svenska historielÀroböckers behandling av Nordamerikas urinvÄnare
Undersökningen anvÀnder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historielÀroböckers framstÀllning av Nordamerikas urinvÄnare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehÄllet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, MotgÄngar och UrinvÄnarnas perspektiv. LÀroböckerna som analyserades var frÄn 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika lÀroböcker, tvÄ frÄn varje decennium. Resultaten visade att lÀroböckerna frÄn 60-talet gav vÀldigt lite utrymme till urinvÄnarna, och endast presenterade historien frÄn de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhÄllningssÀtt.
VÀrdetransportrÄn/DepÄrÄn
VÀrdetransportrÄnen i Sverige ligger pÄ ett rÄn i veckan. Finland har endast haft fyra rÄn mot vÀrdetransporter pÄ en sexÄrsperiod. Med denna rapport vill vi försöka förstÄ vad som skiljer mellan Sverige och Finland gÀllande vÀrdetransportrÄn. Vi tittar pÄ om problemet ligger i skillnader gÀllande lagstiftning och straffsatser. Man se att pÄföljden för rÄn och grovt rÄn inte skiljer mycket mellan lÀnderna.
Ăstersjön - en rabarbersoppa? : Om algblomningen i dagspressen
Att i press skildra ett miljöproblem Ă€r svĂ„rt. Utrymmet i sig innebĂ€r en begrĂ€nsning. Variationen i lĂ€sarens förförstĂ„else och journalistens kunskaper Ă€r stor. Vi har genomfört en analys av hur svensksprĂ„kig dagspress skildrat algblomningen i Ăstersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frĂ„gan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme.
Sexmissbruk ? Faktorernas samexistens med begreppet sexmissbruk inom forskningsvÀrlden.
Sexmissbrukets underliggande orsaker skiljer sig Ät och detta beror pÄ flera faktorer som exempelvis internet, alkohol och droger. Denna studie behandlar sexmissbrukets utveckling under Ären 1990 till 2000. Studiens syfte Àr att visa pÄ den samexistens som begreppet anses ha med andra missbruk som visas genom de faktorer som kommer att nÀmnas i studien. Studien som Àr en litteraturbaserad översikt bygger pÄ sex artiklar och en rapport som analyserats utifrÄn systemteorin. Studien visar att sexmissbruk kan tolkas pÄ olika sÀtt beroende pÄ den mÄlgrupp som kommer i kontakt med begreppet.
Ledarskap och handledarbeteenden : om yngre arméofficerares ledarskap i handledningssituationer
Syftet med denna studie Àr att granska arméofficerares ledarskap i rollen som handledare i den svenska Försvarsmakten. Studien beskriver och karaktÀriserar handledarbeteenden i handledarrollen samt vilka ledarstilar som kan observeras i dessa handledarbeteenden. UtifrÄn dessa beskrivningar, samt intervjupersonernas sjÀlvbilder av sitt eget ledarskap, Àr Àven ett mÄl med studien att problematisera Försvarsmaktens föreskrivna ledarskapsmodell med stöd av ett nyinstitutionellt och kritiskt perspektiv. Empirin samlades in via observationer tillsammans med kvalitativa intervjuer vilka gjordes i direkt anslutning till observationerna. Resultatet visar att handledarbeteenden kan karaktÀriseras pÄ tre huvudsakliga sÀtt: coachande handledarbeteenden, kontrollerande handledarbeteenden samt handledarbeteenden genom att vara modell. Ledarstilarna i handledarbeteendena bildar en komplex mosaik av bÄde utvecklande och transformativa samt konventionella och transaktionella ledarstilar vilka Àven visar att de avsedda ledar-stilarna till stor del divergerar frÄn de observerade ledarstilarna.
VÀrldssamfundets förÀndrade roll och dess effekter : En kartlÀggning av humanitÀra syften inom FN:s fredsbevarande operationer
The aim of this paper is to map out the purposes of the United Nations Peacekeeping Operations. This is done in order to see if humanitarian tendencies have been an increasingly cause for the UN to initiate an intervention with military means. This paper uses the time period from the end of the cold war until today, since that historic occurrence increased the U.N.?s involvement in peacekeeping. By using this time span it enables the survey to indicate changes in the mapping of humanitarian interventions.
Vem tar ansvar för mÀnskliga rÀttigheter? - En studie av Corporate Social Responsibility, mjuk reglering och Global Compact
Den statsvetenskapliga forskningen har pĂ„visat ett ansvarsskifte frĂ„n offentliga aktörer till privata. I samhĂ€llen dĂ€r grĂ€nsen mellan offentligt och privat luckrats upp har frĂ„gor som tidigare riktades enbart mot offentlig sektor numera Ă€ven adresserats gentemot privat sektor. Sedan 2000-talets början har frĂ„gan om vem som bör bĂ€ra ansvaret för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna blivit viktigt pĂ„ den internationella dagordningen. Ă
r 2000 lanserade FN ett initiativ om Global Compact som baseras pÄ ?corporate social responsibility? med mjuk reglering.Denna uppsats belyser frÄgan kring detta ansvarsskifte utifrÄn de teorier som utvecklats om corporate social responsibility och mjuk reglering.