Bakgrund & problem: Ekonomistyrning inbegriper många områden, ett av de centralaområdena är fördelningen av kostnader. Kommuner har inte obegränsat med resurser utanmåste likt den privata sektorn ha en fungerande ekonomistyrning, vilket bland annatinbegriper kostnadsfördelning. Växjö kommun har i dagsläget ett geografisktinformationssystem (GIS) som används inom olika förvaltningar för bland annat prognoseroch analyser av olika slag. Problemet som stadsbyggnadskontoret inom Växjö kommunupplever är att fördelningen av kostnader för GIS inte är anpassad efter användningen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara den nuvarande modellen förkostnadsfördelning inom stadsbyggnadskontoret samt lämna förslag på hurkostnadsfördelningen alternativt kan hanteras.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod i form av en fallstudie.Urvalet till de semi-strukturerade intervjuerna har baserats på ett snöbollsurval. För att ökastudiens kvalitet har vi använt flera källor till det empiriska materialet samt låtitrespondenterna ta del av studien.Slutsats: Studien har utifrån en jämförelse av den nuvarande modellen för kostnadsfördelningoch teori inom området resulterat i tre lösningsförslag som är möjliga att tillämpa för mät- ochGIS-avdelningen..

När ett haveri inträffar uppstår direkt en mängd olika kostnader i form av underhållsinsatser, reparationsmaterial och administrationsinsatser. Utöver dessa kostnader förloras även de intäkter som maskinen genererar samt täckningen för de fasta och rörliga kostnaderna. Alla dessa kostnader skall täckas av de värdeskapande enheterna på företaget och påverkar det finansiella resultatet negativt. För att förbättra ett företags lönsamhet ökas antingen intäkterna eller så reduceras kostnaderna. Trots detta är det för många företag okänt hur stor kostnaden faktiskt är då en maskin står stilla.Arbetets uppdragsgivare är Konecranes Machine Tool Service (MTS), ett företag som erbjuder underhållstjänster och underhållslösningar till företag inom verkstadsindustrin.

Finanskrisen år 2008 drabbade fordonsindustrin hårt. Scania var ett av företagen som tvingades skära ner på kostnader för att svara för reducerad försäljning. När många andra företag valde att säga upp personal valde Scania att införa en fyradagarsarbetsvecka med 10 procent löneminskning för samtliga anställda. Syftet med denna uppsats är att utreda varför Scanias ledning valde att finna alternativa tillvägagångssätt för att spara kostnader istället för uppsägning av personal. Vi har ämnat undersöka vilka omständigheter som låg till grund för genomförandet av fyradagarsveckan samt vilka målen med valt tillvägagångssätt var.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur ett företag kan arbeta med marknadsföringen av sitt varumärke på en internationell marknad för att framgångsrikt upprätthålla och förmedla dess kärnvärden.I denna uppsats har vi valt att använda oss av en kvalitativ fallstudie för att ge läsaren en djupgående bild av företaget Kosta Boda och deras marknadsföring av varumärket på den internationella marknaden. Arbetet har präglats av en såväl deduktiv som induktiv ansats, en kombination av dessa kan även benämnas som ett abduktivt tillvägagångssätt. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre respondenter, precist utvalda utefter deras kompetens i vårt valda undersökningsområde.Vår studie har visat att en bristfällig kontroll över varumärket komplicerar ett företags ambition att kommunicera varumärkets kärnvärden samt att detta kan leda till en förvrängning av dessa.  Vidare försvåras appliceringen av marknadsföringsmixen när denna hanteras av distributörer. I slutändan betyder kontroll kostnader vilket tvingar företag att välja mellan minskade kostnader alternativt ökad kontroll..

Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillämpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen är det både aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tänkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket är anpassat för bostadsrättsföreningar, varför det blir särskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vår genomgång av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsområdet redovisningsimplementering.Problemformulering: Vilka är kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader?Syfte: Syftet med studien är att identifiera de kostnader som uppstår i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer.

Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd, varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har d?rf?r ett omfattande behov av st?d.

Vid Volvo construction equipment AB, Component division i Eskilstuna, har nedväxling i förpackningsstorlekar genomförts som en del i en omfattande omställning mot Volvo Production System och Lean. Genom att producera med mindre satsstorlekar och hemtagningskvantiteter, vill Component division sänka sin kapitalbindning och bli flexiblare mot variationer i produktionen. Dessvärre påverkar nedväxlingen förpackningskostnaden till följd av ytterligare hantering, transport och administration. För Component division är det viktigt att få en god uppfattning om hur alla förpackningskostnader utvecklas med tiden. De vill i framtiden följa ett lämpligt nyckeltal för att se hur effektiva de är inom förpackningslogistik samt hur beslut och förändringar påverkar kostnaden.

Bakgrund: Varningsklockor ringer från alla håll och kanter att välfärdssystemen står inför en utmaning. Det uppstår en svårlöst ekvation då det finns ett gap mellan utbud och efterfrågan, samtidigt som välfärdssystemens värderingar måste upprätthållas. Denna problematik brukar benämnas ?det långsiktiga finansieringsproblemet?. Detta problem kan definieras som ett problem där efterfrågan på välfärdstjänster överstiger utbudet.

Under de senaste decennierna har vi i Sverige upplevt hur tjänstesektorn brett ut sig och fått en allt större betydande del i den nationella ekonomins utveckling. I samband med tjänstesektorn har även de immateriella resursernas betydelse för organisationers värdeskapande ökat. Parallellt med tjänstesektorns utveckling kan de kommunala och offentliga verksamheternas utveckling ses. I dag råder höga krav på att kommunala verksamheter skall klara av att leverera det de säger att de ska göra. Det är hänger dock ytterst på personalen som utför tjänsterna eftersom tjänsternas kvalitet i hög grad är beroende av personalens kunskap och förmåga att utföra tjänsterna.Historiskt har det ofta funnits ett stort kunskapsglapp vad gäller personalrelaterade åtgärder ? kunskapen om organisationens viktigaste resurs har i många fall varit bristfällig.

Effektivt materialflöde är en förutsättning för lönsamhet i ett företag. Detta uppnås till viss del genom ett lagerstyrningssystem vars uppgift är att säkerställa önskad servicenivå till rimliga kostnader.I detta arbete undersöks förbättringsmöjligheterna i ett företag, som inte anser sig ha en bra balans mellan kostnader och lagertillgänglighet. Målsättningen har varit att hitta metoder som både kan sänka kapitalbindningen och höja servicenivån i förrådet.Artiklarna klassificerades efter deras återanskaffningstid och årliga förbrukning. Sedan simulerades lagernivåerna hos ett antal artiklar i olika grupper, för att undersöka vilka förbättringar som kan uppnås med ett beställningspunktssystem. Detta lagerstyrningssystem är uppbyggt av två parametrar, säkerhetslager och beställningspunkt.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka fyra grundläggningsmetoder och komma fram till vid vilket djup till fast berg den ekonomiska brytpunkten ligger. Detta utfördes genom att skapa två modeller baserade på pågående projekt på Sweco Structures AB. Studien innefattade kostnader för projektering, material och produktion. Projekteringskostnader togs fram i samarbete med Sweco Structures AB,medan kostnader för material och produktion kartlagts genom intervjuer av entreprenörer och leverantörer. De grundläggningssätt som har studerats i detta examensarbete är pålning med borrade stålrörspålar, slagna betong- och stålrörspålar samt gjutning av betongplintar efter schaktning ner till fast berg.

Inköpsorganisationen har varit och är föremål för förändring. Vid sidan av denna förändring har Total Cost of Ownership (TCO) utvecklats. TCO sträcker sig bortom inköpspriset och innefattar enligt Degraeve et al. (2005a) alla kostnader relaterade till anskaffningen och kostnaderna användningen av en vara eller tjänst medför genom ett företags hela värdekedja. Utifrån en tillhandahållen förståelse för kostnaderna ett företag ådrar sig utifrån etablerade leverantörsrelationer kan TCO fördelaktigt användas vid valet av leverantörer och till att utvärdera prestandan av leverantörer.

Uppsatsen behandlar de svenska vindkraftsproducenternas uppfattning beträffande de två olika stödsystemen miljöbonus och elcertifikat som tillämpas i Sverige under år 2004. Uppsatsens syfte är att jämföra förmågan att stimulera till teknisk utveckling hos de två olika stödsystemen miljöbonus och elcertifikat. Vi ämnade undersöka vilka uppfattningar de olika svenska elproducenterna har beträffande de olika systemens kapacitet att stimulera till nyinvesteringar i förnybar elproduktion med vindkraft och vilka incitament de olika stödsystemen ger de enskilda vindkraftsproducenterna att reducera kostnader och priser. Teknisk inlärning och osäkerhet påverkar de olika systemens kapacitet att skapa elproduktion med förnybara energikällor. Konkurrensintensiteten påverkar de olika systemens incitament att reducera kostnader och priser.

Examensarbetet utgör en jämförelse mellan två byggmetoder: platsgjutna betongväggar och skalväggar. Studien har gjorts för SEFA Betongentreprenad AB med avsikt att redogöra den mest lönsamma byggmetoden.De centrala aspekter som belyses i detta examensarbete är kostnader, tider och arbetsmiljö.Resultatet visar att byggnation med skalväggar leder till ökade materialkostnader i projektet, vilket också leder till en högre självkostnad för betongentreprenören. Byggtiden blir däremot kortare och det gynnar totalentreprenören vars arbetsplatsomkostnader och arbetsledningskostnader. Utöver detta ger skalväggar en bättre arbetsmiljö i jämförelse med platsgjutna väggar eftersom mindre arbetsmoment krävs på arbetsplatsen vilket också leder till minskning av antalet olyckor.Tider och kostnader baseras på enhetstider från Nybyggnadslistan 1999 samt prisförfrågningar. Därefter har vi gjort en noggrann kalkylering med hjälp av olika datorprogram så som Bluebem, Wikells och Excel för att kunna sammanställa den totala byggtiden och självkostnaden.

Problemdiskussion: IT?investeringar är ofta den största investeringen ett företag gör.För ett medelstort företag blir det extra viktigt om att försäkra sigom ett lyckat IT?projekt. Denna uppsats lyfter fram skillnadernamellan vad teoretikerna anser vara en kritisk framgångsfaktor ochvad praktikerna har för syn på dessa.Syfte: Studiens syfte är att designa och utvärdera ett Business Case av enIT?investering för ett medelstort företag. Vi vill skapa en ökadförståelse hur ett Business Case kan utformas för ett SME och vadden bör innehålla för att öka chanserna för att lyckas medprojektet då det idag sker många misslyckanden vidimplementering av affärssystem.Avgränsningar: Ofta innehåller ett Business Case många fler punkter än de vi valtatt behandla.