Medarbetaren utgör en allt viktigare komponent i dagens tjänstesamhälle och det görs mycket investeringar i humankapitalet. Problemet som vi ser är att mäta om dessa insatser är lönsamma då det i dagsläget endast tillämpas icke-finansiella mått. Eftersom det är väl känt att sjukfrånvaro kostar företagen stora summor pengar årligen satsas det mycket resurser på aktiviteter för medarbetarna och deras hälsa i syfte att hålla dessa kostnader nere, men det saknas tydliga bevis på att detta samband förekommer. För att få svar på vår problemformulering; Hur vet företagen att de "mjuka" insatserna som görs idag leder till ett bättre finansiellt resultat i framtiden när de är så svåra att mäta i monetära termer? har vi genomfört intervjuer med personer från fyra olika organisationer samt den före detta ansvarige för Health Management-programmet vid Högskolan i Kalmar.

Med fokus på ökande energikostnader har en ny utmaning uppstått hos den svenska industrin ? att minska energianvändningen. Den pulverlacktekniska ytbehandlingsindustrins energianvändning på 525 GWh per år motsvarar 0,4 % av den svenska industrins totala energianvändning. Denna bransch har länge haft ett intresse för miljöteknik och agerat framgångsrikt. Däremot har de inte prioriterat energisnåla investeringar.

Titel Den outforskade parten i ett leasingavtal ? En studie om hur leasegivande företag kommer att påverkas ifall en ny redovisningsstandard för leasing införsFörfattare Fredrik Hellblom-Björn och Daniel HåkanssonHandledare Rolf RundfeltIntroduktion IASB har under lång tid diskuterat behovet av en ny redovisningsstandard för leasing. Förslagen har mottagit mycket kritik, då många anser att de inte förbättrar redovisningen. Trots den stora kritiken på förslagen till leasegivares redovisning, har väldigt få studier genomförts på leasegivare.Syfte Syftet med studien är att undersöka hur leasegivande företag kommer att påverkas om en ny redovisningsstandard för leasing införs.Metod Studiens induktiva ansats innebär att insamlad empiri har bildat grund för de slutsatser som dras. Undersökningens design har följt en Små-N-studie, vilket innebär att ett mindre antal kvalitativa intervjuer har utförts.

Kina har världens största enskilda marknad och en ekonomi vars utveckling de senaste årtiondena haft en utveckling utan motstycke. Den forna planekonomin har lämnat plats för en betydligt liberalare inriktning vilket inom en snar framtid sannolikt kommer att göra Kina till världens största ekonomi. Läggs till detta väldigt låga kostnader för produktion framträder en bild av en marknad med enorma möjligheter för investerare. Faktum är att Kina idag är det främsta målet i världen för utländska direktinvesteringar. Direktinvesteringar kommer dock i olika former och de komplexa förhållanden som råder på den kinesiska marknaden innebär många fallgropar för en utländsk investerare.

Jag har utvärderat Umeåregionens bibliotekssamarbete. Samarbetet innebär att biblioteken i kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs har en gemensam bibliotekskatalog och att låntagare har ett lånekort som gäller för hela regionen. Låntagare kan låna och lämna tillbaka media på samtliga bibliotek i regionen.                                                                                          Syftet med utvärderingen är att kartlägga låneflödena mellan biblioteken i regionen för att få kunskap för att utveckla medieförsörjningsstrategier och ?metoder på biblioteken. Utvärderingen innehåller en översiktlig kartläggning av låneströmmarna i hela regionen samt en mer detaljerad kartläggning av låneströmmarna mellan Umeå stadsbibliotek och Ålidhemsbiblioteket (Umeå kommun).

Idag produceras och konsumeras tjänster i mycket större utsträckning än varor. Tjänstesektorn står idag för den dominerande ekonomiska aktiviteten i världen. Trots detta är de flesta ekonomistyrningsmodeller och prestationsmätningssystem utvecklade för tillverkande företag. Tjänstens karaktäristik är unik och den komplicerar företagets planeringsmöjligheter. Detta beror ofta på att en tjänst konsumeras i samband med att den produceras.

Elvabrott och reaktiv effekt är två faktorer som förorsakar stora överkostnader vid samtliga elbolag. Dessa kostnader överförs i sinom tid till kunderna.Samtidigt mer och mer regler och normer kräver större tillsynt för kundernas fördel. Kostnaderna bör optimeras och information bli tillgängligare. Installationen av de nya fjärravläsningssystemen öppnar nya möjligheter för att förbättra dessa processer.Syftet med detta arbete är att undersöka och analysera processer och procedurer i tre elbolag för att hantera reaktiv effekt hos privatkunder och elavbrott.Resultatet visar att elbolagen är mycket konservativa med sina processer och fortfarande finns utrymme för flera förbättringar. Reaktiv effekt tas inte i beaktande och underskattas ordentligt av elbolag hos vanliga hushåll.

Hög sjukfrånvaro är en ständigt aktuell fråga i Sverige. Förutom problemet med hög sjukfrånvaro i absoluta tal finns i Sverige även stora regionala skillnader i sjukfrånvaro som inte kan förklaras med skillnader i hälsostatus mellan olika regioner. För att sjukförsäkringen ska få mer karaktär av försäkring med mindre godtycklighet i ersättningsbedömning krävs en tydligare koppling mellan risken som ska försäkras bort och försäkringens användande. Frågan som behandlas i denna uppsats är huruvida sjukförsäkringens uppgift att hantera risk för inkomstbortfall på grund av ohälsa samt att omfördela resurser mellan högrisk ? och lågriskindivider kan utföras mer effektivt och försäkringsmässigt på en konkurrensmarknad än med en enhetlig sjukförsäkring.

Sammanfattning ? ?Finansinspektionens krav på högre kärnprimärkapital: En studie av de svenska storbankerna?Datum: 2013-05-31Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Frida Hoffmann & Kajsa Ljungqvist JanssonTitel: Finansinspektionens krav på högre kärnprimärkapital: En studie av de svenska storbankernaHandledare: Staffan BoströmNyckelord: Kärnprimärkapital, de svenska storbankerna, FinansinspektionenFrågeställning: Vilka strategier har de svenska storbankerna använt sig av för att uppnå kravet på högre kärnprimärkapital samt fördela kostnaderna som medföljer?Vilka konsekvenser har det hittills fått för bankerna då de redan börjat anpassa sig till kravet?Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka strategier som legat till grund för att de fyra svenska storbankerna skall klara av det högre kravet på kärnprimärkapital som Finansinspektionen ställer. Undersökningen ämnar även utvärdera vilka konsekvenser förändringarna har fått hittills för bankerna och vem som har belastats med kostnaden för det ökade kärnprimärkapitalet.Metod: Metoden som använts var av kvalitativ karaktär där sekundärdata som samlats in varit från böcker, rapporter och artiklar. Primärdata har samlats in från personliga intervjuer och analyserades sedan med hjälp av sekundära datan.Slutsats: De svenska storbankerna har implementerat tydliga strategier för att uppfylla Finansinspektionens krav. Det visade sig att de banker som använt sig av att se över sin prissättning också var de banker som ligger i topp vad gäller kärnprimärkapitalrelationen.

Ohälsan är ett ökande problem i samhället. Den leder bland annat till ökad sjukfrånvaro vilket leder till ökade kostnader för såväl företagen som samhället. Arbetsplatsen anses vara en viktig arena för att förebygga den ökade ohälsan vilket gör det viktigt att få företagen att satsa på hälsofrämjande åtgärder. Upprättandet av ett strategiskt hälsoarbete innebär mer arbete för företaget och för ett redan arbetsbelastat företag kan detta ses som en påfrestning. För att hälsoarbetet ska kunna implementeras och få genomslagskraft, gäller att kostnaderna och arbetsbelastningen inte är alltför stora för företaget.

Inledning: Många företag genomför idag någon form av prognos som underlag för deras beslut.Det kan handla om prognoser för hur mycket marknaden kommer att efterfråga, hur storakostnader företaget förväntas ha eller hur mycket personal som kommer krävas.Problemformulering: Hur använder företag prognoser i sin verksamhet?Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och förklara hur prognoser används i företag.Metod: Den här studien har byggt på en kvalitativ forskningsstrategi. Arbetets forskningsansatshar varierat mellan en induktiv metod och en deduktiv metod. Uppsatsens empiriska material harinförskaffats genom semistrukturerade intervjuer på två utvalda företag; Galenica AB och SAABtraining and simulation.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att företag använder prognoser som grund för attfatta beslut. Prognoser används främst som grund för budgetarbetet, men företag upprättar ävenprognoser över andra faktorer som påverkar företagets framtid.

Postoperativa infektioner är ett utbrett problem inte bara i Sverige utan även runt om i världen och skapar lidande för patienten och stora kostnader för landets landsting och kommuner. Idag klassas postoperativa infektioner i Sverige som den tredje största gruppen av vårdrelaterade infektioner. Hälso- och sjukvårdspersonalens insatser är av stor vikt när vi idag har fått en ökad medvetenhet om att postoperativa sårinfektioner kan förebyggas och på så sätt uppnå kraven på en god vård.Syftet med denna studie var att identifiera vilka riskfaktorer som finns vid postoperativa sårinfektioner. Examensarbetet är en litteraturstudie och genom analysering och kvalitetsgranskning av 23 vetenskapliga artiklar framkom i resultatet fyra huvudområden och nio underområden. De fyra huvudområdena beskriver riskfaktorer vid pre- per- och postoperativ vård samt bristen på följsamhet till riktlinjer som riskfaktor.

Denna uppsats är behållningen av en fältstudie som har gjorts på ett företag inom transport- och logistikbranschen. Jag har använt mig av både primär (intervjuer) och sekundär data (hemsida, hållbarhetsrapport, företagstidning etc.) för att ta reda på hur företaget gör för att kunna konkurrera i branschen. Till de ämnen som genererats ur resultatet har teorier och modeller kopplats. Några av teorierna är Porters värdekedja, Normanns gemensamma värdeskapande och Abrahamssons m.fl. strategiska flexibilitet.

The world we live in becomes more globalized as a result of new communication media. Communication occurs over greater distances which leads to increased travel. In the report AR5, by IPCC, it is showed that the human impact of climate change is clear and that something has to be done. Therefore its very important to change the human impact. A part of it is to change the way we travel within the service which leads to the purpose of the thesis.

Detta examensarbete behandlar kommutering av en BLDC-motor, borstlös likspänningsmotor, med hjälp av FPGA, Field Programmable Gate Array. Det jämför och diskuterar också skillnader mellan de intelligenta aktuatorer som används av branchen idag med dumma aktuatorsystem och syftar till att bygga kunskap kring ämnet. Allt högre krav ställs på kommunikationen i ett fordon vad gäller hastighet och datamängd och av denna anledning är det av stort intresse att utreda om ett teknikbyte av ett driftkritiskt system som en BLDC-aktuator är möjligt och lämpligt.Som en fortsättning på tidigare examensarbeten som behandlat reglering av en borstlös likspänningsmotor med hjälp av en dum aktuator löser detta examensarbete ett problem rörande färdigskriven kommuteringskod som uppdagades. Att använda en FPGA för att ta fram kommuteringssignaler till drivsteget ger en försumbar fördröjning av de pulsbreddsmodulerade signalerna som reglerar motorn och därmed uppnås en fungerande dum aktuator som uppfyller Scanias krav för kommutering av BLDC-motorn.Dumma aktuatorer är på många sätt ett bättre alternativ än dagens intelligenta aktuatorer. Fördelar och nackdelar med tre olika system inom områdena uptime, produktionsvolymer, prisnivå och kostnader, reglerprestanda, IO-krav och eektkrav jämförs och diskuteras och på de ?flesta punkter pekar resultaten på att ett teknikbyte till dumma aktuatorer skulle ge vinster på era plan..