Sökresultat:
55620 Uppsatser om Ćldrande samt kostnader - Sida 54 av 3708
KĂ€llsorterande avloppssystem : ett rimligt alternativ till konventionella reningsverk? Exemplet Ekoporten
Ekonomi, miljö och socio-kulturella aspekter har analyserats för ett kÀllsorterande avloppssystem och ett konventionellt reningsverk genom en fallstudie. Hyreshuset Ekoportens kÀllsorterande avloppssystem, med urinsortering, har jÀmförts med reningsverket Slottshagen i Norrköping. Kostnader har analyserats genom kostnadseffektivitetsanalys och miljöaspekter har jÀmförts genom analys av resurshushÄllning av nÀringsÀmnen och areal. För analys av socio-kulturella aspekter har intervjuer gjorts med Ekoportens boende samt genom studier av erfarenheter frÄn andra undersökningar. Analysen visar att Ekoportens avloppssystem Àr fem gÄnger dyrare per personekvivalent och Är Àn Slottshagens reningsverk.
Ekonomistyrning pÄ Lunds Universitetssjukhus
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera utformning och verkan av ekonomistyrningen pÄ Universitetssjukhuset i Lund.Metod: I uppsatsen har vi anvÀnt oss av en abduktiv forskningsansats. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Materialet i empirin har vi inhÀmtat frÄn de Ätta intervjuer vi har gjort pÄ USiL med personal i olika hierarkiska nivÄer. Intervjuerna har varit semistrukturerade. SekundÀrkÀllorna vi har anvÀnt har mestadels varit böcker av kÀnda forskare som t.ex.
Projektledarens kommunikationsval - vad driver? - En komparativ fallstudie
FrÄgan om hur kommunikationen ska bedrivas aktualiseras om i början av varje projekt och projektledaren stÄr till följd av detta, inför flera olika kommunikationsval. DÄ det finns bristfÀllig forskning om vad som driver projektledarens val av kommunikationsform, Àr det oklart hur ledare, med sina stora handlingsfriheter, vÀljer mellan olika kommunikationsmedel och vad som styr detta. Denna studie Àmnar sÄledes undersöka vad som driver projektledarens val av kommunikationsform med sin projektgrupp. Syftet Àr att öka förstÄelsen och utvidga kunskapen kring detta samt bidra med mer vetskap om vad framtida ledare kan ta med i sina övervÀganden gÀllande deras kommunikationsval.
Genom komparativa mikrofallstudier har fem projektledare inom samma svenska organisation studerats.
En nordisk marinoperation i Arktis ? Möjligheter och problem : Marina samarbetsmöjligheter för Sverige, Norge och Danmark i Arktis
Den senaste tidens klimatutveckling har pÄverkat situationen i Arktis. För 10 Är sedan hade de arktiska lÀnderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgÀngliga omrÄden blir nu tillgÀngliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser.I takt med en allt mer anstrÀngd ekonomi för de nordiska lÀnderna ökar viljan att finna militÀra samarbeten för att fÄ ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien Àr att belysa vilka olika nationella övervÀganden och intressen som kan pÄverka Sverige, Norge och Danmarks syn pÄ Arktis samt hur detta kan pÄverka ett marint samarbete i omrÄdet.Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument frÄn Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i lÀndernas syn pÄ Arktis. MÄl/intresse, sÀkerhetshot, medel och marinförmÄga analyseras varefter tre scenarion ÄskÄdliggör marina samarbetsomrÄden i Arktis.Resultatet visar att det till stor del rÄder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn pÄ sÀkerhetshot i Arktis frÄn svensk och norsk syn.
FolkhÀlsovetenskapliga aspekter som bör kartlÀggas för att in nÀsta steg kunna förklara nyttan kring hÀlsopreventiva ÄtgÀrder i samhÀllet. : BOT-en förstudie
OhÀlsa kostar det svenska samhÀllet minst 120 miljarder kr varje Är, samtidigt som vÀlfÀrd-, tillitssjukdomar och socioekonomiska skillnaderna i hÀlsa ökar. MÄnga av dessa kostnader gÄr att förebygga genom tidiga och förebyggande ÄtgÀrder, men det saknas idag valida underlag kring sambandet mellan ÄtgÀrder och hÀlsoeffekter. Den hÀr studien Àr en första grund till att i förlÀngningen kunna förklara vilka hÀlsopreventiva ÄtgÀrdsförslag som bör rekommenderas i samhÀllet.För att kunna Ästadkomma det har jag valt att ta hjÀlp av ett hÀlsopreventivt ÄtgÀrdsförslag (BOT-avdraget) vilket för nÀrvarande har avstannat i utvecklingsprocessen. Jag har anvÀnt BOT-avdraget som grundkoncept och intervjuat nio vÀl insatta personer kring framförallt hÀlsa, folkhÀlsa, folkhÀlsopolitik och hÀlsopreventiva ÄtgÀrder.Studien visar att nyttan kring hÀlsopreventiva ÄtgÀrder mÄste gynna samhÀllet ekonomiskt. Exempelvis mÄste ett hÀlsopreventivt ÄtgÀrdsförslag minska belastningen pÄ sjukvÄrden eller höja tillvÀxten i samhÀllet för att kunna bedömas som samhÀllsnyttigt.
Outsourcing : av industriell produktion
Företag verksamma inom tillverkande industrin outsourcar i allt större grad. Outsourcing kan bÄde ses som en trend och som ett sÀtt att söka profitera pÄ en ökad globalisering. Outsourcing Àr dock förknippat bÄde med ökade och minskade kostnader. För att företag skall lyckas skapa lönsamhet krÀvs det att de lyckas optimera nettonyttan av egna och andras aktiviteter. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur outsourcing av industriell produktion pÄverkar företags vÀrde och vÀrdestruktur.
Kostnader och mervÀrde för byggnad klassificerad enligt Miljöbyggnad : Referensobjekt; Kvarteret Skeppshandeln 1, Hammarby Sjöstad
Byggnader och dess anvÀndare stÄr för upp emot en tredjedel av jordens förbrukade naturresurser och 40 procent av jordens totala energiförbrukning. För att spara pÄ jordens resurser och minska energiförbrukningen Àr det viktigt att finna byggnadslösningar som inte belastar klimatet ytterligare. Idag efterfrÄgas hÄllbara byggnader allt mer av hyresgÀster vilket innebÀr att fastighetsÀgarna, för att vara konkurrenskraftiga, mÄste göra investeringar för att miljöklassificera sina byggnader.Miljöbyggnad Àr ett sÀtt att miljöcertifiera bÄde nyproducerade och befintliga byggnader. Systemet baseras pÄ svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis och Àr till för att skapa miljömÀssigt hÄllbara byggnader. Miljöbyggnad Àr indelad i fyra klassificeringsnivÄer; KLASSAD, BRONS, SILVER och GULD, dÀr BRONS i flera utav fallen motsvarar Boverkets byggregler (BBR).
AnvÀndningsomrÄde pÄ astma och kol recept
Följsamheten till lÄngtidsmedicinering uppges ibland endast vara runt 50%
för lÀkemedel. Med en bÀttre medicinering skulle samhÀllet
kunna besparas stora kostnader och patienten förskonas frÄn sjukdom. En
faktor som pÄverkar följsamheten Àr informationen om medicinen till
patienten. Ett sÀtt att ange denna information Àr att skriva ut
indikationsomrÄde pÄ etiketten. Syftet med denna studie har varit att
undersöka hur ofta indikation anges pÄ etikett för medicin mot astma och
KOL.
VMI ? Vem tar initiativet, varför och vad leder det till för samarbete?
Med större krav pÄ effektivisering och pressade kostnader har VMI pÄ senare tid blivit en allt mer tillÀmpad metod för att samordna aktiviteterna i försörjningskedjan. Mycket forskning har gjorts kring Àmnet VMI och dess fördelar. DÀremot har inte mycket skrivits om initiativtagande och hur dessa samarbeten uppstÄr.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka företag som tillÀmpar VMI. Detta för att ta reda pÄ vem, kunden eller leverantören, som tar initiativet till samarbetet och varför. UtifrÄn detta vill vi Àven identifiera konsekvenser kopplade till vem som tog initiativet.Genom vÄr undersökning har vi kommit fram till att kunden sÄ vÀl som leverantören kan vara initiativtagare.
Möjligheter att skapa en virtualiserad utvecklingsmiljö för Windows
Arbetet syftar till att undersöka förutsÀttningarna för att skapa en virtualiserad utvecklingsmiljö för Windows som installeras och konfigureras utan manuell övervakning. Utvecklare pÄ Sandvik Systems Development (SSD) arbetar ofta med olika utvecklingsverktyg eller anvÀnder sig av olika versioner av utvecklingsmiljöer och detta Àr ett problem. Det Àr ocksÄ vanligt att utvecklarna blandar sina kontorsapplikationer med utvecklingsmiljön vilket kan vara en stor sÀkerhetsrisk. Ett annat stort problem Àr att tiden kan vara vÀldigt lÄng för inhyrda konsulter och nyanstÀllda att fÄ sina utvecklingsmiljöer installerade, vilket resulterar i stora kostnader för SSD. En möjlig lösning till problemen Àr att anvÀnda virtuella maskiner som utvecklingsmiljöer.
BemötandefrÄgor gentemot unga kriminella : Polisen ? kriminalvÄrden ? den enskilde
Under de senaste Ă„ren har medierna byggt upp en bild dĂ€r budskapet stĂ„r tydligt; Brottsligheten ökar och blir vĂ€rre bland ungdomar! Men en rapport som BRĂ
, brottsförebyggande rĂ„det, lĂ„tit göra visar dock att antalet ungdomar som misstĂ€nks för brottsbalksbrott inte förĂ€ndrats mĂ€rkvĂ€rt under de senaste trettio Ă„ren.Ăven om ungdomsbrottsligheten inte kan sĂ€gas öka nĂ€mnvĂ€rt visar kriminalstatistiken att ungdomar Ă€r den mest brottsaktiva gruppen i samhĂ€llet. Man kan se en tydlig topp i brottsaktivitet under ungdomsĂ„ren men för majoriteten kan denna tid ses som en övergĂ„ende fas.Detta innebĂ€r att samhĂ€llet har mycket att vinna pĂ„ med att sĂ€tta in resurser sĂ„ tidigt som möjligt. PĂ„ sĂ„ vis kan samhĂ€llet undgĂ„ kostnader, brottslighet, mĂ€nskligt lidande och skapa en tryggare framtid.För att lyckas bryta en kriminell livsstil Ă€r det viktigt med ett bra bemötande frĂ„n samhĂ€llets rĂ€ttsskyddande aktörer. Det krĂ€vs att polis, kriminalvĂ„rd och socialtjĂ€nsten tillsammans och i samarbete med ungdomen sĂ€tter in lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder.Denna rapport handlar hur samhĂ€llet bemöter unga lagövertrĂ€dare med utgĂ„ngspunkt i polisens arbete. Framförallt har arbetet med ungdomar i UmeĂ„ studerats dĂ€r intervjuer genomförts med personer som pĂ„ nĂ„got sĂ€tt arbetar med dessa frĂ„gor idag..
En jÀmförande studie pÄ produktion av eukalyptus och hybridasp ur ett företagsekonomiskt perspektiv
Rapporten Àr en ekonomiskt jÀmförande studie mellan produktion av hybridasp och eukalyptus. Skötselprogram har tagits fram för att fÄ ut ett nuvÀrde. För hybridaspen kommer skötselprogrammet frÄn ett skogsförvaltningsföretag i SkÄne. Skötselprogrammet för eukalyptus kommer frÄn en privat skogsbrukare i Brasilien. Det Àr rÀknat pÄ flera omloppstider, tvÄ för hybridaspen och sju för eukalyptusen, vilket blir 50 Är framÄt i tiden.
En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar
Titel: En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar. Författare: Per Karlsson och Fredrik Peterson Handledare: Emil Numminen Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poÀng Syfte: Uppsatsen skall försöka ge en bild av hur företag resonerar nÀr de gör en IT-investering för att pÄ sÄ vis ta reda pÄ varför beslutsprocessen ser ut som den gör. Metod: Studien Àr gjord med en kvalitativ ansats, studie har genomförts pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Vi har genomfört intervjuer med ekonomichef pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Teori: De vanligaste metoderna för investeringsbedömning Àr nuvÀrdesmetoden, internrÀntemetoden och paybackmetoden.
Bildens betydelse för lÀsförstÄelsen hos elever med lÀssvÄrigheter
MÄngbesökare Àr ett begrepp som anvÀnds för att beskriva patienter som söker vÄrd ofta inom bÄde primÀrvÄrd och akutsjukvÄrd. Begreppet mÄngbesökare Àr ofta negativt laddat pÄ grund av sjukvÄrdspersonalens och medias förutfattade meningar dÀr mÄngbesökarna beskrivs som patienter som söker vÄrden i onödan, det vill sÀga utan medicinskt fog. Ofta redovisas höga kostnader för mÄngbesökarna och problemet med att gruppen söker mÄnga olika vÄrdgivare. Syftet med studien Àr att beskriva vad som kÀnnetecknar patienter vilka betraktas som mÄngbesökare och hur de kan uppleva sin situation. Studien Àr en litteraturstudie av tre artiklar med kvantitativ ansats, en avhandling med kvantitativ ansats, samt fyra artiklar med kvalitativ ansats.
Polisen i Glesbygden
I Sverige kommer det att Ă
r 2010 finnas 20 000 poliser i yttre tjÀnst, och riksdagen föreslÄrhöjda anslag för att klara de kostnader som kommer av ökat manskap. PÄ landsbygden mÀrkerman lite av det ökade antalet poliser. Regeringen vill spara in pengar pÄ att stÀnga nerstationer dÀr det i realiteten saknas förutsÀttningen för att bi behÄlla en polisiÀr nÀrvaro,samtidigt mÄste de ha i Ätanke att vÀrna om den enskildes sÀkerhet.I JÀmtland ligger Sveriges sjÀtte största kommun Strömsund. HÀr har antalet poliser krymptfrÄn 16 poliser till 10 pÄ ca 20 Är.Hur har detta pÄverkat polisens arbete? Finns det nÄgot positivt med att ÀndÄ jobba pÄ ettsÄdant litet stÀlle trotts att arbetsbördan pÄ den enskilde Àr stor.