Syfte: Målet med denna studie är att finna det mest effektiva kösystemet de valda företag verksamma inom detaljhandeln.Metod: Detta är en kvalitativ och kvantitativa studie som grundar sig på intervjuer med företag inom detaljhandeln som använder sig av linjär kö, könummerlappssystem eller en hybrid av båda samt beräkningar och simulering av företagens kösystem.Teori: Studien grundar sig på Kendall?s notation, det villsäga kömodellsberäkning men även teorier kring linjär kö samt könummerlappssystem.Slutsats: Kostnadsbesparingar är möjliga om kösystem granskas då det ligger kostnader i form av personalkostnader och kundens väntetid..

Försvarsmakten sköter praktiskt taget all distribution av drivmedel till de interna kunderna. Inom Försvarsmakten finns planer om att undersöka om detta drivmedelsarbete sköts effektivast inom försvaret, eller om externa leverantörer kan göra det bättre. Innan beslut tas skall det undersökas hur det går till i nuläget samt vilka förbättringar som kan göras på det egna arbetet. Resultatet av detta skall sen tas med vid jämförelsen med de externa leverantörernas förslag. Detta projekt beskriver hur drivmedelsarbetet sköts inom Försvarsmaktens logistik.

Det svenska elcertifikatsystemet är ett relativt komplext system med en enkel grundtanke; att genom marknadens krafter öka den förnybara elproduktionen i Sverige på ett kostnadseffektivt sätt. Genom att låta producenterna av förnybar el sälja elcertifikat till konsumenterna erhåller de en extra inkomst som ökar deras intäkter och gör det mer lönsamt att driva denna typ av produktion. Det finns dock en oro bland politiker att konsumenternas kostnad för elcertifikatsystemet kan bli orimligt hög i samband med att målen för tillkommande förnybar elproduktion höjs. En ambitionsökning i målen kan leda till en utbudsbrist av elcertifikat till följd av en ökad efterfrågan på dem och då även ett högre elcertifikatspris. Det finns även andra osäkerhetsfaktorer i systemet som skulle kunna ge upphov till en utbudsbrist. I dagsläget finns det inget övre tak för hur mycket en konsument kan betala för elcertifikaten utan prissättningen sköts på en fri marknad och hamnar i teorin där konsumenternas efterfrågekurva skär producenternas utbudskurva på elcertifikatsmarknaden. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka konsekvenserna för konsumenternas välfärd ifall det blir en utbudsbrist på elcertifikat under dagens förutsättningar då det inte finns något pristak på elcertifikat och jämföra detta med ett scenario då ett pristak införs.

Nybyggnation och underhåll av skogsbilvägar medför stora kostnader för skogsbruket i Sverige. Därför är det av intresse att finna metoder för att minska dessa kostnader. Ett tillvägagångssätt kan vara att utrusta virkesfordon med Central Tire Inflation (CTI). CTI är ett system som kan sänka och höja ett fordons däckstryck under färd. Tidigare studier har konstaterat att när virkesfordon sänker däckstryck blir spårbildning mindre.

InledningDå konkurrensen ökar i skobranschen, med nya företag som tar sig in på den svenska marknaden, har det blivit viktigare för befintliga skohandlare att arbeta med sina inköpskostnader. Inköparens roll i företaget har ökat i betydelse då inköpskostnaden av produkten är en stor del av skodetaljistens totala kostnader. Felaktiga inköp i form av volym, sortiment och pris kan vara förödande för den enskilde skodetaljisten. Konsekvensen kan bli att de blir stående med ett osäljbart lager vilket kan orsaka ekonomiska problem. SyfteSyftet med uppsatsen är att beskriva hur teorier om prissättningsstrategier används i samband med inköp för skobranschens detaljister.

Uppsatsen är baserad på ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyråernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag är det viktigt att bestämma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig åt och påverkar i sin tur företagets omvärld och nätverk på olika sätt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyråer och om de på något sätt underlättar företagens drift och finansiering..

Det finns fördelar med att använda projektfinansiering vid PPP. Undersökningen visar att projektfinansiering är ett enastående verktyg för riskallokering. Dessutom resulterar projektfinansiering i minskade kostnader för agentkonflikter. Emellertid är privat finansiering normalt sett dyrare än offentlig finansiering..

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av H&M Mail Order Division i Borås, somansvarar för postorderverksamheten inom H&M AB. I juni 2007 öppnade man ett nyttcentrallager i Poznan, Polen som förser distributionslagret i Borås med varor. Övergången harinte varit smärtfri, och man dras med problem som leder till merarbete och ökade kostnader iBorås. Syftet med examensarbetet är därmed att kartlägga material- och informationsflödetmellan Borås och Poznan, för att identifiera de problem som skapats samt att geförbättringsförslag. Arbetet avgränsas till att undersöka vilka interna faktorer som påverkarflödet i de båda lagren, och uppsatsen kommer inte att beskriva hur olika förbättringsförslagska implementeras.För att få en inblick i problematiken användes olika metoder.

Kostnader har under många år varit en viktig faktor inom försvarsindustrin och vid ana- lys av militära system. I syfte att minska sina kostnader och öka effektiviteten har många nationer infört olika analyser, verktyg och begrepp för utvärdering av sina utgif- ter gällande försvarsmaterial, där en av dessa är livscykelkostnadsanalys. Livscykel- kostnadsanalysen används för att identifiera de mest betydande kostnadsdrivarna och därmed möjliggöra den bästa kombinationen av resursanvändning. Livscykelkostnads- baserade uppskattningar skapar också ett långsiktigt perspektiv och på så sätt underlät- tar detta en mer genomarbetad bedömning av investeringar.Denna studie har genomförts vid Saab Dynamics i Karlskoga som tillverkar missilsy- stem och understödssystem till försvarsindustrin. I Saab Dynamics fall finns det i dags- läget inte ett standardiserat arbetssätt för användning av livscykelkostnadsanalyser.

Byggbranschen är den näst största branschen i Sverige och sysselsätter direkt och indirekt en halv miljon människor. Byggbranschens storlek gör den betydande för både miljön och ekonomin, detta medför att en effektiv och fungerande byggbransch gynnar hela samhället.Byggkostnaderna i Sverige har ökat avsevärt under de senaste åren. Enligt Statistiska Centralbyrån har kvadratmeterkostnaden för byggnation ökat med 130 % under perioden 1995- 2009[1]. Denna utveckling beror delvis på den ökade kostnaden för byggmaterial. Detta leder till att besparingsförsök i användning av dessa är av stor betydelse för att hämma denna utveckling. Detta examensarbete har sin fokus på gipsspill i byggbranschen.

Syftet med examensarbetet är att på lång sikt minska ett företags kostnader för transport från butik till slutkonsument. För att uppnå detta syfte är följande frågeställningar besvarade i examensarbetet:Vad kostar företagets transportlösning i nuläget? Vad kostar det att anlita ett externt transportföretag för att sköta alla transporter till slutkonsument, och vad kommer att förändras, jämfört med nuläget? Vad blir kostnaden om det externa transportföretaget även tillhandahåller konsolideringspunkter, alltså en terminal för uppsamling av gods, i de städer där företaget har fler än en butik, och vad kommer att förändras, jämfört med nuläget?I examensarbetet finns ett beslutsunderlag bestående av två delar. Första delen innehåller en nulägesbeskrivning över kostnaderna för den befintliga transportlösningen. Den andra delen består av två kostnadsförslag från det externa transportföretaget.

Syfte: Att göra en kostnadsanalys mellan tillverkningsmetoderna Modular Socket System (MSS) och gipsavgjutning med standardlaminerad hylsa (GASL) på transtibial nivå för att se vilken metod som är mest lönsam ur ett landstingsperspektiv.Metod: Data samlades in under nio veckor genom att sammanlagt 20 patienter följdes på två ortopedtekniska verkstäder.  Deras kostnader kartlades gällande tillverkning av en fungerande protes, där tillverkningsmetoden var MSS eller GASL. I en kostnadsanalys belystes tidsaspekter och materialkostnader. Andra faktorer som studerades var leveransdagar, antal besök och resekostnader. Det gjordes även en känslighetsanalys på osäkra variabler för att belysa deras påvekan av resultatet.Resultat: Totalt sett var kostnaderna för MSS signifikant högre jämfört med GASL. Detta berodde på en signifikant högre materialkostnad som inte kompenserades av en låg arbetstid och arbetskostnad.

Munksunds Pappersbruk har ett av Sveriges äldsta renserier i drift. Av den anledningen har en projektering påbörjats för att antingen bygga ett nytt renseri eller renovera det befintliga. Om renseriet ersätts med ett nytt och effektivt renseri kommer det eventuellt vara stängt nattetid. De kontrakterade åkerierna som levererar virke till Munksunds Pappersbruk är vana att kunna leverera virke dit dygnet runt. Om renseriet skulle vara stängt nattetid förlorar åkerierna möjligheten att leverera virke dit under natten. Syftet med studien är att undersöka vilka åsikter de berörda åkerierna har angående en eventuell begränsning av öppettiderna hos Munksunds Pappersbruk.

Syfte:Syftet med vår uppsats är att kartlägga nötköttsbranschen med avsikten att vidare utreda de bakomliggande faktorerna till varför det, i butiker, skiljer så mycket i pris mellan svenskproducerat och utländsk importerat nötkött. Metod:I vår uppsats har vi utgått ifrån en deduktiv ansats, med vissa induktiva inslag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har insamlat material främst via intervjuer. Teoretiskt perspektiv:Vi har använt oss av teorier i form av de fem konkurrenskrafterna och Strategic Cost Management. De fem konkurrenskrafterna möjliggör en kartläggning av nötköttsbranschen och genom Strategic Cost Management har vi analyserat värdekedjan, vilket köttet passerar igenom från producenten till butikerna.

Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrofett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarnasom sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. Endel elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Det pratas omhöga kostnader vid nedgrävning av elledningar men det måste finnas anledning till att ettantal elbolag valt att inte gräva ner sina elledningar.