I slutet av 1800-talet ökade Luleås befolkning drastiskt som följd av stadens nya roll som utförselhamn för Lapplands järnmalm. Från 1890 till 1900 steg befolkningen från 4745 till 9522 människor. Luleå var däremot inte till fullo anpassat för en sådan stor befolkning, vilket bidrog till en rad svårigheter. Den ökande befolkningen medförde nya, samt förvärrade redan existerande, problem rörande bl.a. stadens sanitära och hälsomässiga situation.

KORTFATTAD SAMMANFATTNINGEn av de grundläggande faktorerna för kommunen i sin bostadsplanering är dess demografiska utveckling. Uppsatsens syfte är att kartlägga Södertälje kommuns nybyggnation av antalet bostäder åren 2000 till och med 2006 samt att utforska hur Södertälje kommuns bostadsplanering beaktar den demografiska utvecklingen. Jag svarar även på frågan: Planerar kommunen för de som bor där eller för dem de vill ska bo där? I metoden för att nå syftet och svara på frågeställningen har jag använt mig av kartor, diagram och textanalys. Mina huvudsakliga källor är statistik insamlad genom Statistiska centralbyrån och kommunen samt dokument som rör kommunens bostadsplanering.

Med denna uppsats är tanken att undersöka vad en åldrande befolkning kan få för konsekvenser för Kalmar och Kronobergs län. Jag har tittat på olika perspektiv som kan tänkas påverka varför befolkningssammansättningen ser ut som den gör och hur den kommer att se ut i framtiden. De perspektiv som jag valt är hälsa, sjukvård, migration, utbildning och arbete. Perspektiven diskuteras framförallt i kapitlet tidigare forskning. Vidare så gjorde jag en jämförelse mellan de två olika länen för att se vilka likheter och skillnader det finns och kan tänkas komma att finnas.

Bäst är inte bra. Det kan tyckas enkelt. Att en tidning som riktar sig till en befolkning som består av hälften män och hälften kvinnor också ska ha en jämn könsfördelning i nyheterna..

Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning.I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan.

Bakgrund: Sveriges arbetsföra befolkning kategoriseras av SCB och dess arbetskraftsundersökning (AKU). Den arbetsföra befolkningen som indelas i två huvudgrupper:"I arbetskraften"och"ej i arbetskraften". Dessa delas i sin tur in i undergrupper. Problemet är att indelningen inte är tillräckligt detaljerad och döljer då vissa grupper t.ex. långtidssjuka och förtidspensionärer.

Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning.I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan.

Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Uppsatsen handlar om enpersonshushållen, deras utveckling och vilka samband denna utveckling har med andra variabler för samhällsutvecklingen. Syftet är att öka kunskapen kring hushållsutvecklingen för att ge underlag för en bättre planering av samhället. Uppsatsen bygger på bearbetning och analys av allmänt tillgängliga registerdata från webbdatabaser. I uppsatsen uppmärksammas teorierna om andra demografiska transitionen och det konstateras att Sverige ligger, tillsammans med övriga nordiska länder, tidigt i denna utveckling. För Sveriges har dock utvecklingen bromsats upp och de för transitionen karaktäristiska variablerna har de senaste åren i huvudsak inte förändrat sig.

Denna studie undersöker om könsskillnader i självskattad allmän hälsa inom Sveriges befolkning kan förklaras av att kvinnor tenderar att ha i genomsnitt längre totala arbetstider, när betalt arbete och hushållsarbete summeras. Den undersöker även om könsskillnader i arbete med fysisk ansträngning eller arbete med hög anspänning kan förklara könsskillnaderna i självskattad allmän hälsa i den förvärvsarbetande befolkningen. Data från Levnadsnivåundersökningarna år 2000 analyseras med binär logistisk regressionsanalys. Ett representativt urval av Sveriges vuxna befolkning (N=3899) analyseras för att undersöka om total arbetstid kan förklara könsskillnader i självskattad allmän hälsa. Ett urval av förvärvsarbetande (N=2646) analyseras för att undersöka om arbete med fysisk ansträngning och arbete med hög anspänning kan förklara könsskillnaderna.

Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer. F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst? pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till ?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.

Syftet med denna uppsats a?r att erha?lla en fo?rdjupad fo?rsta?else fo?r de karakta?ristiska drag som anva?ndare upplever att vinylskivan har i en tid av digitala stro?mningstja?nster. Da?rfo?r har tva? fra?gesta?llningar formulerats som behandlar vilka kvaliteter som anva?ndare tillskriver mediet och vilka praktiker som de upplever a?r relaterade till det.Det teoretiska ramverket som underbygger denna uppsats a?r fra?mst Jay David Bolters och Richard Grusins (1999) remedieringsteori och tanken om att medier sta?r i en dialektisk relation till varandra och att det go?r att vi tillskriver dem olika kvaliteter. Tillkommer go?r a?ven, bland andra, John Durham Peters och Eric W.

Definitionen för urbanisering är enligt nationalencyklopedin: ? urbanisering, ökande stadsboende, en process som definitionsmässigt varierar mellan länder och världsdelar?. Suburbanisering är i det här fallet en utflyttningsprocess från tätorter till tätorternas ytterområden. Dessa två fenomen har undersökts med hjälp av en demografisk databas från SCB, vilken innehåller hela Sveriges befolkning positionerad med 100 meters noggrannhet. Befolkningen ökade kraftigt i Sverige under de nio åren mellan 1986 och 1995 (med nära en halv miljon människor).

Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där.