VÄrt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stÀrka elevers lÀrande. Undersökningen utfördes med enkÀter i fyra Ärskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lÀrare, pÄ tvÄ olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra nÄgra generella slutsatser. Bakgrunden till vÄr undersökning var att vi hade fÄtt uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom sÄ ofta i grundskolan. Studien visar att lÀrarna anvÀnder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att fÄ djupare förstÄelse hos eleverna.

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus pÄ matematik och slöjd. Syftet Àr att undersöka om samma definition och tillÀmpning av kreativitet finns i de bÄda Àmnena. Det görs med hjÀlp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, sÄ som jÀmförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som anvÀnts till analysen Àr förutom lÀroplan och respektive kursplan för grundskolan Àven de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvÀrderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör tvÄ olika diskurser bÄde nÀr det gÀller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det rÄder en hegemoni inom matematik som inte gÄr att finna inom slöjd.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur barn uppfattar matematik i bilderböcker. Vi har lÀst bilderböcker med synlig och mindre synlig matematik för barn i Äldern fem till sex Är. DÀrefter har vi intervjuat barnen enskilt. FrÄgorna har fokuserats pÄ taluppfattning samt begrepps­uppfattning. Det var lÀttare för barnen att uppfatta ett litet tal och en grupp dÀr sista siffran anger mÀngden Àn ett tal mitt i rÀkneramsan.

Uppsatsen handlar om vilka faktorer som kan pÄverka elevernas intresse eller ointresse för Àmnet matematik och vilka likheter samt skillnader det finns mellan elevernas svar. Sex elever i Ärskurs fem och sex ingick i intervjuundersökningen. Faktorer som kan pÄverka elevernas intresse för matematik Àr bland annat matematikuppgifternas svÄrighetsgrad, kÀnnedom om matematikens relevans, tilltro till sin förmÄga, lust att lÀra, klassrumsklimat samt undervisningsinnehÄll. Som lÀrare behöver man forma ett undervisningsinnehÄll som stimulerar och motiverar eleverna. Det Àr bra att lÀra kÀnna sina elever och försöka utgÄ frÄn elevernas individuella förutsÀttningar..

I vÄr studie undersöker vi hur förskollÀrare beskriver det matematiska arbetssÀttet i förskolan.Syftet med studien Àr att synliggöra hur förskollÀrare arbetar med matematik tillsammans med barnen samt hur de anser sig anvÀnda förskolans lÀroplan i det matematiska arbetet. Valet av vÄrt undersökningsomrÄde grundas utifrÄn tidigare forskning om hur viktig den grundlÀggande matematiken Äterkommande beskrivs vara för barnens framtida förstÄelse och instÀllning till matematik. Resultatet frÄn vÄr studie visar att förskollÀrarna arbetar spontant och flexibelt med matematik tillsammans med barnen. Resultatet pekar Àven pÄ att samtliga förskollÀrare tycker det Àr viktigt att anvÀnda sig av de matematiska begreppen för att ge barnen förstÄelse för matematiken. Vidare visar vÄr studie pÄ att det inte finns nÄgon direkt planering vad gÀller det matematiska arbetet utan att den sker hÀr och nu i barnens vardag pÄ förskolan..

Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik pÄ grundskolan kan utformas för speciallÀrarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lÀrande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förvÀntningar pÄ speciallÀrarens kompetens och arbetssÀtt i Àmnet matematik pÄ grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkÀtundersökning utförd bland samtliga elever i Ärskurs nio i en kommun för att belysa problemomrÄdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar pÄ att elever generellt har uppfattningen att lÀrande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, med tonvikt pÄ gruppnivÄn i form av sÀrskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstÀmmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av sÀrskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallÀrare i grundskolan, 23 % uppger att de sjÀlva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga vilken kompetens en grupp pedagoger har inom matematikomrÄdet och vilken kompetensutveckling de frÄgar efter, samt att se hur matematikutveckling kan fÄ betydelse för de yngre barnens intresse och lÀrande av matematik.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1.I undersökningen framkommer att de pedagoger som fÄtt kompetensutveckling efterfrÄgar mer, men ocksÄ att de inte fÄr tillrÀckligt med tid till att förmedla kunskapen till sina kollegor. Pedagogerna visar stor medvetenhet om sitt uppdrag frÄn lÀroplanerna och vikten av att lÀgga en matematisk grund hos barnen. Resultatet visar pÄ en ökad medvetenhet och kunskap hos dem som fÄtt kompetensutveckling inom matematik i de flesta kategorier vi presenterar. VÄr tolkning Àr att detta kan vara en effekt av den kompetensutveckling, det sÄ kallade matematikpilotprojektet och matematiknÀtverk, som en del pedagoger genomgÄtt i X kommun. Det mÀrks dÀremot inte nÄgon tydlig skillnad nÀr det gÀller att ta tillvara pÄ matematiken i vardagen.

Under vÄr lÀrarutbildning pÄ universitetet har matematik fÄtt en helt annan innebörd Àn tidigare, Àmnet har gÄtt ifrÄn att vara abstrakt till mer konkret. NÀr vi kommer som fÀrdigutbildade lÀrare vill vi skapa en matematikundervisning som Àr motiverande för eleverna. Eftersom Nya Zeeland Àr ett framgÄngsrikt land i lÀs- och skrivinlÀrning, valde vi att genomföra en studie pÄ hur nÄgra lÀrare i Nya Zeeland motiverar och skapar lust att lÀra i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ vad tre lÀrare i Nya Zeeland anser skapar detta i matematik. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar utförde vi intervjuer och tvÄ skilda observationer vid flertal tillfÀllen pÄ en skola i Nya Zeeland.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka det laborativa arbetssÀttet i skolan utifrÄn ett lÀrarperspektiv. NÀr och hur kan man anvÀnda laborativa material för att förbÀttra matematikundervisningen? Vi har försökt att besvara dessa frÄgor med hjÀlp av lÀrarintervjuer. Resultatet visar att lÀrarna i studien anser att fördelar med laborativ undervisning framförallt innebÀr att det blir konkret för eleverna och det öppnar möjligheter att koppla den abstrakta matematiken i lÀromedlet till elevernas förkunskaper i matematik. De menar vidare att laborationer Àr lustfyllt och att detta i sin tur kan leda till att eleverna blir mer motiverade till matematik.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om, och i sÄ fall hur, matematiklÀrare upplever att interaktionen mellan dem och deras elever förÀndras dÄ de övergÄr till att arbeta med det inverterade klassrummet som undervisningsmodell i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturella, kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. UtifrÄn tidigare litteratur kring denna undervisningsform, Deweys tankar kring det demokratiska klassrummet samt en sociokulturell syn pÄ lÀrande, analyseras dessa fem lÀrares uppfattningar kring interaktioner i det inverterade klassrummet, möjligheter att skapa fler samtal i klassrummet, elevcentrerad undervisning och ett mer jÀmlikt och demokratiskt klassrum. Resultatet visar att tankarna kring vad denna undervisningsmodell kan bidra med Àr vitt skilda hos studiens informanter. Vissa ser modellen endast som ett sÀtt att organisera sin undervisning medan andra ser modellen som en möjlighet att pÄverka lÄngtgÄende relationella maktstrukturer..

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

Att leva med en kronisk sjukdom som hjÀrtsvikt innebÀr en stÀndig oro och ibland Ängest. Information och undervisning om den förÀndrade livssituationen som sjukdomen medfört kan bidra till ökade möjligheter att uppleva hÀlsa i samband med denna kroniska sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa mÀnniskors upplevelse av information och undervisning i samband med hjÀrtsvikt. Resultaten baserades pÄ 19 artiklar som sökts via databaserna Cinahl, SweMed+, Medline, Psyc Info men Àven manuell sökning i tidsskrifter vilka analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom i resultatet: att kÀnna brist pÄ och inte förstÄ information, att fÄ individuellt anpassad information, att information ökar livskvalitén och att behov av information och undervisning Àr större efter utskrivning.

BakgrundMĂ„nga författare och forskare anser att teori bör kombineras med praktik för att skapa intresse och motivation hos barn. En kombination av bildskapande och lĂ€s- och skrivundervisning gör att skriftsprĂ„ket utvecklas pĂ„ ett lekfullt sĂ€tt. Även pedagogerna mĂ„ste vara aktiva i barns lĂ€rande och veta vad bildskapandet gynnar för barnen. MĂ„nga författare Ă€r eniga om att bildskapande Ă€r en viktig del i barns utveckling och lĂ€rande. Den hĂ€r sortens skapande bör ocksĂ„ kombineras med annan undervisning för att fĂ„ ett djupare innehĂ„ll.SyfteSyftet med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka och beskriva hur pedagoger anvĂ€nder sig av bildskapande som ett verktyg i sin lĂ€s- och skrivundervisning i förskoleklassMetodVi har valt ett hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt med en etnografisk kvalitativ forskningsansats.

BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svÄrigheter att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp sprÄkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmÄl Àn svenska behÀrska sitt modersmÄl för att kunna utveckla sitt andrasprÄk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ svÄrigheter för högstadiet elever i Är 8 med arabiska som modersmÄl att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande elever i Är 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att fÄ förstÄelse för deras förmÄga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. DÀrefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nÀmnda elever för att samla information om sprÄkets pÄverkan pÄ derasförstÄelse för matematik.ResultatResultaten visar att elever med arabiska som modersmÄl behÀrskar sitt andra sprÄk. Deföredrar svenska sprÄket nÀr de lÀser matematik.

 Tidigare forskning har visat att attityden till matematik har försĂ€mrats. Är attityden dĂ„lig sĂ„ försĂ€mras Ă€ven motivationen till att lĂ€ra sig. Detta resulteras i en försĂ€mring i förstĂ„else inom matematiken. Tidigare forskning visar pĂ„ att det Ă€r lĂ€raren som hĂ„ller i matematikundervisningen. LĂ€raren ska vara elevernas förebilder och hjĂ€lpa dem till förstĂ„else och vidareutveckling.