Under lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola har larmrapporter kommit i massmedia om elevers bristande kunskaper och deras negativa attityd till matematiken. Det laborativa arbetssÀttets betydelse har ofta betonats för att förse eleverna med en visuell bild. I studien ingÄr 27 elever dÀr syftet Àr att undersöka genom en explorativ metod hur elever ser pÄ laborationer i matematik. Eleverna lÀser första Äret pÄ naturvetenskapliga programmet pÄ en gymnasieskola i nordvÀstra SkÄne. Studien visar att endast fem elever har laborerat och de flesta tror att laborationer Àr ett bra alternativt arbetssÀtt till den ?vanliga? matematiken.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka arbetssÀtt som verksamma matematiklÀrare anvÀnder för att arbeta med formativ bedömning. Syftet Àr Àven att undersöka vilka effekter pÄ elevernas lÀrande de upplever att arbetssÀtten har samt vilka svÄrigheter de upplevt med att implementera formativ bedömning. I och med den nya lÀroplanen samt flera stora forskningsöversikter har begreppet formativ bedömning fÄtt stor genomslagskraft inom den svenska skolan, trots detta upplevs Àmnet matematik inte vara lika formativt som mÄnga andra Àmnen. Den teoretiska utgÄngspunkten i denna studie bygger pÄ Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. För att uppnÄ studiens syfte har Ätta stycken verksamma matematiklÀrare deltagit i en kvalitativ intervju.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra elevers uppfattningar, kÀnslor och motivation till Àmnet matematik. JÀmförelsen sker mellan Ärskurs tvÄ och Ärskurs fem. Studien baseras pÄ tre frÄgestÀllningar: (1) Vad Àr matematik enligt elever i Ärskurs tvÄ respektive fem?; (2) Vilka Àr deras motiv till att göra matematik?; samt, (3) Vilka kÀnslor förknippar de med matematik? Undersökningen har skett genom en enkÀtundersökning vilken har varit uppdelad i tre delar, en kvalitativ del, en kvantitativ del och en bilddel. Anledningen till att vi anvÀnder oss av tre metoder Àr att de olika delarna ska styrka varandra och ge ett mer tillförlitligt resultat.

Syftet med vÄrt examensarbete var att med hjÀlp av intervjuer fÄ mer kunskap om barns och lÀrares tankar och uppfattningar kring matematik och jÀmföra om dessa stÀmmer överens med varandra. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur lÀrarna upplever att de synliggör matematiken i förskolan. I vÄr bakgrund har vi ur ett historiskt och teoretiskt perspektiv, förklarat vilken roll matematiken har i förskolan och beskrivit olika faktorer som kan pÄverka barns matematiska förstÄelse. Sammanfattningsvis visar resultaten i vÄr undersökning att barn och lÀrare har liknade uppfattningar om att matematik mestadels handlar om rÀkning och siffror. Generellt tycker inte lÀrarna att de synliggör matematiken tillrÀckligt mycket i förskolan men ÀndÄ visar deras svar pÄ att den synliggörs i vardagliga situationer dÄ lÀrarna utan att reflektera över det lÀgger ord pÄ sina handlingar.

Detta examensarbete Àr en studie om matematik i vardagssituationer i en svensk förskola. Syftet med min studie var att undersöka vilken matematik som uppstÄr i av- och pÄklÀdningssituationer. Ytterligare ville jag ta reda pÄ hur pedagoger arbetar för att lyfta fram och stimulera barnen för att upptÀcka matematiken i dessa situationer. Jag har valt att göra en kvalitativ studie. I den empiriska undersökningen anvÀnder jag ostrukturerade observationer av pedagoger tillsammans med barnen i tamburen, som kompletteras med löpande protokoll.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Elever ifrÄgasÀtter ofta betydelsen av matematik och dess relevans i vardagen. Detta arbete utforskar utvalda elevers syn pÄ matematikens betydelse och hur ofta de tror att de anvÀnder matematik i sin vardag. Arbetet undersöker ocksÄ frÄgan "Skapar deras matematiklÀrare kopplingar mellan klassrumsmatematik och elevens vardag??. LÀrarens intentioner undersöks i förhÄllande till elevernas uppfattning.

Syftet med undersökningen Àr att försöka skapa en bild av hur nÄgra lÀrare ser pÄ matematikundervisningen, Àr den en del av den övriga undervisningen eller Àr den en egen verksamhet, ser lÀrarna nÄgra fördelar med att integrera matematiken med övrig undervisning och hur ser lÀrarna pÄ begreppet Àmnesintegration. Intervjuer har varit den metod som anvÀnts och resultatet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. De intervjuade lÀrarna beskriver alla vikten av att föra samman matematikundervisningen med övrig undervisning och har olika sÀtt att göra detta pÄ och gör det i olika hög utstrÀckning. Yttre pÄverkan sÄvÀl som egen planering upplevs vara hinder till integration mellan matematik och övriga Àmnen. Alla intervjuade lÀrare Àr eniga om att matematiken egentligen Àr en del i nÄgot större men att den i skolan ofta kan upplevas som en egen verksamhet..

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka lÀrares uppfattningar av pÄ vilket sÀtt rörelse har nÄgon pÄverkan pÄ lÀrandet i matematik. VÄrt empiriska material har vi fÄtt fram genom kvalitativa intervjuer med sju lÀrare, som arbetar pÄ tre olika skolor, om deras uppfattningar. Alla intervjuer spelades in pÄ band och blev dÀrefter transkriberade. Transkriberingarna har sedan legat till grund för vÄr analys och vÄrt resultat. MÄnga av vÄra intervjudeltagare menar att rörelsen Àr viktig för att elevernas motorik ska utvecklas.

Denna studies huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmÄgorna inom matematik. Dessa fem förmÄgor Àr: BegreppsförmÄga, kommunikationsförmÄga, procedurförmÄga, analysförmÄga samt metakognitiv förmÄga.För att finna svar pÄ den frÄgestÀllning som studien har, gÀllande hur planeringen och arbetet med förmÄgorna ser ut, anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdet.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmÄgorna kan och bör se ut. I studien presenteras Àven en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

Syftet med arbetet Àr att försöka ta reda pÄ varför elever har ett lÄgt intresse för matematik. DÀrför att det kÀnns viktigt att vÀnda trenden och förÀndra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda pÄ olika faktorernas inverkan pÄ elever söker jag en större förstÄelse och inblick. Det har skett genom en enkÀtundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lÀrare. EnkÀten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag anvÀnt mig av inte Àr stort och generellt rÄdde en negativ instÀllning till matematiken.

I vÄrt examensarbete har vi valt att fördjupa vÄra kunskaper inom ett av matematikÀmnets metoder, nÀmligen laborativ matematik. Vi har i litteraturen hittat olika teorier om hur författarna upplever matematikundervisningen och hur den bör bedrivas. Alla Àr överens om att elever lÀr bÀst nÀr de fÄr anvÀnda flera sinnen och uppgifterna knyter an till deras vardag. Den empiriska delen innehÄller dels en enkÀtundersökning som vi gjort bland pedagoger pÄ en F-6 skola, och dels en mindre observation om hur synlig det laborativa materialet Àr i klassrummen. Vi har undersökt om pedagogerna arbetar med laborativ matematik, hur mycket laborativt material de har, samt deras attityd till det laborativa arbetssÀttet.VÄr slutsats Àr att pedagoger har en positiv instÀllning till laborativ matematik, de upplever att de har material, Ätminstone i de lÀgre skolÄren.

Storyline Àr en undervisningsmetod som ursprungligen kommer frÄn Skottland. Metoden anvÀnds i hela vÀrlden, men har blivit vÀldigt populÀr frÀmst i de nordiska lÀnderna, Danmark och Norge, men ocksÄ i Sverige. Storyline Àr Àmnesövergripande och anvÀnds oftast i grundskolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur storyline lÀmpar sig som undervisningsmetod i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Undervisningsförsöket Àr baserat pÄ ett utgÄngsmaterial som heter CSI:Math.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende pÄ Älder, intresse, förstÄelse samt pedagogens kunskap om elevernas förstÄelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade Är 3, 6, 9 pÄ grundskolan samt Är 3 pÄ gymnasieskolan. EnkÀterna utformades med nivÄanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik Àr svÄr. DÀremot visste inte pedagogerna pÄ gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svÄrt.