Sammandrag: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka förhÄllandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolÄr tvÄ. LÀrarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrÄn undervisningsinnehÄllet.Resultatet visar att eleverna förÀndrar sitt sÀtt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i frÄga om skiljetecken. Studien visar Àven betydelsen av att eleverna förstÄr och fÄr förklarat viktiga begrepp och fÄr stöttning av lÀraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rÀtt tidpunkt för varje enskild elev..

Bakgrunden till denna studie Àr de kunskaper vi erhÄllit i vÄr lÀrarutbildning. Vi blev nyfikna pÄ hur man idag arbetar med matematik i förskolan och skolan (Äldrarna 4-6 Är) och hur lÀrarna motiverar sitt arbetssÀtt.Syftet med undersökningen Àr att vi vill undersöka hur lÀrare arbetar för att elever skall fÄ en begynnande matematisk förstÄelse och vad som pÄverkat lÀrarnas arbetssÀtt. Sex lÀrare inom förskola och förskoleklass intervjuades. Vi har analyserat vÄrt material utifrÄn hur man arbetar med matematik i dag och hur lÀrarna motiverar sitt arbetssÀtt. Undersökningen har visat oss hur viktigt det Àr att det finns kompetens och kunskap hos lÀrarna..

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ elevers kunskaper om de geometriska begreppen dm3 och m2 samt hur lÀrarna undervisar i dessa avsnitt. Detta har vi tagit fram genom att först göra en litteraturstudie följt av intervjuer. Av litteraturen fick vi fram att laborativt arbete och materiel Àr essentiella delar i geometriundervisningen och har sÄ varit under hela skolans historia. Det gÀller att anvÀnda materielen pÄ rÀtt sÀtt för att fÄ ett bra resultat.Resultatdelen, med intervjuer, visade att elevernas kunskaper gÀllande begreppen Àr vaga och ofullstÀndiga. Deras resultat var sÀmre Àn vad vi trodde med undantag för de starka eleverna.

SammanfattningDetta Àr en kvalitativ fallstudie av fem specialpedagogers arbete med specialundervisning i matematik. Syftet Àr att kartlÀgga deras arbete och uppfattningar genom att beskriva och analysera hur de organiserar sin undervisning i matematik, hur de undervisar ÀmnesinnehÄllet och hur de ger feedback till eleverna i klassrummet, samt hur de sjÀlva beskriver det de uppfattar som det specialpedagogiska inslaget i sin undervisning. För insamling av empirin har en kvalitativ metod med halvstrukturerade djupintervjuer samt observationer i form av ljudinspelningar och ostrukturerade fÀltanteckningar under lektioner gjorts. Ramfaktorteorier, fenomenografiska teorier, inlÀrningsteorier samt fallstudien, har styrt mitt sÀtt att bearbeta och analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att det lÀrande som erbjuds eleverna av fyra av specialpedagogerna bidrar till ett ytinriktat lÀrande, och feedback som erbjuds bidrar till yttre motivation.

 SammanfattningEn lÀrare mÄste vara förberedd pÄ att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsÀttningar. Elever lÀr ocksÄ pÄ olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att lÀraren mÄste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. NÀr man som lÀrare fÄr en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder sÄ bör det stÀllas högre krav pÄ arbetssÀttet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med undersökningen Àr att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lÀrandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsÀttningar. Mina frÄgestÀllningar Àr hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare Är dÀr det finns en synskadad elev? Samt vad innebÀr det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att fÄ en vidgad bild pÄ ett synskadat barns behov.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka för och nackdelar det finns med att lÄta lÀroboken i matematik styra undervisningen. Vi vill ocksÄ fÄ en bild av om det skulle vara möjligt att i matematikundervisningen helt eller delvis frigöra sig frÄn lÀroboken. VÄra resultat bygger pÄ litteraturlÀsning, observationer av tre lektioner i olika klasser och intervjuer av tvÄ klasslÀrare och Ätta elever i Är tre. Eleverna Àr representativa bÄde vad gÀller genusperspektivet och vad gÀller olika prestationsförmÄgor. Resultaten frÄn vÄra klassrumsbesök Àr grundade pÄ kvalitativa undersökningar.

Syftet med studien Àr att undersöka tvÄ skolors kvalitetsutveckling inom matematik i Ärskurs fem. Studien avser Àven att lyfta fram skolpersonalens förÀndringsprocess i deras arbete med matematiken pÄ tvÄ skolor dÀr resultaten pÄ nationella provet i Ärskurs fem har haft en positiv utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med fem respondenter var vÄr intention att finna svar pÄ följande frÄgestÀllningar; PÄ vilka sÀtt har skolpersonal pÄ tvÄ skolor förÀndrat matematikundervisningen sÄ att elever lyckas med bÀttre resultat pÄ de nationella proven i matematik, Ärskurs fem? Vilka var orsakerna till att lÀrarna ville förÀndra? Hur beskriver lÀrarna förÀndringsprocessen hos sig sjÀlva? Gemensamt för samtliga respondenter var att tiden, det statliga, ekonomiska stödet samt engagemanget bland lÀrarna sÄgs som de avgörande faktorerna för det goda kvalitetsarbetet som gjorts pÄ skolorna. Vidare var samtliga respondenter överens om att den statliga satsningen LÀsa-skriva-rÀkna samt Matematiksatsningen pÄverkat dem pÄ ett positivt sÀtt som bidragit till att lÀrarna talar mer matematik i sitt klassrum. Satsningarna har Àven resulterat i att skolorna fÄtt tillgÄng till tekniska hjÀlpmedel, samt fÄtt möjlighet att genomföra Lesson study i sin undervisning.

Detta arbete undersöker hur undervisningsmodellen flipped classroom pÄverkar elevers inlÀrning inom matematik. Intervjuer med fem matematiklÀrare och fyra elever ligger till grund för att undersöka detta. Vi har antagit en socialkonstruktivistisk syn pÄ inlÀrning och har dÀrefter tematiskt analyserat empirin som genererades frÄn semistrukturella, kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgÄr att modellen möjliggör varierad undervisning, alltsÄ flera olika inlÀrningsmoment kan tÀckas in pÄ lektionstid. Detta kan vara i form av exempelvis grupparbete eller laborativa aktiviteter.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med studien Ă€r att undersöka om och hur visuell gestaltning kan anvĂ€ndas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.UtifrĂ„n ovanstĂ„ende syfte har följande forskningsfrĂ„ga formulerats:Hur beskriver en grupp lĂ€rarstudenter sitt lĂ€rande och sin förstĂ„else för matematik nĂ€r de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien anvĂ€nds en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av Ă€mnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri anvĂ€nds observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta Ă€mnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta momentet.

BAKGRUND: Den forskning som presenteras i denna studie visar att barns fortsatta matematiska intresse grundlĂ€ggs redan i förskolan. Även forskning om pedagogens förhĂ„llningssĂ€tt och förmĂ„gan att ta barns perspektiv beskrivs samt vikten av att utnyttja leken och vardagssituationer för matematiska möten.SYFTE: Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur pedagogerna upplever att deras kunskap och instĂ€llning till matematik pĂ„verkar förskolebarnens intresse för matematik, samt hur pedagogerna synliggör den.METOD: Vi har anvĂ€nt oss av kvalitativ metod. De tvĂ„ undersökningsmetoder vi anvĂ€nt oss av i studien Ă€r self-report och observation, detta för att undersöka pedagogernas instĂ€llning till matematik och hur de synliggör den i förskolan. VĂ„rt urval bestĂ„r av tjugo self-report och tre self-report som har koppling till tre observationer.RESULTAT: Resultatet i studien visar att pedagogens instĂ€llning och kunskap Ă€r betydelsefullt för hur barnen upplever matematiken. NĂ€r pedagogerna har en positiv instĂ€llning till matematiken och tar till vara pĂ„ vardagstillfĂ€llen för att synliggöra den finns det mĂ„nga tillfĂ€llen att skapa roliga och meningsfulla lĂ€rsituationer..

BAKGRUND: Matematik har alltid varit ett viktigt Àmne under historiens gÄng. FrÄn börjananvÀndes matematik som ett redskap för att lösa olika problem i vardagen. Vad hÀnde sedan,varför blev matematiken sÄ fokuserad pÄ algoritmer och tal? MÄnga gÄnger upplevs det somelever inte ser sitt eget lÀrande, de reflekterar inte över det de lÀr i skolan. Det viktigaste föreleverna Àr att rÀkna sÄ mÄnga sidor i boken som möjligt och rÀknandet blir en tÀvling dememellan.

Syftet med arbetet var att undersöka lÀroböcker i matematik för att se om det fanns nÄgra svÄrigheter kring uppgifter med tillhörande bilder. Vi ville Àven se om förÀndrade bilder till en uppgift pÄverkade elevernas förmÄga att lösa den, i förhÄllande till hur de löste uppgiften med de ursprungliga bilderna. För att ta reda pÄ detta valde vi att granska tre olika lÀroböcker i matematik. Dessutom gjorde vi en elevundersökning dÄ en elevgrupp fick lösa en och samma uppgift men med olika bilder. Resultatet har visat att det finns en del uppgifter med tillhörande bilder som saknar vardagsanknytning och dÀr bilden Àr orealistisk, vilket skulle kunna skapa svÄrigheter för elever.

Syftet med studien har varit att undersöka instrumentallÀrares erfarenheter av undervisning pÄ distans, och vidare deras uppfattningar av huruvida webbaserad distansundervisning som lektionsform Àr lÀmplig som ersÀttning för- eller komplement till traditionell undervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallÀrare som arbetar med distansundervisning. Resultatet visar att distansundervisning bör anvÀndas som ett komplement till traditionell undervisning, men nÀr traditionell undervisning inte Àr möjlig kan distansundervisning anvÀndas som ersÀttning..