Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilken matematik som förekommer pÄ förskolan, och i vilka situationer. Vi ville Àven ta reda pÄ om pedagogerna synliggjorde matematiken i de organiserade aktiviteterna, och i sÄ fall vilken matematik. Vi genomförde en kvalitativ undersökning genom totalt elva observationer pÄ en förskola under tre dagar. Observationerna utförde vi tillsammans och dessa var bÄde strukturerade med hjÀlp av ett observationsschema samt ostrukturerade. De tekniker vi anvÀnt oss av Àr bandinspelning via diktafon samt anteckningar.

SAMMANFATTNINGDenna undersökning handlar om kreativ matematik hos pedagoger i en Sydafrikansk skola. Inom matematikundervisningen finns det flera olika undervisningsmetoder för pedagogen att anvÀnda sig av, och dessa passar eleverna olika bra. PÄ lÀrarutbildningen i Sverige talas det just nu om att det i den svenska skolan ska arbetas med kreativ matematik. Den kreativa matematiken handlar om att eleverna i matematikundervisningen anvÀnder sig av metoderna Göra- Pröva och TÀnka- Tala, en sÄ kallad handlingsmatematik. Genom att eleverna arbetar laborativt i matematikundervisningen innebÀr det att eleverna fÄr med sig kunskap genom kommunikation, diskussion och reflektion.Eftersom jag fick möjlighet att resa till Sydafrika och ha en del av min slutpraktik dÀr pÄ en skola i en svart traditionell kÄkstad, kunde jag inte lÄta bli att ta tillfÀllet i akt att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs i en annan vÀrldsdel.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stÀrka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedÄtgÄende resultat. Examensarbetet ger förslag pÄ uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmÄga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, nÀr skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgÄr frÄn psykologen V. A.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs och hur den nya lÀroplanen integreras i denna. En studie har genomförts riktad mot elever i tre klasser som gÄr i Ärskurs Ätta samt deras undervisande lÀrare i matematik. 71 elever svarade pÄ en enkÀt, tre lÀrare intervjuades och observationer av klassrummen gjordes. I vÄrt resultat och analysarbete har vi kombinerat svaren frÄn de olika metoderna för att fÄ en djupare förstÄelse och ökad validitet. Resultatet visar att lÀrarna strÀvar efter variation i undervisningen för att eleverna ska uppnÄ de mÄl och förmÄgor som finns i den nya lÀroplanen, Lgr11.

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bÀttre pÄ att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar Àven bidrar till att förbÀttra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans Är sex med hjÀlp av en serie praktiska övningstillfÀllen. Vid de praktiska övningstillfÀllena fick eleverna möjlighet att anvÀnda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istÀllet för att enbart rÀkna i matematikboken, och med hjÀlp av detta fÄ en förklaring pÄ vad matematiken faktiskt kan anvÀndas till. För att undersöka om eleverna blivit bÀttre pÄ att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfÀllena anvÀndes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken anvÀndes en enkÀtundersökning. Resultatet av undersökningen pekar pÄ att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter dÄ de praktiska övningstillfÀllena genomförts.

AbstractSchool is taking on a great responsibility in mediating knowledge of mathematics as technology is assuming greater importance in our everyday life. The aim of this study is to examine how the teachers in year F and 1 view their teaching of mathematics from an individually adapted perspective. I have based my research on different factual study books within the education for younger children?s learning of mathematics, and have from an individually adapted perspective made a comparison between theory and practice. The empirical data has been obtained through interviews with six teachers, three pre-school teachers and three teachers, working with pupils in year F and 1.

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska Àmnen i undervisningen och vi har valt att lÀgga huvudfokus pÄ musik. Vi vill se hur man kan anvÀnda sig av denna integrering för att stimulera barns lÀrande och se vilka reaktioner man fÄr av att undervisa pÄ detta sÀtt. Genom ett sÄdant arbetssÀtt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nÄ ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssÀtt för olika elever. Vi har bÄda lÀst vid lÀraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap pÄ ett annat sÀtt Àn bara genom teoretisk undervisning.VÄr undersökning gjordes i en Är ett dÀr vi pÄ olika sÀtt integrerade musiken i Àmnen som till exempel matematik oh svenska.

Syftet med vÄrt examensarbete var att analysera och beskriva pedagogers uppfattning om integreringens betydelse i undervisningen med focus pÄ integrering av svenska och matematik, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. För att didaktiskt kunna integrera svenska och matematik bör man ha kÀnnedom om vilka inlÀrningsteorier som finns och hur de didaktiskt speglar undervisningen. Under vÄra fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor genomförde vi observationer av tvÄ pedagoger och en specialpedagog. Under observationen ingick vi i den dagliga undervisningen samt planerade och genomförde lektioner utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vi observerade hur och om pedagogerna och specialpedagogen integrerade Àmnena svenska och matematik i undervisningen.

Att matematikundervisningen har försÀmrats under senare Är i Sverige visar bÄde nationella och internationella studier pÄ. Orsakerna till försÀmringen anses vara mÄnga, bland annat besparingar i skolan och att elever har svÄrt att finna mening med matematiken.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur matematiken och matematikundervisningen uppfattas av eleverna i Äk 9 pÄ Kunskapsskolan i Ystad. Syftet Àr ocksÄ att studera faktorer som anses stimulera elevernas lust att lÀra: lÀrarna, eleverna, undervisningen, mÄlen i matematiken och lÀromedel.Jag valde att göra en enkÀtundersökning bland Äk 9 eleverna pÄ Kunskapsskolan i Ystad dÀr nivÄgrupperad undervisning sker i matematiken. Totalt deltog 54 elever i undersökningen. EnkÀtundersökningen innehöll nÄgra pÄstÄenden om skolan i stort, medan flertalet riktades mot matematikundervisningen.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lÀrares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolÄr 7-9. IngÄr gör ocksÄ lÀrares resonemang om vilka moment/förmÄgor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frÄgan som behandlas i uppsatsen Àr vilka moment/förmÄgor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lÀra sig. Dessa frÄgor besvaras med hjÀlp av observationer pÄ tre olika skolor och intervjuer med sex lÀrare pÄ dessa tre skolor. I uppsatsen ingÄr en analys av de lÀromedel som skolorna anvÀnder sig av inom matematikundervisningen.

Vad har grundskoleelever för attityd till matematik? Kan man se nÄgra pÄtagliga attitydskillnader mellan Àldre och yngre elever? Vad grundar sig elevernas attityd pÄ? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort en kartlÀggning av elevers instÀllning till matematik i tre Ärskurser pÄ en kommunal F-9-skola i SkÄne. Samtliga elever i Ärskurserna 3, 6 och 9 har deltagit i en enkÀtundersökning. Undersökningen har varit av jÀmförande karaktÀr och kan ses som en fallstudie av den aktuella skolan. Kortfattat kan man sÀga att det finns en tydlig skillnad mellan Äldersgrupperna pÄ skolan avseende hur positiva eleverna Àr till matematik. De flesta tredjeklassare tycker att det Àr bÄde roligt och viktigt med matematik.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur pedagogerna synliggör matematiken genom lek i sandlÄdan tillsammans med barnen. TvÄ metoder har valts för att kunna undersöka detta vilka Àr ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Dessa metoder valdes för att kunna komplettera varandra för att fÄ fram ett sÄ tydligt resultat som möjligt.I resultatet framgÄr det att pedagogernas medvetenhet om vilken matematik som sker i sandlÄdan har stor betydelse. Pedagogerna bör vara delaktiga i barnens sandlÄdelek för att vara med och benÀmna olika matematiska begrepp som förekommer i leken. Genom att pedagogerna benÀmner matematiken sÄ synliggörs den för barnen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka specialpedagogers erfarenheter av elever i matematiksvÄrigheter. För dessa elever har specialpedagogen en viktig funktion. UtifrÄn detta vÀcktes ett intresse att undersöka specialpedagogens erfarenheter av elever i matematiksvÄrigheter. Fyra specialpedagoger intervjuades enligt semi-strukturerade intervjuer. De intervjuade har varit relativt samstÀmmiga om vad eleverna har svÄrigheter med och de bÀsta arbetsmetoderna samt vilka orsaker som kan ligga till grund för matematiksvÄrigheter.

SammanfattningSyftet med denna studie var att studera hur instÀllningen till matematik i förskolan skiljer sig Ät mellan förÀldrar med olika utbildningskapital. Tidigare forskning pekar pÄ vikten av förÀldrars engagemang för barns skolresultat. De barn vars förÀldrar engagerar sig i barnens lÀrande inom ett Àmne fÄr ökade möjligheter att lyckas inom utbildningssystemet. Högutbildade förÀldrar besitter en större potential att ge barnen detta stöd. Som teoretiska utgÄngspunkter har vi frÀmst utgÄtt frÄn sociologen Pierre Bourdieus teorier om kapital och dÄ företrÀdesvis utbildningskapitalet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om talradsmetoden underlÀttar vid huvudrÀkning bÄde för elever med höga och lÄga resultat i matematik. Eftersom skolverket satsar mycket pÄ matematiken nu har jag undersökt vilka kunskaper det fanns i subtraktion och i att skriva siffror och tal. Jag har undersökt tvÄ olika klasser, jag har anvÀnt mig av en försöksklass och en referensklass. Jag har haft undervisning i en försöksklass och jÀmfört resultaten frÄn bÄde innan och efter undervisningen i bÄda klasserna. Vi har arbetat i bÄde helklass och med parövningar och enskilt arbete.