Undersökningens syfte Àr att studera de verksamma lÀrarnas Äsikter om den sjunkande kunskapsnivÄn i matematik och pÄ sÄ sÀtt fÄ en uppfattning om hur lÀrare ute pÄ skolorna upplever resultaten i TIMSS och PISA:s undersökningar. I mitt examensarbete har jag valt att sammanfatta TIMSS och PISA:s undersökningsresultat för att fÄ fram vilka orsaker som pÄverkar elevernas matematikkunskaper. Min undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer.Resultaten visar att alla lÀrarna som intervjuades sÄg en koppling mellan lÀssvÄrigheter och matematikkunskaperna hos elever. LÀrarna i denna undersökning bygger mycket av sin undervisning utifrÄn de lÀroböcker de anvÀnder vilket försvÄrar det för elever med just lÀssvÄrigheter dÄ lÀroböckerna i sig ofta Àr uppbyggda utifrÄn textuppgifter. LÀrarnas svar antyder att hemmiljön pÄverkar elevernas prestationer i skolan, men att Àven antalet böcker i hemmet kan pÄverka elevernas resultat positivt.

Fantasy War Game Àr en spelmotor gjort i PHP med inslag av Java. SjÀlva striden Àr uppbyggd med objektorienterad programmeringsmetodik. Spelet Àr ett textbaserat rollspel i high fantasy-miljö. Sidan Àr ett interaktivt konfliktspel dÀr spelarna kan utveckla sitt gÀng, slÄss mot monster eller andra spelare..

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ elevernas uppfattningar om matematikundervisningen och hur sprÄket pÄverkar elevernas förstÄelse av matematik samt hur nyinflyttade elever upplever matematiksymbolernas skillnader i svenskan och pÄ sitt hemsprÄk. I detta arbete har jag gjort en intervjuundersökning med nio elever som har olika nationaliteter och har invandrat till Sverige under olika tider. Jag gör ocksÄ en litteraturgenomgÄng som innefattar betydelsen av matematik som sprÄk och matematik som kultur. Resultatet visar att eleverna som Àr födda i Sverige inte tycker att svenskan Àr svÄr men de har ibland svÄrigheter att förstÄ texten i matematikboken. Eleverna som har kommit till Sverige för nÄgra Är sen eller Àr nyinflyttade uttrycker att de har svÄrt med svenska sprÄket och tycker att sprÄket ger dem svÄrigheter Àven i matematik. För nyinflyttade elever Àr det inte bara sprÄket som gör matematiken svÄr, utan ocksÄ sÀttet som tal skrivs pÄ och symbolerna för rÀknesÀtten, dessa rÀknesÀtt skiljer sig frÄn motsvarande i hemlandets lÀroböcker..

Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka effekter ett s.k. upplevelsebaserat lÀrande fÄr pÄ en grupp elever med svÄrigheter i matematik pÄ gymnasieskolan. De tvÄ huvudfrÄgorna som undersökningen söker svar pÄ Àr det upplevelsebaserade lÀrandets effekter pÄ elevernas motivation och dels dess effekter pÄ deras kunskapsbearbetning. Fyra undervisningstillfÀllen har videofilmats och observerats av tvÄ lÀrare enskilt vid olika tillfÀllen. En kort intervju med eleverna har ocksÄ gjorts.Resultatet som den hÀr studien kommer fram till Àr att de tankar som inryms i det upplevelsebaserade lÀrandet verkar gynna olika processer i den matematiska kunskapsutvecklingen som lyfts fram som sÀrskilt viktiga för den hÀr typen av elever pÄ gymnasieskolan med svÄrigheter i matematik..

Efter att den nya lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet infördes har formativ bedömning i undervisningen fÄtt ett betydligt större fokuseringsomrÄde Àn tidigare. Formativ bedömning har visat sig vara en mycket effektiv metod för att öka elevers kunskapsinlÀrning. Detta har resulterat i att mÄnga lÀrare har förÀndrat sina undervisningsmetoder. I detta arbete kommer jag att undersöka hur lÀrare arbetar med formativ bedömning? Vilka Äsikter de har och hur den formativa bedömningen pÄverkar elevernas inlÀrning och i sÄ fall hur? Studien omfattar fyra stycken lÀrare med mÄnga Ärs arbetslivserfarenheter inom lÀraryrket.

Matematik i förskolan - ur förskollÀrarens perspektiv?En kvalitativ studie om hur synen pÄ matematik i förskolan ser ut bland förskollÀrare och hur det pÄverkar verksamhetenSyftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollÀrare ser pÄ matematik. Spelar synen pÄmatematik en avgörande roll pÄ hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frÄgestÀllningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda pÄ detta har en enkÀtundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmÀssiga och verksamma förskollÀrare.

Syftet med denna rapport Àr att förstÄ verksamma förskolepedagogers upplevelser av begreppet matematik. Jag har jÀmfört mina respondenters upplevelser med olika teoretikers teorier och tankar. Anledningen till att jag jÀmfört respondenternas upplevelser av matematik med olika teoretikers Àr för att se om det finns nÄgra kopplingar samt om det finns spÄr frÄn teoretikers pedagogik i förskolan. Jag har Àven undersökt hur pedagogerna anser sig arbeta med matematik, genom att ha anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. I de kvalitativa intervjuerna har jag undersökt om mina respondenter anser sig arbeta medvetet eller omedvetet med matematik samt om hur de arbetar.

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

Detta Àr en studie om bedömning av elever i de yngre skolÄren i Àmnet matematik. Studien syftade till att undersöka lÀrares syften med och tankar om bedömningsprocessen i matematik. För att uppfylla studiens syfte svarade undersökningen pÄ vilka metoder och strategier lÀrare beskriver sig anvÀnda i sin bedömning av elevers kunskaper i matematik samt vad lÀrare anser om att göra elever delaktiga i bedömningen. Sex samtalsintervjuer genomfördes med lÀrare för elever i de yngre skolÄren dÀr lÀrarnas subjektiva erfarenheter om bedömning och dess process diskuterades utifrÄn ett intervjuschema. Resultatet diskuterades utifrÄn tvÄ teoretiska utgÄngspunkter: summativ och formativ bedömning dÀr summativ bedömning syftar till att summera en elevs kunskapsnivÄ medan formativ bedömning syftar till bedömning för lÀrande dÀr elevers delaktighet i bedömning betonas.

Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..

Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..

Undersökningens syfte Àr att studera de verksamma lÀrarnas Äsikter om den sjunkande kunskapsnivÄn i matematik och pÄ sÄ sÀtt fÄ en uppfattning om hur lÀrare ute pÄ skolorna upplever resultaten i TIMSS och PISA:s undersökningar. I mitt examensarbete har jag valt att sammanfatta TIMSS och PISA:s undersökningsresultat för att fÄ fram vilka orsaker som pÄverkar elevernas matematikkunskaper. Min undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer.Resultaten visar att alla lÀrarna som intervjuades sÄg en koppling mellan lÀssvÄrigheter och matematikkunskaperna hos elever. LÀrarna i denna undersökning bygger mycket av sin undervisning utifrÄn de lÀroböcker de anvÀnder vilket försvÄrar det för elever med just lÀssvÄrigheter dÄ lÀroböckerna i sig ofta Àr uppbyggda utifrÄn textuppgifter. LÀrarnas svar antyder att hemmiljön pÄverkar elevernas prestationer i skolan, men att Àven antalet böcker i hemmet kan pÄverka elevernas resultat positivt.

Med denna uppsats ville jag fÄ en djupare förstÄelse för de faktorer som pÄverkar elevernas lust och motivation för att lÀsa matematik. Undersökningar har visat att mÄnga elever anser att Àmnet matematik Àr trÄkigt. Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar motivation och intresset bland annat lÀrarens sÀtt att undervisa, familjens situation, klasskamraternas uppfattningar och attityder, innehÄllet i Àmnet, mm.Resultatet av undersökningen visade att framför allt var det innehÄllet i Àmnet som vÀckte intresse hos eleverna. Eleverna ville se direkta kopplingar mellan det som de lÀste i skolan och det som skede i vardagslivet. Det var flera elever som ville ha mer utmanande uppgifter och mindre repetition i matematikboken..

Uppsatsen Àr frÀmst skriven till grundskolelÀrare för Ärskurs 6-9 i matematik. Uppsatsen behandlar rika matematiska problem och niondeklassares olika strategier och representationer som eleverna uppvisar för att lösa rika matematiska problem.Bakgrunden till uppsatsen grundar sig pÄ mitt eget stora intresse för att undervisning skall vara utformad för att se och bemöta elevers olikheter som nÄgot positivt. Undervisning dÀr man ser och utgÄr ifrÄn elevers olikheter och erfarenheter gör att elever kommer att vara olika djupt och lÄngt i kursen. HÀr Àr det viktigt för lÀraren att vara uppmÀrksam och stötta alla elever, sÄ att ingen kommer efter i lÀrandet. Att göra undervisningen mer personlig och meningsfull kan vara ett steg i riktning mot att höja intresset för matematik men kommer givetvis krÀvas mera av lÀraren.I teoridelen redogörs delar av rika matematiska problem och dess historia.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om man genom att arbeta med vardagsrelaterade problemuppgifter i undervisningen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. Undersökningsmetoden som vi anvÀnde oss av var vardagsrelaterade problemuppgifter, observationer och intervjuer. Utvecklingsarbetet pÄgick under fem veckor och utfördes i Är 8 pÄ tvÄ skolor i olika kommuner. Resultatet visade att eleverna var mer motiverade under arbetet med de vardagsrelaterade problemuppgifterna, men vi kunde inte se om eleverna blev mer motiverade i Àmnet matematik. Vi kom under vÄrt arbete fram till att uppgifter som motiverar eleverna Àr sÄdana som handlar om saker ur deras egen nÀrhet, nÄgot som de kÀnner igen.