Syftet med detta examensarbete var att med hjĂ€lp av varierad undervisning förbĂ€ttra elevernas upplevelser av matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass med 40 stycken elever, i ÅK 6. Samtliga elever i kalssen deltog i utvecklingsarbetet. Under fem veckor fick eleverna jobba med varierad undervisning. Efter detta intervjuades tolv av eleverna angĂ„ende hur de upplevt det varierade undervisningssĂ€ttet.

Alla elever borde fÄ möta en positiv matematikundervisning, en undervisning som bÄde Àr lÀrorik och rolig pÄ samma gÄng. Under min tid i grundskolans tidigare Är (Ärskurs 1-3) upplevde jag matematiken som ett vÀldigt roligt Àmne, men nÄgonting hÀnde, i Ärskurs fyra försvann den glÀdje jag förknippat med matematik och jag fann Àmnet mer och mer trist. De allra flesta svaren fick jag utifrÄn att titta i facit, och lÀraren verkade aldrig se att mitt intresse för matematiken försvann. Genom detta examensarbete ville jag se om det gick att förbÀttra matematikundervisningen genom att Àndra innehÄllet till mer lekfull matematik, eftersom jag aldrig varit i kontakt med det under min tid i grundskolan. I detta examensarbete redogör jag för nÄgra olika matematiklekar som lÀraren kan ta in i sin undervisning för att underlÀtta lÀrandet för eleverna.

Syftet med detta examensarbete Àr att urskilja de faktorer som Àr sÀrskilt viktiga och Àven avgörande för ett frÀmjande eller hindrande av elevens motivation för matematik. Som grund för arbetet finns en litteraturstudie som behandlar begreppet motivation i undervisningen. DÀrefter följer en kvalitativ intervjustudie dÀr fyra utvalda lÀrares erfarenhet av motivationshöjande undervisning i matematik beskrivs.Resultatet av undersökningen visar att lÀrarna genom ett gediget intresse samt en drivkraft för vidare utveckling inom matematiken lÀgger stor vikt vid att förmedla sin egen kunskap samt entusiasm för Àmnet till eleven. Detta förhÄllningssÀtt beskrivs som den centrala faktorn för elevens motivation för matematik. Den ligger till grund för övriga faktorer: lÀrarens förmÄga att variera undervisningen samt lÀrarens förmÄga att individualisera undervisningen utifrÄn varje elevs behov.

Huvudsyftet med denna undersökning var att ta reda pÄ elevers attityder till matematik samt hur de uppfattar matematikundervisningen. Anledningen till att valet föll pÄ just detta undersökningsomrÄde beror pÄ att elevers attityder spelar en avgörande roll för hur den matematiska inlÀrningen kommer att utveckla sig. Trots detta lÀggs ingen större vikt vid elevers attityder till matematiken och dess pÄverkan pÄ elevernas prestationer i Àmnet. För att fÄ en inblick i detta har en enkÀtundersökning genomförts i fem högstadieklasser. Resultaten visade pÄ att det rÄder en stor spridning kring elevers attityder till matematiken, dÀr ungefÀr hÀlften av de responderande eleverna har en positiv attityd till Àmnet.

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

Syftet med examensarbetet Àr att jÀmföra de uppfattningar om matematik och rÀkning som finns hos barn i förskoleklass och deras pedagoger. Jag har valt en kvalitativ metod i min studie med intervjuer av barn och deras pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar att barnen kopplar matematik till att rÀkna, anvÀnda mattebok eller att göra lÀxor. Vad gÀller rÀkningens innebörd sÄ kan barnens svar delas in i fem olika kategorier. Barnen ser rÀkning som att sÀga en ramsa, att anvÀnda siffror, att rabbla upp talen i ordning, att utföra rÀkneoperationer samt att rÀkna kvantiteter.

Vi har under Äret fÄtt larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning Àr undermÄlig. Enligt Skolverkets statistik fÄr vi ocksÄ detta bekrÀftat. Undersökningen avser att ta reda pÄ hur lÀrare uttrycker sig kring undervisning, elevens sjÀlvbild och kunskapsbedömning nÀr det gÀller att minimera antalet elever som lÀmnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklÀrare i grundskolans senare Är. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tÀnkbara orsaker till att svenska elever tappar mark nÀr det gÀller matematikkunskaper.

I denna aktionsforskning utarbetas, anvÀnds och utvÀrderas en metod för muntliga prov i matematik A. De frÄgor som vi har arbetat utifrÄn gÀller valet av uppgifter, hur sjÀlva genomförandet av ett muntligt prov ska gÄ till samt hur man bedömer det muntliga provet..

VÄrt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola Ärskurs 2 i syftet att fÄ in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville Àven se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. VÄr upplevelse Àr att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. DÀrför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att fÄ göra nÄgot som det inte brukade göra.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med matematik i förskolan utifrÄn Lpfö98 reviderad 2010. Detta ville vi undersöka eftersom den reviderade lÀroplanen fokuserar mer pÄ matematikinnehÄllet Àn tidigare. För att kunna genomföra denna undersökning, hur förskollÀrare arbetar med matematik utifrÄn den reviderade lÀroplanen och vilken syn de har kring matematik i förskolan, intervjuades fem förskollÀrare.Resultatet i denna undersökning visar att förskollÀrarna utgÄr frÄn den reviderade lÀroplanen och att de numera upplever att de synliggör och fokuserar mer pÄ matematik. DÀrutöver visar resultatet att förskollÀrarna utvecklat större medvetenhet kring matematikens betydelse samt deras arbetsÀtt kring matematikomrÄdet. De förskollÀrare i undersökningen som hade negativa erfarenheter och instÀllning till matematik Àr de som mest belyser och poÀngterar vikten av att barn fÄr tidiga och lustfyllda erfarenheter av matematik i förskolan.

Denna uppsats handlar om att anvÀnda bild som uttrycksform i teoretisk undervisning. Syftet var att undersöka hur pedagoger i skolÄr 1-6 anvÀnder bild som uttrycksform i Àmnena historia och matematik. Vi var intresserade av att försöka urskilja vilka förhÄllningssÀtt till bild som uttrycksform, som kunde förekomma pÄ vÄr observationsskola. Uppsatsen bygger pÄ, förutom litteraturstudier, en undersökning utifrÄn metoderna kvalitativ observationsanalys och strukturerad intervju. Resultatet presenterar vi i en redogörelse, dÀr bild och text jÀmstÀlls som betydelsebÀrande komponenter.

Bakgrunden till uppsatsen Ă€r att de barn som börjar i skolan idag har betydligt mer förkunskaper Ă€n de som började pĂ„ 40-talet. ÄndĂ„ Ă€r trenden att eleverna uppvisar sjunkande resultat i matematik i grundskolan (Johansson och Wirth, 2007).Undersökningens syfte Ă€r att kartlĂ€gga resonemang bakom lĂ€rares val av arbetssĂ€tt inom matematik i Ă„rskurs 1.Vi gör följande definitioner: Med undervisningstradition inom matematik avses lĂ€rar-och lĂ€roboksstyrd undervisning, med fokus pĂ„ abstrakta symboler, rĂ€tt svar och korrekta procedurer. Med metod för matematikinlĂ€rning menar vi strukturerade inlĂ€rningsmetoder baserade pĂ„ forskning.VĂ„r metod Ă€r en kvalitativ undersökning som bygger pĂ„ tio intervjuer med lĂ€rare pĂ„ fyra skolor i tvĂ„ olika kommuner.Vi drar slutsatsen att lĂ€rarna behöver mer kunskap om den senaste forskningen och om de strukturerade metoder för matematikinlĂ€rning som finns, för att pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt kunna fatta vĂ€lgrundade beslut om vilka arbetssĂ€tt de ska anvĂ€nda i olika situationer. En annan slutsats vi har kommit fram till Ă€r att om fler lĂ€rare ser matematikens egenvĂ€rde kan fler barn fĂ„ uppleva glĂ€djen i att förstĂ„ matematik och utveckla tilltro till sin förmĂ„ga..

Det övergripande syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ elevers möjlighet till reflektion kring sina kunskaper i matematik. Ett problem vi ser Àr att reflektion inte synliggörs och lÀggs mer tyngd pÄ i skolan. Ett sociokulturellt perspektiv har genomsyrat arbetet, vilket innebÀr att fokus har legat pÄ vÄra centrala begrepp. Vi har studerat relevant litteratur inom Àmnet för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Vi har Àven intervjuat fem verksamma lÀrare som undervisar i matematik i de lÀgre Ärskurserna.

Abstract: I rapporten intervjuas fyra mellanstadielÀrare pÄ en 4-6 skola i BorÄs stad, om deras syn pÄ praktisk matematik. I vilken utstrÀckning anvÀnder sig lÀrarna av praktisk matematik, nÀr anvÀnder dom det, hur ser de pÄ sjÀlva uppgiften samt om uppgifterna ökar elevernas motivation, lust och förstÄelse för matematik.Intervjuerna deklarerar att det finns en stor osÀkerhet i hur praktisk matematik skall anvÀndas och vilka fördelar den för med sig. LÀrarna anser att det bedrivs för lite praktisk matematik pÄ skolan, bokens trygghet lockar allt för mycket. LÀrarna poÀngterar ocksÄ att vissa omrÄden Àr lÀttare Àn andra att applicera praktisk matematik pÄ. Det finns inte nÄgon direkt uttalad linje nÀr det gÀller praktiska moment utan det kommer nÀr det kommer.

Hur bemöter och hjÀlper skolan elever i matematiksvÄrigheter? Syftet med vÄr under-sökning Àr att studera matematiklÀrarnas uppfattning om hur de bemöter och hjÀlper elever i matematiksvÄrigheter samt vilka förvÀntningar matematiklÀrarna har pÄ speci-allÀrarna. Med matematiklÀrare avser vi lÀrare som undervisar/har undervisat elever i matematik i Ärskurserna sex till nio. Vygotskijs teorier om lÀrarens betydelse för elever-nas kunskapsutveckling utgör vÄr teoretiska inramning. Vi har intervjuat sju matematik-lÀrare som undervisar elever i matematik i Ärskurserna sex till nio.