Sök:

Sökresultat:

1443 Uppsatser om Ćldershomogen klass - Sida 22 av 97

Barn, familj och klass : en jÀmförande studie av lÀseböcker i svenskÀmnet för Ärskurs 3, frÄn 1950 till 2009

In primary school reading-books in Swedish language is something that students come across early in school and have done ever since the 1800s. After World War II there have been major changes in society. 1962 there was a school reform where the school turned into a nine-year system of compulsory education. That is why it is interesting to see what reading books contain with regard to notions of children, family and class and how the developments have been from the 1950s until the present time. This study aims to analyze and compare the different aspects of how notions of children, family and class are produced in the reading books for primary school for pupils in third grade, between 1950 and 2009.The research questions were:What are the notions of children, family and class in the reading-books?What differences/similarities exist in the reading books from the 1950s to the  recent decades?What could be the reason?I have chosen to apply qualitative text analysis originating in idea analysis.

LÀrares syn pÄ fritidspedagogens roll i skolan

Idén om att skolbarnsomsorgen skulle samarbeta med skolan föddes för mer Àn ca 40Är sedan. Denna idé ledde senare till att skolbarnsomsorgen expanderade samtidigt som samverkan mellan de tvÄ parterna aktualiserades pÄ mitten av 70- talet. Efter att integreringen av de tvÄ verksamheterna pÄbörjats, för snart 30 Är sedan, har lÀrandet i skolan förstÀrkts medan lÀrandet pÄ fritidshemmet försvagas. Yrket som fritidspedagog har gÄtt frÄn att vara inriktat pÄ barnens fritid till att bli hjÀlplÀrare i skolan. Tanken bakom samarbetet mellan fritidshemmet och skolan var och Àr att barnen ska ha en samlad skoldag, dÀr lÀraren och fritidspedagogen arbetar tillsammans i ett arbetslag och följer barnen under hela dagen..

Det Àr ju jag som bestÀmmer om jag ska dricka eller inte- En kvantitativ studie av ungdomars alkoholbruk utifrÄn grupp och klass

Syfte och problemomrÄde: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka gymnasieelevers förhÄllningssÀtt till alkohol. Vi vill Àven undersöka hur klasstillhörighet och kamratgrupper pÄverkar enskilda individer i sitt alkoholbruk. Metod och material: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod och lÀmnat ut 100 enkÀter pÄ en gymnasieskola i Skövde. Vi har studerat tidigare forskning inom omrÄdet, i form av avhandlingar, propositioner, vetenskapliga artiklar och rapporter samt litteratur. Vi anvÀnder oss av tre begrepp utifrÄn socialpsykologisk teori (social identitet, roll och grupp) för att förstÄ och förklara resultatet av vÄr studie.Resultat: VÄrt övergripande resultat Àr att gymnasieungdomar i stor utstrÀckning dricker alkohol.

Ett urval av höglÀsningsböcker ur ett genusperspektiv : En studie om sex lÀrares förstahandsval av skönlitteratur som höglÀses i skolÄr 4-6

Denna studie undersöker sex grundskolelÀrares förstahandsval av skönlitteratur som de lÀser högt i sina integrerade klasser i skolÄr 4-6 i en kommunal skola i en storstadskommun. Studien undersöker lÀrarnas syfte med höglÀsning av skönlitteratur i klassen samt ta reda pÄ vad lÀrarna vill förmedla med sitt litteraturval. Syftet med studien Àr att ur ett genusteoretiskt- och didaktiskt perspektiv fördjupa min kunskap om de skönlitterÀra höglÀsningsböcker som lÀses av sex grundskolelÀrare i en integrerad klass i skolÄr 4-6, detta för att förbereda mig sjÀlv inför mitt blivande yrke som lÀrare och för att i mitt kommande uppdrag motverka traditionella könsroller. Teoretiska utgÄngspunkter för studien Àr teorier som belyser höglÀsningens betydelse i skolan och teorier samt aktuell forskning om genus. Studiens datainsamlande bygger dels pÄ den enkÀt som lÀrarna (informanterna) besvarade, dels pÄ tvÄ individuella kvalitativa intervjuer samt den av informanterna valda skönlitteraturen för höglÀsning.

Metaller och fisk i PersöfjÀrden: en undersökning av metallhalter i fisk och ytvatten

Under sommaren 2004 hade PersöfjÀrdens- och FurufjÀrdens vattensystem, tvÄ mil norr om LuleÄ, mycket lÄga pH-vÀrden och extremt höga metallhalter. Huvudsyftet med examensarbetet Àr att utreda om och hur fisken i PersöfjÀrdens vattensystem pÄverkats av den förÀndrade vattenkvaliteten. Rapporten kommer Àven att behandla vilka möjliga orsaker som kan ligga till grund för den förÀndrade vattenkvaliteten. Följande frÄgor behandlas i rapporten: ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i lever? ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i muskelfibrer och Àr den tjÀnlig som mÀnniskoföda? ? Uppvisade fisken nÄgon biologisk pÄverkan exempelvis skador pÄ gÀlar orsakad av vattenkvaliteten? ? Vilken vattenkvalitet uppvisade PersöfjÀrdens vattensystem sommaren 2004? ? Har det funnits nÄgon överdödlighet av fisk och vad Àr i sÄdant fall de mest troliga orsakerna? ? Vilka möjliga orsaker kan finnas till den förÀndrade vattenkvaliteten? De fiskarter som har analyserats med avseende pÄ metaller och gÀlar var abborre och braxen frÄn PersöfjÀrden.

Kan Àmnet kemi bli lÀttare att förstÄ genom ett laborativt
arbetssÀtt?

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om ett laborativt arbetssÀtt kan fÄ eleverna att uppleva att kemi Àr lÀttare att förstÄ. Arbetet har genomförts i en klass i Är 8 i Kiruna kommun. Material som jag anvÀnt mig av för att mÀta den hÀr undersökningen har varit laborationsrapporter, enkÀter och observationer. Min undersökning visar att eleverna upplever att det Àr lÀttare att förstÄ Àmnet kemi genom laborativt arbete..

Bildens sprÄk och barnens lÀsutveckling : En studie av bildens betydelse i barnens lÀsutveckling

SammanfattningUndersökningens syfte var att ta reda pÄ vad som Àr bildens sprÄkliga funktion, hur man kan anvÀnda sig av bildsprÄket i barnens lÀsutveckling samt varför man skall integrera Àmnet bild och svenska i barnens lÀsutveckling. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag studerat litteratur samt gjort tvÄ intervjuer med en specialpedagog pÄ komvux och en grundskollÀrare. Jag genomförde Àven en observation av fyra barn i klass 3. I undersökningen framkom att miljöbilder var ett arbetssÀtt med fokus pÄ bilden som metod i barnens lÀsinlÀrning. Jag fann ocksÄ att det finns mÄnga olika nivÄer bland barnen i en klass, med bilden sÄ kan man pÄ ett bra sÀtt göra mÄnga olika uppgifter i varierad svÄrighetsgrad som utvecklar barnets sprÄk.

LÀs- och skrivdidaktik : -En etnografisk undersökning

VÄr uppsats har tvÄ syften. Det första syftet Àr att vi skall utveckla kunskaper om de olika teorier och metoder som anvÀnds för lÀs- och skrivinlÀrning. Det andra syftet Àr att undersöka tvÄ klasser i tvÄ olika skolor för att se hur dessa skolor arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning.I vÄra observationer mötte vi tvÄ skilda arbetssÀtt i de tvÄ klassrummen. Det som var gemensamt för de bÄda lÀrarna var att de utgick ifrÄn klassens behov och valde metoder som passar just deras klass. Deras val var erfarenhetsmÀssiga och inte i första hand baserade pÄ teori..

Tollarsjuka : resultat av ett naturligt urval?

Hundrasen Nova Scotia Duck Tolling Retriever (Tollare), en apporterande ras med ursprung i Kanada, var i början pÄ 1900-talet nÀra att utrotas pÄ grund av tvÄ epidemier av valpsjuka som hÀrjade i landet. I dag har rasen rapporterats vara predisponerad för vissa immunmedierade sjukdomar dÀribland s.k. tollarsjuka. Tollarsjuka anvÀnds i dagligt tal och Àr egentligen ett samlingsbegrepp för tvÄ olika immunmedierade sjukdomar: en SLE (systemisk lupus erythematosus)-liknande reumatisk sjukdom samt en aseptisk meningit. Vid den reumatismliknande sjukdomen ses stelhet i leder och vandrande hÀlta som gÄr i skov.

Genus i fackpressen : en kvalitativ innehÄllsanalys av Kommunalarbetaren och Kollega

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om samma genusmÀrkning som Äterfinns i bland annat Veckorevyn ocksÄ Äterfinns i den svenska fackpressen. De tidningar analysen baseras pÄ Àr Unionens medlemstidning Kollega och Kommunals medlemstidning Kommunalarbetaren. FrÄgestÀllningen Àr följande: Hur representeras kvinnor respektive mÀn i sina olika yrkesgrupper i tidningarna Kommunalarbetaren och Kollega? Hur beskrivs klass i texterna?För att besvara frÄgestÀllningen genomfördes text- och bildanalyser pÄ 19 artiklar och 19 bilder frÄn Kollega och Kommunalarbetaren. För att göra en korrekt analys har analysarbetet utgÄtt frÄn förberedda frÄgeformulÀr till bÄde bild-och textanalysen som konstruerats utifrÄn Britt Hulténs metod för textanalys samt Fogdes metod för bildanalys.

Abessinienskolan

Abessinienskolan Àr en struktur. Eleven har en hemvist i sin klass för att sÄ gradvis knyta an till Ärskursen, skolan och samhÀllet. Skolan har en struktur med en gemensam mitt omslutet av egna klassrum och terrasser. De vetter ut mot det omgivande landskapet som eleven kan utforska. Klassrummen bestÄr av en serie fristÄende volymer anpassade till terrÀngen dÀr varje klassrum Àr slutet för koncentration, med utblick över och i anslutning till landskapet.

NyanlÀndas integrering i skolan : En studie om nyanlÀndas integration i förberedelseklassen

The intention of this paper was to study the integration between the students from the introductory class, and the students from a regular class. The school we studied called Arlanda Gymnasium. Where we did a study on what the municipality and the school makes for students at the school to be integrated with each other. And what the school does to achieve the educational goals set. We will also see if the school and the municipality meet and comply with criteria such as school work places.

EN SKOLA FÖR ALLA - PÅ BEKOSTNAD AV VISSA? : NĂ„gra elevers upplevelser om en skola för alla

  Sammanfattning I den hÀr uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdÀmnet har en sprÄkutvecklande funktion hos elever som gÄr i förberedelsegruppen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Undersökningen Àr gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet Àr insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring sprÄkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar Àven att vi har vÄra teoretiska utgÄngspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vÄrt syfte, vÄra frÄgestÀllningar och den metod vi anvÀnt mer ingÄende och gÄr sedan över till att redovisa vÄra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen pÄ olika sÀtt. PÄ den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, pÄ ?Skola 2? har de istÀllet slöjd tvÄ gÄnger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

AlltjÀmt i skuggan av mannen? : En genusbaserad diskursanalys av lÀromedlet Perspektiv pÄ historien 1b

Föreliggande uppsats Àr en genusinriktad och diskursanalytisk studie som undersöker det nya lÀromedlet Perspektiv pÄ historien 1b, (2011), som utkommit i samband med de nya kursplanerna i historia och lÀromedlet Àr specifikt gjord för kursen historia 1b. I studien analyseras om nÀmnda lÀromedel har ett genusperspektiv och om den nya kursplanen föresprÄkar ett sÄdant. Diskursanalysen som anvÀnds utgÄr frÄn Winther JÞrgensen och Philips, diskursteori i Diskursana-lys som teori och metod, (2000). Jag har ocksÄ kombinerat denna diskursteori betrÀffande metod med en sÄ kallad genustrappa, som utgÄr frÄn den Edwertz och Lundström sjÀlva komponerat i deras studie, JÀmstÀlldhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen, (2003). Dessutom analyseras ocksÄ nÄgra av förekommande bilder utifrÄn Hirdmans Genuskontrakt hon bl.a.

Avvikande beteende i skolan : - en fallstudie över identifieringsprocessen av ADHD

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Jenni Remes och Tony WÄgmanTitel: Avvikande beteende i skolan ? en fallstudie över identifieringsprocessen av ADHDStudien behandlar avvikande beteende i skolan och identifieringsprocessen av ADHD dÀr. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga vilka mekanismer som har betydelse för urskiljandet av dessa elever. Genom att studera processen, som tar sin början i klassrummet och slutar med en diagnossÀttning, vill vi förklara varför pojkar frÄn socialgrupp 3 Àr klart överrepresenterade i diagnosstatistiken. FörhÄllandet mellan klass, kön och diagnos har inte tidigare problematiserats och förklaringarna till varför pojkarna Àr överrepresenterade Äterfinns i andra vetenskapliga discipliner Àn sociologin.KartlÀggningen av identifieringsprocessen har genomförts med hjÀlp av öppna intervjuer med olika aktörer pÄ skolans arena samt de instanser som tar vid nÀr processen gÄr vidare utanför skolans organisation.VÄra huvudsakliga slutsatser innefattas av att klassrumssituationen Àr den viktigaste porten pÄ vÀg mot diagnos och att identifieringen dÀr sker utifrÄn olika normaliteter för pojkar och flickor samt av en viss godtycklighet i sorteringen av elever.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->