KlÀdkoder förekommer pÄ mÄnga olika typer av företag och pÄverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. RÀttsomrÄdet rörande klÀdkoder Àr dock relativt oklart och det finns en brist pÄ relevanta, aktuella rÀttsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga pÄ rÀttsprinciper och sedvana Àn pÄ uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats Àr att söka utreda detta rÀttslÀge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprÀtthÄlla en klÀdkod samt att undersöka arbetstagarens rÀttigheter.

Syftet med uppsatsen Àr att pröva om Jominis principer om militÀrteori har nÄgon inverkan pÄ dagens slagfÀlt, genom att de pÄverkar amerikanska doktriner, och dÀrmed strategiskt och operativt tÀnkande. Dagens högteknologiska stridsfÀlt Àr betydligt mer komplext och bestÄr av fler dimensioner, Àn det fanns nÀr Jomini verkade. Det blir dÄ viktigt att förstÄ de klassiska strategiska tankegÄngarna som ligger till grund för de operativa men Àven taktiska besluten. Det blir intressant att forska om och hur Jominis teorier verkligen har haft pÄverkan pÄ de amerikanska doktriner som utvecklats efter 1976, speciellt dÄ vÀst europeiska, Àven svenska, doktriner frÀmst anses vara pÄverkade utav Clausewitz och dennes syn pÄ krig. Inte minst dÄ svensk militÀr personal interagerar med amerikansk militÀr personal pÄ den internationella arenan, vilket sker i stort sett dagligen under internationell tjÀnstgöring.Uppsatsen kommer fram till slutsatsen att Jominis principer fortfarande pÄverkar amerikanska doktriner. Detta i sig ger en förstÄelse för hur amerikanskt strategiskt och operativt tÀnkande, och hur Jomini har pÄverkat utformningen av dem.

Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors respektive mÀns livskvalitet efter insjuknande i hjÀrtinfarkt och de copingstrategier som anvÀndes i hanteringen av vardagen. En deskriptiv litteraturstudie genomfördes utifrÄn sex kvalitativa samt Ätta kvantitativa studier med övervÀgande delen hög kvalitet. PublikationsÄren för de inkluderade artiklarna var mellan 2000 och 2010. Artikelsökningen genomfördes i databaserna MedLine (PubMed) samt Cinahl med följande sökord: HjÀrtinfarkt, anpassning, psykologisk, livskvalitet och coping. Sammanfattningsvis var vanligt förekommande problem under den första tiden efter insjuknande i hjÀrtinfarkt fysiska symtom och emotionell utmattning dÀr tillfredsstÀllande behandling och god sjukdomsinsikt kunde leda till vÀlbefinnande.

Detta examensarbete behandlar högeffektstransistorer och de vÀrmeproblem som medföljer hög effekt i en liten komponent. NÀrmare behandlas alternativa metoder för mÀtning av vÀrmen i komponenten för applicering i utvecklingsmiljö. En mÀtstation har tagits fram för att komparativt mÀta vÀrmens pÄverkan pÄ komponenten med en artikel publicerad av McAlister et al. [1] som förlaga. I artikeln mÀts förÀndringen av strömmen genom komponenten, för att ÄskÄdliggöra vÀrmens inverkan.  Resultatet av arbetet Àr en för ÀndamÄlet fungerande mÀtstation samt rekommendationer för anvÀndning, förbÀttring och vidareutveckling av densamma. .

Bakgrund: Över 150 000 mĂ€nniskor i Sverige behandlas Ă„rligen för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdom. En vanlig form Ă€r ateroskleros, Ă„derförkalkning. Av alla de som idag avlider pĂ„ grund av annan orsak Ă€n naturligt Ă„ldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer Ă€r aortaanerysm, mera kĂ€nt som ?pulsĂ„derbrĂ„ck?.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Àgarstrukturen pÄverkar budpremien för A respektive B aktierna vidföretagsförvÀrv pÄ Stockholms Fondbörs. Genom regressionsanalyser har jag kommit fram till att Àgarstruktureninte har nÄgon inverkan pÄ Budpremien för A eller B aktien. De enda signifikanta faktorerna var indikator variabelnför kontant bud samt variabeln för företagets andel av A och B aktier, vilka visade ett positivt samband medbudpremien för B aktien..

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det pÄvisats att ett antal bolag ej erhÄllit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrÄgasatts. Eftersom det Àr av stor vikt att revisorn agerar objektivt och sjÀlvstÀndigt med avseende pÄ tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrÄrotation som ett verktyg för att sÀkerstÀlla revisorns oberoende.Syftet med studien Àr att undersöka hur obligatorisk byrÄrotation pÄverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebÀra. Vidare behandlas byrÄrotations inverkan pÄ den finansiella stabiliteten.Studien baseras pÄ kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgÄende förstÄelse för utvalda parters Äsikter och synpunkter pÄ en eventuell lagförÀndring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen.Studien visar att obligatorisk byrÄrotation skulle ha positiv inverkan pÄ revisorns oberoende.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Ekonomiska styrmedel som skatter, certifikat och handel med utslÀppsrÀtter pÄverkar lönsamheten i ett kraftvÀrmeverk. Det Àr viktigt för investerare att ha god insyn i tendenser och förÀndringar pÄ styrmedelsomrÄdet, eftersom det kommer att pÄverka investeringsobjektets framtida lönsamhet.I arbetets andra del undersöks hur styrmedelsförÀndringar pÄverkar lönsamheten för större investeringar i kraftvÀrmeverk med naturgas, avfall och biobrÀnslen..

I alla typer av organisationer mÄste beslut fattas och att kunna fatta korrekta beslut Àr en avgörande faktor för om en organisation ska bli framgÄngsrik eller ej. En stark tradition bland ekonomer Àr att beslut bör fattas utifrÄn den sÄ kallade rationella beslutsmodellen, dÀr beslutsfattare antas ha tillgÄng till den nödvÀndiga informationen för att kunna fatta vÀl underbyggda beslut i enlighet med de övergripande organisatoriska mÄlen. Denna uppfattning har emellertid kritiserats för att vara otillrÀcklig nÀr verkliga beslut i verkliga organisationer ska fattas, och att rationaliteten Àr begrÀnsad. Dock finns en uppfattning att datorbaserade beslutsstöd ska kunna minska dessa begrÀnsningar för att mer rationella beslut ska kunna fattas, dÄ dessa exempelvis ska kunna bistÄ beslutsfattare med adekvat information för snabba och korrekta beslut. Ett sÄdant beslutsstöd som blivit alltmer populÀrt under det senaste decenniet Àr business intelligence-system (BI-system).

Projektbeskrivning: Bakgrund: Vid valsning av tunna band med hög hÄllfasthet anvÀnds reversibla mÄngvalsarsverk. Kundkraven Àr höga vad gÀller bandens planhet. Planheten kan styras genom de planhetsstÀlldon som valsverket Àr utrustat med. Syfte: FörvÀrva kunskap om hur de olika stÀlldonen inverkar pÄ planheten. Varje enskilt stÀlldons inverkan pÄ planheten kan undersökas genom att genomföra en föreskriven förÀndring av stÀlldonets lÀge och dÀrefter utvÀrdera planhetsförÀndringen som uppkom.

Tidigare forskning har visat att systematisk sjÀlvrapportering Àr en fördelaktig metod för att följa enpersons psykiska mÄende över tid, och att en digital mÀtmetod i sin tur skulle innebÀra mÄnga praktiskafördelar jÀmfört med en analog. Detta Àr en experimentell randomiserad, kontrollerad studie som medutgÄngspunkt i personcentrerad vÄrd och spelifiering undersöker 35 personers anvÀndarfrekvens ochattityder efter en tvÄveckorsperiod dÀr hÀlften har fÄtt prova att sjÀlvskatta sitt psykiska mÄende via enmobilapplikation, och hÀlften fÄtt göra detsamma via ett analogt stÀmningsformulÀr. Resultatet visar enhögre anvÀndarfrekvens bland deltagarna i mobilapplikationsgruppen, samt ett uttalat intresse hosbÀgge grupper för digitala metoder för sjÀlvskattning av psykiskt mÄende. BÀgge metoderna ansesstÀrka personcentrerad omvÄrdnad. The aim of this study is to explore user frequency and attitudes for persons using a mobile applicationfor assessing mental health compared to persons using an analogue assessment method.

Bakgrund och problem: Informationssystemens intÄg har revolutionerat sÀttet som företag arbetarpÄ och under senare Är har verksamhetsövergripande IT-­?system, sÄ kallade ERP-­?system blivit alltvanligare. Dock pÄgÄr det en diskussion bland forskare inom ekonomistyrning om ERP-­?systemen överhuvud taget har nÄgon inverkan pÄ hur företag arbetar med sin ekonomistyrning. Vi vill dÀrförundersöka hur ett företags anstÀllda tror att deras ekonomistyrningsmodeller kan komma attförÀndras vid en kommande implementering av ett ERP-­?system.Titel: ERP-­?system, hjÀlpande eller stjÀlpande för ekonomistyrning? -­? En fallstudie inom DotterbolagetABSyfte: Vi söker undersöka de anstÀlldas uppfattning av hur implementeringen av ett nytt ERP-­?systempÄ Dotterbolaget AB kommer att pÄverka dess ekonomistyrning.

Vid tidigare forskning inom redovisningsomrÄdet har det framkommit att individers (ekonomers) bedömningsförmÄga pÄverkas av effektivitetsmotiverat resonerande. Det innebÀr att personen ifrÄga gör en mental avvÀgning mellan att utföra arbetet för att uppnÄ bÀsta effekt eller pÄ det effektivaste sÀttet under press. BedömningsförmÄgan pÄverkas i negativ men Àven i positiv riktning av olika faktorer. Tidspress har visat sig ha negativ inverkan. Detta resulterar i att personens bedömning, exempelvis i en granskningssituation kan vara genomförd pÄ ett snabbt och tillrÀckligt sÀtt enligt gÀllande regler, men inte nödvÀndigtvis vara utförd pÄ bÀsta sÀttet.

Att anvÀnda nÄgon slags projektmodell ses för mÄnga projektledare som ett stöd och nÄgotatt anvÀnda sig av för att projektet ska uppnÄ ett bra resultat. PÄ TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte anvÀnda sig av nÄgon projektmodell. Deanpassar istÀllet projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte Àr att skapa oss en förstÄelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet Àr Àven att jÀmföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum.