Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har pÄ senare tid fÄtt en ökad uppmÀrksamhet inom forskningen och vikten av relationerna har blivit mer tydlig. Vidare finns det ett flertal kvalitativa studier inom IOR och omrÄdet Àr sÄledes redo för en kvantitativ studie.Problemformulering: Hur ser styrningen av leverantörerna ut hos svenska företag och vilken inverkan har transaktionsvariablerna samt beroendeförhÄllandet?Syfte: Att vidareutveckla och stÀrka forskningen av sambanden inom interorganisatoriska relationer. Vidar Àmnar uppsatsen att ge en bÀttre bild över hur svenska företag styr mot sina leverantörerMetod: Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i aktuell ekonomistyrningsforskning av interorganisatoriska relationer. Uppsatsen har ett positivistiskt förhÄllningssÀtt dÄ hypoteser först formuleras och sedan genom empirisk prövning testas.

Dagens lokala nÀtverk förvÀntas tillgodose allt högre krav pÄ prestanda, högre överföringshastigheter, men Àven mobilitet. AnvÀndare behöver allt mer tillgÄng till det lokala nÀtverket samtidigt som de ofta behöver röra sig inom arbetsplatsens omrÄden. Till detta hör Àven de, i vissa situationer, krav pÄ snabba uppkopplingar av tillfÀlliga nÀtverk, t. ex. vid konferenser.

Forskning som har undersökt hur djur pÄverkar mÀnniskan har funnits i mÄnga Ärtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som omrÄdet expanderade kraftigt. MÄnga vetenskapliga discipliner har intresserat sig för Àmnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och mÄende. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur mÀnniskor som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk ohÀlsa konstruerar berÀttelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft nÄgon form av psykisk ohÀlsa och som i sin ÄterhÀmtningsprocess spenderat tid pÄ en hÀstgÄrd. Vi har ocksÄ genomfört deltagande observationer pÄ denna gÄrd som vi sedan har anvÀnt i vÄr analys.

Studier har visat att utrustningsorsakade munhÄleskador Àr vanligt hos svenska rid- och travhÀstar i trÀning. Förekomst av utrustningsrelaterade skador pÄ regelbundet ridna IslandshÀstar finns dock inte beskriven i litteraturen. Inte heller har ett tÀvlingsmoments eventuella inverkan pÄ munhÀlsan hos hÀstar undersökts. Tre olika grupper av IslandshÀstar i olika rid/trÀningsstatus har undersökts. Grupp 1 bestod av tÀvlande hÀstar som precis avslutat ett tÀvlingsdeltagande.

Flera gymnasieskolor i Malmö inleder studierna för elever i Ă„k 1 med ett gemensamt lĂ€sprojekt, dĂ€r elever lĂ€ser sjĂ€lvvalda skönlitterĂ€ra böcker under Ă„tminstone en timme per dag under lektionstid i ungefĂ€r tre veckor. Syftet med mitt arbete var att undersöka om intensivlĂ€sning av skönlitteratur har nĂ„gon positiv pĂ„verkan pĂ„ elevernas ordkunskap samt vilka skillnader i resultat finns det mellan andrasprĂ„kselever som fĂ„ modersmĂ„lsundervisning och de elever som inte fĂ„r det. För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor har jag anvĂ€nt mig av samma kvalitativa ordkunskapstest före och efter intensivlĂ€sningen samt en enkĂ€tundersökning med frĂ„gor om elevernas sprĂ„kliga bakgrund. Resultatet visar att lĂ€sning av en bok Ă€ven under en kort tid kan ha, bland andra faktorer, en positiv inverkan pĂ„ andrasprĂ„kselevernas ordförstĂ„else. De flesta eleverna visar nĂ„gon förbĂ€ttring av sin ordförstĂ„else under en ganska kort tid. Även kontinuerlig modersmĂ„lsundervisning under grundskolestudier kan vara en positiv faktor i ordkunskapsutveckling i svenska, vilket ocksĂ„ kan antydas i resultatet av min undersökning. LitteraturlĂ€sning spelar en stor roll i individens sprĂ„kutveckling. Undersökningen som jag gjort för mitt examensarbete stĂ€rkte min övertygelse i att lĂ€sningens nytta inte kan överskattas och att med dess hjĂ€lp Ă€ven pĂ„ kort tid kan man Ă„stadkomma en betydlig förbĂ€ttring i elevernas ordförrĂ„d. LĂ€rare i bĂ„de svenska och i svenska som andrasprĂ„k bör kĂ€nna till lĂ€sningens positiva inverkan pĂ„ elevernas ordförrĂ„d och oftare anvĂ€nda sig av olika lĂ€sprojekt under sin undervisning..

Denna studie behandlar hur vÀl invÄnarna i BorÄs tÀtort skyddar sina trÄdlösa nÀtverk. Eftersom trÄdlösa nÀtverk blir allt mer vanliga ökar dÀrmed efterfrÄgan pÄ högre sÀkerhet. Det kan för lÀsaren dÀrför vara intressant att veta vad mÀnniskor anvÀnder för skydd samt om det finns nÄgra skillnader i olika Äldersgrupper och hur de Àr bosatta. Vi har Àven diskuterat lite om vilken inverkan IPRED-lagen kan ha pÄ hur mÀnniskor vÀljer att skydda sina trÄdlösa nÀtverk.Insamlingen av data genomfördes med hjÀlp av ett fordon utrustat med datorer och en antenn för bÀttre rÀckvidd som vi körde igenom ett antal utvalda omrÄden i BorÄs innerstad med. OmrÄdena Àr utvalda efter befolkningsmÀngd i Äldrarna 19-64.

I Sverige sÄ har anvÀndningen av inhyrd arbetskraft under de senaste Ären starkt ökat (Handelns utredningsinstitut, 2010b). AnvÀndningen av inhyrd arbetskraft kan antas vara en vilja frÄn företaget att anpassa sig efter teorin om den flexibla organisationen (Olofsdotter, 2008:7). En funktionellt flexibel kÀrna av arbetskraft skall kompletteras med en periferi av numeriskt flexibel arbetskraft (Atkinson & Gregory, 1986:13). Det saknas dock studier pÄ hur företagets inre maktförhÄllanden pÄverkas av en sÄdan organisering.Syftet med denna studie Àr att beskriva och kartlÀgga hur en organisations maktstrukturer pÄverkas av uppdelningen av organisationens arbetskraft enligt kategorierna funktionellt- och numerisktflexibel arbetskraft. För att uppnÄ detta syfte sÄ har en kvalitativ studie, bestÄende av observationer och intervjuer, genomförts pÄ ett företag inom den marina tillverkningsindustrin.Studiens resultat visar pÄ att företagets informella maktstrukturer Àndras till följd av anvÀndningen av inhyrd arbetskraft.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.

Problem Etiketterna i dina plagg avslöjar sÀkerligen att de flesta av dina klÀder har producerats i Asien. En region dÀr flertalet företag outsourcar sina mest arbetsintensiva delar för att göra kostnadsbesparingar. Inom en snar framtid kan dock fler europeiska lÀnder komma att synas pÄ etiketterna. Textilföretagens intresse för omlokalisering av produktion ökar och lokaliseringsbeslut har blivit ett alltmer strategiskt val. MÄnga lokaliseringsbeslut börjar dÀremot i fel Ànde med leverantörsutvÀrderingar, vilket leder till att företag förbiser en del problem som kan uppstÄ vid outsourcing av produktion.

Dagens samhÀlle börjar alltmer kretsa kring anvÀndandet av smartmobiler. Mobila applikationer Àr integrerade i vÄr vardag pÄ mÄnga olika sÀtt, och de utvecklas stÀndigt och blir fler. Under den senaste tiden har det ocksÄ blivit allt mer populÀrt att Àgna sin tid Ät trÀning och motion. Fysisk aktivitet förbÀttrar mÀnniskors hÀlsa och förebygger riskerna att drabbas av vissa sjukdomar.MÄnga personer anva?nder sig idag av olika tra?ningsapplikationer som ett hjÀlpmedel i samband med sin trÀning.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den frÀmsta cancerformen hos kvinnor vÀrlden över. Kirurgi Àr den viktigaste behandlingen vid bröstcancer och innebÀr att antingen delar av bröstet eller hela bröstet avlÀgsnas. Till följd av kirurgin kan kvinnorna antingen vÀlja att rekonstruera sitt bröst eller anvÀnda en protes. MÄnga kvinnor beskriver en förÀndrad kroppsuppfattning efter bröstoperationerna.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och dess inverkan pÄ vardagen efter bröstoperation till följd av bröstcancer.Metod: Tolv kvalitativa artiklar valdes ut, sammanstÀlldes och analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Sökningen av artiklarna genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO.

Företaget Àr specialiserat pÄ utveckling och tillverkning av tekniskt avancerade produkter. Deras kunder Àger rÀttigheterna till produkterna och företagets mÄl Àr att alltid vara en del i kundernas framgÄngar. PÄ företaget finns en medvetenhet om att villkoren i kundavtalen kan pÄverka företagets kapitalbindning och förmÄga att leverera i tid. Syftet med arbetet Àr att identifiera de faktorer i kundkontrakten som pÄverkar kapitalbindningen och leveransprecisionen och med utgÄngspunkt i det utveckla arbetet med upprÀttande av nya kundavtal, samt kartlÀgga och ge förslag pÄ förbÀttringsÄtgÀrder i materialförsörjningsprocessen. En kartlÀggning av nulÀget pÄ företaget har gjorts i form av intervjuer, observationer och studier av dokument för att hitta de parametrar som pÄverkar och de rutiner som kan förbÀttras.

Stroke Àr i sÀrklass en av de vanligaste sjukdomarna och mÄnga tusentals mÀnniskor drabbas varje Är. NÀr det gÀller omvÄrdnad av patienter med stroke har sjuksköterskan en central roll och det Àr viktigt att de omvÄrdnadsinsatser som ges till patienter med stroke Àr individuellt anpassade till varje enskild patient. Det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga patienter med stroke att ta hÀnsyn till i rehabiliteringsarbetet. Idag vÄrdas fler och fler strokepatienter pÄ stroke-enheter i stÀllet för pÄ annan vÄrdavdelning. En stroke-enhet Àr en slutenvÄrdsenhet som tar hand om patienter med stroke, dÀr den specialistinriktade sjukvÄrden drivs av ett multidisciplinÀrt team.

SammanfattningI och med att Äldern blir högre hos befolkningen Àn den nÄgonsin varit tidigare betyder det attdet blir allt viktigare att de Àldre upprÀtthÄller en hÀlsosam livsstil. En betydande del i dettabestÄr av regelbunden fysisk aktivitet, vilket vi ville undersöka om de Àldre faktiskt utförde.Vi ville ocksÄ veta vilken effekt de olika trÀningsformerna, som de eventuellt Àgande sig Ät,hade pÄ deras upplevda hÀlsa. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka vilkatrÀningsvanor mÀnniskor i Äldrarna 65 till 95 har, hur deras nuvarande hÀlsotillstÄnd ser ut ochvilken inverkan olika trÀningsformer har pÄ deras upplevda hÀlsotillstÄnd.I studien har vi anvÀnt en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkÀtundersökning. DessaenkÀter innehöll frÄgor och pÄstÄenden om trÀningsvanor och upplevd hÀlsa, som varje individfick besvara anonymt. Sammanlagt svarade 30 personer ur urvalsgruppen pÄ enkÀten.