Bakgrund: HIV är en smittsam och allvarlig livslång sjukdom. Fördomar och okunskap mot HIV-positiva finns överallt; bland familj, vänner och även inom vården. Som sjuksköterska är sannolikheten stor att du ska träffa på en HIV-patient. Genom att öka kunskapen om HIV och förståelsen kring hur det är att leva med sjukdomen kan sjuksköterskan bemöta patienten utifrån dennes livsvärld och behov.Syfte: Att beskriva HIV-patienters upplevelser av att leva med sin sjukdom.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Den kvalitativa manifest innehållsanalysen gjordes enligt Forsbergs och Wengström(2013).Resultat: Två huvudkategorier framkom: Att vara sin sjukdom ( med underkategorierna Stigmatisering, Sjukvårdens roll, Nära relationer) och Strategier för att hantera sin sjukdom (med underkategorierna Att hemlighålla sin sjukdom , Att dölja sin sjukdom genom tystnad och okunskap, Att dölja sin medicinering, Tankar om  framtiden, Att byta perspektiv) .

Att vara anhörigvårdare till en person med Alzheimers sjukdom innebär förändringar inom familjen som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskan kan hjälpa anhörigvårdaren att lättare hantera rollen som vårdare genom att ge adekvat information och stöd. Syftet var att undersöka behovet av stöd och information hos anhörigvårdare till personer med Alzheimers sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där fyra kvalitativa samt tio kvantitativa artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultatet visade på ett stort behov av information och stöd under hela sjukdomsprocessen.

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror på en elektrisk överstimulering av hjärnans neuron. Att leva med epilepsi påverkar många områden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter är bara några av de som berörs.Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet påverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie där resultatet bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Två aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi är rädda att berätta om sin sjukdom för omgivningen av rädsla att bli behandlade an-norlunda.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med kronisk sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att diagnosen och dess process belastar och befriar, att vara orolig för nuet och framtiden, att pendla mellan hopp och förtvivlan, glädje och sorg, att vara skyldig och ha föräldraansvar, att vara uttömd, sakna bekräftelse och stöd, att genom stöd och förståelse acceptera och bli stärkt. Föräldrar upplevde chock och kaos när diagnosen kronisk sjukdom ställdes, men även lättnad och befrielse. De oroade sig för hur barnen skulle klara sig i framtiden.

BakgrundSväljsvårigheter är vanligt förekommande vid Parkinsons sjukdom och kan i sin mest avancerade form orsaka lunginflammation som påverkar såväl sjukligheten som dödligheten. Kunskapen är bristande gällande hur sväljfunktionen förändras över tid hos personer med Parkinsons sjukdom, endast ett fåtal studier finns inom området. SyfteSyftet med studien var att undersöka den faryngeala sväljfunktionen under 1 års tid hos personer med Parkinsons sjukdom. Vi hade för avsikt att med hjälp av fiberendoskopisk sväljundersökning bedöma sväljparametrarna penetration/aspiration, residual och sekret. Deltagarnas subjektiva upplevelse av sväljfunktionen bedömdes utifrån självskattning med hjälp av en visuell analog skala.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att vara närstående till person med Parkinson sjukdom och att ta reda på hur sjukdomens karaktär påverkar närstående. När någon i familjen drabbas av en kronisk sjukdom drabbas inte bara den sjuke utan hela familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse och försöker uppmärksamma de närståendes upplevelser och behov. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorierier: Att vara närstående, Copingstrategier som närstående använder i samband med vård av person med Parkinsons sjukdom samt Stöd till närstående/ underlättande faktorer. Resultatet synliggör närståendes svåra situation präglat av sorg, ekonomisk förlust, oro, depression, fysisk trötthet samt aktivitetsbegränsning. Behovet av stöd och information var påtagligt och ansågs som en viktig del av sjuksköterskans roll..

Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom när de ligger inne på somatiska avdelningar. Sju sjuksköterskor som var anställda på SUS Malmö intervjuades. Materialet analyserades enligt Burnards innehållsanalys (1991). Fem huvudkategorier arbetades fram med sammanlagt tolv underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans känslor under mötet med psykisk sjukdom, aspekter som försvårar vårdandet, sambandet mellan kropp och själ, stigmatisering och fördomar samt samarbetet mellan somatik och psykiatri.

Inledning/Bakgrund: Då man drabbas av sjukdom förändras livssituationen och människan står inför ett lidande. Från att ha uppfattat sig som en hel människa kan individens identitet förloras eller bli hotad.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur det är leva med sjukdom som kräver långvarig kontakt med sjukvården.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats och öppna intervjuer användes för att samla in data. Intervjuerna analyserades enligt Dahlbergs beskrivning av kvalitativ analysmetod som innebär att gå från helhet i texten, till bärande delar, för att återskapa en helhet.Resultat: Att drabbas av och leva med sjukdom visade sig ha påverkan på den upplevda livsvärlden, vilket innebar en anpassning till ny situation att leva med. För att acceptera den nya livssituationen var det viktigt att ändra synen på sig själv, att inte längre se på sig själv som sjuk. I resultatet framkom det även att deltagarna var nöjda med den vård och rehabilitering de hittills fått.

Tinnitus och Menieres sjukdom är båda dolda handikapp, som påverkar hörseln. Tinnitus är ett vanligt symtom, inte bara i Sverige utan även internationellt. Tinnitus definieras som en upplevelse av ljud i frånvaro av yttre stimulering. Menieres sjukdom är ett kroniskt tillstånd som drabbar innerörat och ger symtom i form av anfall med yrsel, hörselnedsättning, tinnitus samt lock för örat. Syftet med detta arbete var att beskriva hur tinnitus och Menieres sjukdom kan påverka patienten i det dagliga livet, samt hur sjuksköterskan kan agera för att dessa patienter ska känna trygghet trots sina symtom.

Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem som kräver mer uppmärksamhet från sjukvårdens sida. En kronisk sjukdom drabbar både patienter och deras livskamrater och präglas av olika förluster som förändrar livet. Förlusterna skapar en klyfta mellan det liv patienter och livskamrater lever och de liv de egentligen vill leva. Det är i denna klyfta som den kroniska sorgen skapas. Kronisk sorg skiljer sig från vanlig sorg då den återkommer i perioder och växlar i intensitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som får komma till tals i artiklarna och insändarna undersöks. Vidare undersöks om det finns någon skillnad i hur morgon- och kvällspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns någon skillnad mellan insändare och andra artiklar och hur skillnaden i så fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka får komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hälsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvärdering, gestaltningsteorin och mytteorin har använts för att förstå och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det främst är i insändare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Bakgrund: Demens tillhör en av Sveriges största folksjukdomar och idag finns det cirka 150 000 personer som lider utav någon form av demenssjukdom, varav Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen. Sjukdomen medför kognitiv nedsättning som successivt försämras under sjukdomsförloppet och ställer då allt högre krav på den sjukes familj. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt där 15 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga upplevde en mängd olika känslor under sjukdomsprocessen, vilka kunde skilja sig beroende på vilken relation de hade till den sjuke.

Vid kronisk sjukdom förändras livet ofta på ett dramatiskt sätt. Fati-gue är ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt från trötthet till utmattning, detta skapar ett opålitligt tillstånd som påverkar individens förmåga till normal kapacitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten påverkar hela kroppen, det sociala livet begrän-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstår av oli-ka anledningar och fluktuerar så egenvården måste skräddarsys.

Vid kronisk sjukdom förändras livet ofta på ett dramatiskt sätt. Fati-gue är ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt från trötthet till utmattning, detta skapar ett opålitligt tillstånd som påverkar individens förmåga till normal kapacitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten påverkar hela kroppen, det sociala livet begrän-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstår av oli-ka anledningar och fluktuerar så egenvården måste skräddarsys.

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som karakteriseras av återkommande perioder av depressioner och mani. Sjukdomens leder till lidande med bland annat ökad sjuklighet och självmordtankar som följd. Orsaken till sjukdomen antas till stor del bero på ärftliga faktorer. Även påfrestande livshändelser och den egna personligheten kan vara utlösande. Syftet med studien var att beskriva den levda erfarenheten av bipolär sjukdom.