Sökresultat:
425 Uppsatser om Ängsfröblandning - Sida 29 av 29
Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Ărebro
Aspholmen Ă€r ett av Ărebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Ărebro
city. NÀr stadsdelen började utvecklas som ett industriomrÄde under 1950- och
60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Ărebro vuxit har dock
omrÄdets placering förÀndrats frÄn att ha varit perifer till att ha blivit
central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större
omfattning flyttat ut frÄn stadsdelen till lÀgen utanför staden. Allt fler
företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.
HökarÀngen och RÄgsved -om grannskapsförortens framtida form och struktur i ett vÀxande Stockholm
Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000
nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna
expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör
i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras?
Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark
misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet
till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som
övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.
Storskaliga skjuvförsök pÄ grovkornig jord
Studier pÄ finkorniga jordar har gjorts i Äratal och de mekaniska egenskaperna Àr relativt vÀlkÀnda vid det hÀr laget. DÄ just finkoriga jordars egenskaper ofta Àr den bakomliggande faktorn för stabilitetsproblem som sÀttningar, skred och ras lÀmpar det sig att göra tester pÄ just dessa. De Àr dessutom enkla att utföra laborationer pÄ dÄ metoderna som anvÀnds Àr vÀl beprövade. Att undersöka grovkorniga jordars mekaniska egenskaper Àr dock inte lika vanligt, dels för att det finns vÀldigt fÄ apparater konstruerade för detta ÀndamÄl och dels för att arbetsbördan blir mÄnga gÄnger större. I Sverige Àr jordarten morÀn vanligast förekommande och den bestÄr av en blandning av stora och smÄ partiklar.
Beteendeproblem och inhysningsproblem hos sÀllskapskaniner
Kaniner har blivit ett allt vanligare husdjur för sÀllskapsbruk. Dagens sÀllskapskanin hÀrstammar frÄn den europeiska vildkaninen (Oryctolagus cuniculus) och sÀllskapskaninens beteenden Àr mycket lika de beteenden som den europeiska vildkaninen har. Den europeiska vildkaninen Àr ett socialt djur som lever i kolonier tillsammans med andra kaniner. Som bostad anvÀnder den europeiska vildkaninen hÄlor under marken. Dessa hÄlor grÀver kaninerna sjÀlva och hÄlorna sitter sedan ihop med varandra genom tunnelsystem.
?en del av mitt hjÀrta? - askgravlunden : ett undersökande arbete med utgÄngspunkt i efterlevandes behov och ett gestaltningsförslag för FlÀdie kyrkogÄrd
I Sverige dör Ärligen cirka 90 000 mÀnniskor och kring varje avliden berörs ofta mÄnga mÀnniskor. Att förlora nÄgon man tycker om kan vara oerhört smÀrtsamt och anses vara en av de mest stressfyllda hÀndelserna i en mÀnniskas liv.I flera tidigare studier har det framkommit att de efterlevande gÀrna söker sig till begravningsplatsen och att besöket vid graven kan hjÀlpa dem att ta sig igenom sorgen. Men det Àr inte enbart besöket i sig som har stor betydelse, Àven begravningsplatsens utformning kan spela stor roll i sorgeprocessen. Landskapsarkitekten Inger Berglund menar att utformningen antingen kan försvÄra eller underlÀtta för de efterlevande i sorgearbetet. NÀr jag fick uppgiften att utforma en askgravlund för FlÀdie kyrkogÄrd ville jag undersöka detta vidare.