Sök:

Sökresultat:

425 Uppsatser om Ängsfröblandning - Sida 29 av 29

Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Örebro

Aspholmen Ă€r ett av Örebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Örebro city. NĂ€r stadsdelen började utvecklas som ett industriomrĂ„de under 1950- och 60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock omrĂ„dets placering förĂ€ndrats frĂ„n att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut frĂ„n stadsdelen till lĂ€gen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

HökarÀngen och RÄgsved -om grannskapsförortens framtida form och struktur i ett vÀxande Stockholm

Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000 nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.

Storskaliga skjuvförsök pÄ grovkornig jord

Studier pÄ finkorniga jordar har gjorts i Äratal och de mekaniska egenskaperna Àr relativt vÀlkÀnda vid det hÀr laget. DÄ just finkoriga jordars egenskaper ofta Àr den bakomliggande faktorn för stabilitetsproblem som sÀttningar, skred och ras lÀmpar det sig att göra tester pÄ just dessa. De Àr dessutom enkla att utföra laborationer pÄ dÄ metoderna som anvÀnds Àr vÀl beprövade. Att undersöka grovkorniga jordars mekaniska egenskaper Àr dock inte lika vanligt, dels för att det finns vÀldigt fÄ apparater konstruerade för detta ÀndamÄl och dels för att arbetsbördan blir mÄnga gÄnger större. I Sverige Àr jordarten morÀn vanligast förekommande och den bestÄr av en blandning av stora och smÄ partiklar.

Beteendeproblem och inhysningsproblem hos sÀllskapskaniner

Kaniner har blivit ett allt vanligare husdjur för sÀllskapsbruk. Dagens sÀllskapskanin hÀrstammar frÄn den europeiska vildkaninen (Oryctolagus cuniculus) och sÀllskapskaninens beteenden Àr mycket lika de beteenden som den europeiska vildkaninen har. Den europeiska vildkaninen Àr ett socialt djur som lever i kolonier tillsammans med andra kaniner. Som bostad anvÀnder den europeiska vildkaninen hÄlor under marken. Dessa hÄlor grÀver kaninerna sjÀlva och hÄlorna sitter sedan ihop med varandra genom tunnelsystem.

?en del av mitt hjÀrta? - askgravlunden : ett undersökande arbete med utgÄngspunkt i efterlevandes behov och ett gestaltningsförslag för FlÀdie kyrkogÄrd

I Sverige dör Ärligen cirka 90 000 mÀnniskor och kring varje avliden berörs ofta mÄnga mÀnniskor. Att förlora nÄgon man tycker om kan vara oerhört smÀrtsamt och anses vara en av de mest stressfyllda hÀndelserna i en mÀnniskas liv.I flera tidigare studier har det framkommit att de efterlevande gÀrna söker sig till begravningsplatsen och att besöket vid graven kan hjÀlpa dem att ta sig igenom sorgen. Men det Àr inte enbart besöket i sig som har stor betydelse, Àven begravningsplatsens utformning kan spela stor roll i sorgeprocessen. Landskapsarkitekten Inger Berglund menar att utformningen antingen kan försvÄra eller underlÀtta för de efterlevande i sorgearbetet. NÀr jag fick uppgiften att utforma en askgravlund för FlÀdie kyrkogÄrd ville jag undersöka detta vidare.

<- FöregÄende sida