Sökresultat:
425 Uppsatser om Ängsfröblandning - Sida 28 av 29
Aggression hos hundar : orsaker, förekomst och trÀningsmetoder
Hundar Àr ett vÀldigt populÀrt sÀllskapsdjur runtom i vÀrlden. Men det förekommer Àven mÄnga beteende som Àr oönskade och som Àgarna upplever som ett problem. Aggressivitet gentemot andra hundar Àr ett av de vanligaste problemen som Àgare söker professionell hjÀlp för att trÀna bort och sju instruktörer har intervjuats för att berÀtta om de metoder som de anvÀnder och vad som Àr för och nackdelar med dessa. Vidare har Àven vetenskaplig litteratur och böcker anvÀnts för att jÀmföra svaren och för att se vilka aspekter som tas upp av dessa kÀllor utav den. NÀr det kommer till trÀning av hundar och djur i allmÀnhet pratar vi om fyra olika typer av trÀningstekniker eller en blandning av dem: positiv förstÀrkning, positiv bestraffning, negativ förstÀrkning och negativ bestraffning.
GatutrÀd i Stockholm : fallstudie av SjöviksvÀgen och John Ericssonsgatan
Holmen Skog nyttjar i stor utstrÀckning bÄde sÄdd och plantering, varje Är anvÀnds sÄdd pÄ omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillvÀxten skiljer sig Ät över tiden mellan skogssÄdd och plantering. Syftet med studien var dÀrför att jÀmföra tillvÀxt för skogssÄdd och plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur vÀl olika produktionsmÄl kan uppfyllas genom valet av stamtÀthet vid anlÀggnings- eller röjningstillfÀllet. Studien genomfördes pÄ Holmens Skogs egen mark, distrikt UmeÄ och Norsjö i VÀsterbottens lÀn. SÄdda bestÄnd parades med planteringar.
En bostadsgĂ„rd för sinnen och minnen : ett idĂ©förslag till bostadsgĂ„rden pĂ„ ĂstanĂ„ Ă€ldreboende i TranĂ„s
Holmen Skog nyttjar i stor utstrÀckning bÄde sÄdd och plantering, varje Är anvÀnds sÄdd pÄ omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillvÀxten skiljer sig Ät över tiden mellan skogssÄdd och plantering. Syftet med studien var dÀrför att jÀmföra tillvÀxt för skogssÄdd och plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur vÀl olika produktionsmÄl kan uppfyllas genom valet av stamtÀthet vid anlÀggnings- eller röjningstillfÀllet. Studien genomfördes pÄ Holmens Skogs egen mark, distrikt UmeÄ och Norsjö i VÀsterbottens lÀn. SÄdda bestÄnd parades med planteringar.
TillvÀxt för skogssÄdd och plantering fram till röjning och första gallring : föryngringsmetodernas potential att uppfylla olika produktionsmÄl
Holmen Skog nyttjar i stor utstrÀckning bÄde sÄdd och plantering, varje Är anvÀnds sÄdd pÄ omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillvÀxten skiljer sig Ät över tiden mellan skogssÄdd och plantering. Syftet med studien var dÀrför att jÀmföra tillvÀxt för skogssÄdd och plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur vÀl olika produktionsmÄl kan uppfyllas genom valet av stamtÀthet vid anlÀggnings- eller röjningstillfÀllet. Studien genomfördes pÄ Holmens Skogs egen mark, distrikt UmeÄ och Norsjö i VÀsterbottens lÀn. SÄdda bestÄnd parades med planteringar.
Ăr grĂ€set grönare pĂ„ andra sidan? : en studie kring naturgrĂ€splaner i fotbollsarenor
De stora fotbollsligorna i Europa spelar höst till vÄr, medan vi i Sverige spelar vÄr till höst. DÄ vi i Sverige kan se problematik med lÄg tÀckningsgrad och slitna grÀsmattor under vÄr sÀsong, vad hÀnder om vi skulle spela mellan höst till vÄr? UEFA stÀller krav pÄ att fotbollsplanen skall vara spelbar för alla matcher under sÀsongen. Problematiken pÄ svenska fotbollsarenor under vintern Àr den lÄga temperaturen och dÄlig ljustillgÄng kombinerat med mekaniskt slitage.
Syftet Àr dÄ att belysa problematiken med att upprÀtthÄlla en tillfredstÀllande spelkvalitet pÄ naturgrÀs i fotbollsarenor.
Uppsatsen avgrÀnsar sig genom att behandla problematiken i Skandinavien och frÀmst södra Sverige. Ekonomi, konstgrÀsbanor, drÀnering och vÀrmetillförsel berörs endast ytligt.
HastighetsdÀmpande ÄtgÀrder lÀngs genomfarter i Stockholms lÀn: alternativa ÄtgÀrder istÀllet för vÀggupp
Runt om i Stockholms lÀn finns orter med varierande egenskaper vilket gör
dem unika. Gemensamt för mÄnga av dem Àr dock att orterna har en
genomfartstrafik vilken idag hÄller en hastighet som i mÄnga fall
överskrider den skyltade hastigheten. Eftersom det i samtliga orter finns
oskyddade trafikanter som i varierande grad har ett visst ansprÄk pÄ att
vistas bland fordonstrafiken, mÄste hastighetsdÀmpande ÄtgÀrder anlÀggas
lÀngs genomfarterna. Hastigheten i trafiken mÄste sÀnkas för att minimera
krockvÄldet som uppstÄr vid en eventuell olycka. En effektiv
hastighetsdÀmpare Àr vÀgguppet vilken dock har den negativa effekten att
komforten för tyngre trafik försÀmras.
HastighetsdÀmpande ÄtgÀrder lÀngs genomfarter i Stockholms
lÀn: alternativa ÄtgÀrder istÀllet för vÀggupp
Runt om i Stockholms lÀn finns orter med varierande egenskaper vilket gör dem unika. Gemensamt för mÄnga av dem Àr dock att orterna har en genomfartstrafik vilken idag hÄller en hastighet som i mÄnga fall överskrider den skyltade hastigheten. Eftersom det i samtliga orter finns oskyddade trafikanter som i varierande grad har ett visst ansprÄk pÄ att vistas bland fordonstrafiken, mÄste hastighetsdÀmpande ÄtgÀrder anlÀggas lÀngs genomfarterna. Hastigheten i trafiken mÄste sÀnkas för att minimera krockvÄldet som uppstÄr vid en eventuell olycka. En effektiv hastighetsdÀmpare Àr vÀgguppet vilken dock har den negativa effekten att komforten för tyngre trafik försÀmras.
Optimeringsförslag Arvidsjaurs Energi - genom brÀnslesammansÀttning och sÀnkt returtemperatur
Det finns flera ekonomiska fördelar med att optimera och se över en vÀrmeverksanlÀggning. En betydande parameter för god driftgÄng Àr valet av brÀnsle. För rosterpannor efterstrÀvas en homogen och kontinuerlig brÀnslesammansÀttning för en sÀker drift. Vanligt förekommande Àr dÀrför att blanda flera olika brÀnsletyper för att erhÄlla den önskade brÀnslesammansÀttningen. Vidare finns besparingar att göra genom en bra avkylning i fjÀrrvÀrmenÀtet.
JÀmförelse av objekt-orienterad ECHO med Pixelbaserad MLC för klassificering av fjÀrranalysdata
Det finns flera ekonomiska fördelar med att optimera och se över en vÀrmeverksanlÀggning. En betydande parameter för god driftgÄng Àr valet av brÀnsle. För rosterpannor efterstrÀvas en homogen och kontinuerlig brÀnslesammansÀttning för en sÀker drift. Vanligt förekommande Àr dÀrför att blanda flera olika brÀnsletyper för att erhÄlla den önskade brÀnslesammansÀttningen. Vidare finns besparingar att göra genom en bra avkylning i fjÀrrvÀrmenÀtet.
IFRS pÄverkan pÄ goodwillredovisningen
Svensk titel: IFRS pĂ„verkan pĂ„ goodwillredovisningen.Engelsk titel: IFRS impact on the accounting of goodwillFörfattare: Filiph Andersson och Marcus HydĂ©nUtgivningsĂ„r: 201505Handledare: Titti EliassonNyckelord: IFRS, goodwill, IAS, nedskrivning Bakgrund: Före införandet av IFRS regelverket skulle företag skriva av goodwilltillgĂ„ngar linjĂ€rt över en bestĂ€md livslĂ€ngd i enlighet med Ă
RL. Att skriva av en goodwilltillgÄng med lika stora andelar varje Är tog i och med planenligheten ingen hÀnsyn till den verkliga vÀrdeförÀndringen hos den underliggande goodwilltillgÄngen. Detta resulterade i att företag ibland Àven om dÀr inte förelÄg ett avskrivningsbehov tvingades till att skriva av vÀrdet pÄ goodwilltillgÄngen. Problem uppstod Àven nÀr goodwilltillgÄngarna uppvisade större avskrivningsbehov Àn de planenliga. Detta resulterade i att goodwilltillgÄngarna skrevs av i mindre omfattning Àn nödvÀndigt.
Strukturegenskaper hos cerealier och dess betydelse för stÀrkelsens nedbrytningshastighet : metodutveckling av stÀrkelsehydrolys in vitro och bestÀmning av hydrolysindex (HI)
Snabba kolhydraterna har i kostdebatten ibland utpekats som en av orsakerna till metabola syndromet (insulinresistens och höga blodfetter). StÀrkelsen i sin renaste form bidrar till att blodsockernivÄn höjs dramatiskt efter mÄltid precis som en ren glukoslösning. Att vi skall undvika att Àta ren glukos för att minska risken för metabola syndromet kÀnns naturligt, men att undvika stÀrkelserika livsmedel Àr svÄrare att förstÄ. Det krÀver ett nytt tÀnkande att dela in livsmedel i snabba och lÄngsamma, beroende pÄ hur de pÄverkar blodsockerhöjningen efter en mÄltid. MÄnga livsmedel har fÄtt ett glykemiskt index (GI) som ett mÄtt pÄ kolhydraternas kvalité.
Kunskapshantering i byggbranschen : Hur utbildas en arbetsledare?
Byggbranschen, en unik och speciell bransch pÄ mÄnga sÀtt, dels dÄ varje projekt har unika förutsÀttningar och det Àr en salig blandning av olika typer av mÀnniskor. Och dels för att det Àr sÄ mÄnga olika arbetsgrupper med olika erfarenheter och bakgrund inblandade i ett byggprojekt. Arkitekt, konstruktör, projektledning, yrkesarbetare och nÄgonstans mitt emellan yrkesarbetarna och projektledningen finns arbetsledarna, som Àr dem som ska leda arbetet pÄ plats. Arbetsledarrollen Àr speciell i sig, dÄ man fungerar som en lÀnk mellan teoretikerna och praktikerna och detta krÀver en bred kunskap. Man mÄste kunna prata bÄda sprÄken.
Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Ărebro
Aspholmen Ă€r ett av Ărebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Ărebro city. NĂ€r stadsdelen började utvecklas som ett industriomrĂ„de under 1950- och 60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Ărebro vuxit har dock omrĂ„dets placering förĂ€ndrats frĂ„n att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut frĂ„n stadsdelen till lĂ€gen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.
Potentialen för alternativ anvÀndning av processgaser vid
SSAB i LuleÄ
Syftet med detta arbete Ă€r att studera möjligheterna att nyttja de biprodukter som bildas vid integrerad stĂ„ltillverkning hos SSAB TunnplĂ„t i LuleĂ„. Biprodukterna i detta fall Ă€r de energirika processgaser som skapas frĂ„n koksningsprocessen, masugnsprocessen samt LD-processen. Detta arbete har koncentrerats pĂ„ att titta pĂ„ de förutsĂ€ttningar som finns för att separera ut metanet som finns i koksgasen för vidare anvĂ€ndning internt inom SSAB-koncernen. PĂ„pekas bör att en stor del av processgaserna som bildas vid koksverk, masugn och LD redan Ă„teranvĂ€nds internt pĂ„ SSAB TunnplĂ„t AB som brĂ€nsle i flertalet processer. Ăverskottet av dessa gaser blandas och anvĂ€nds sedan bland annat av det nĂ€rliggande vĂ€rmekraftverket, LuleĂ„ Kraft AB (LUKAB) och Nordkalk.
HökarÀngen och RÄgsved -om grannskapsförortens framtida form och struktur i ett vÀxande Stockholm
Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000 nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.