Sök:

Sökresultat:

155 Uppsatser om Ändamćlsrelaterad sponsring - Sida 10 av 11

Yta eller innehÄll : en fallstudie om CSR som medverkandeprocess i organisationen

Den hÀr magisteruppsatsen handlar om företagens sociala ansvar, CSR. Det Àr en fallstudie pÄ Ätta marknadsledande, svenska företag. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera konceptet CSR i de undersökta fallföretagen. Vi fokuserar pÄ hur företagen ser pÄ CSR och hur och varför de involverar personalen i detta arbete. De företag vi undersökt jobbar alla inom olika branscher.

Vem i hela vÀrlden kan man lita pÄ? Om den personliga bloggen som marknadsföringskanal, dess trovÀrdighet och framtid

I Sverige har massmediemarknaden under de senaste Ärtiondena ökat explosionsartat. I ett allt mer vÀxande reklambrus har annonsörerna fÄtt svÄrt att nÄ och pÄverka konsumenterna med sina budskap. Till följd av detta söker annonsörer nya sÀtt att kommunicera med marknaden. En form av marknadsföring som fortfarande anses kunna nÄ konsumenterna Àr word of mouth marketing, dÀr företag uppmuntrar och underlÀttar för konsumenter att prata med varandra om produkter och varumÀrken i olika kommunikationsforum. Ett högaktuellt och vÀxande sÄdant forum Àr den personliga bloggen.

VarumÀrkespersonlighet : Hur uppfattar konsumenter olika varumÀrkens personligheter?

VarumÀrkespersonlighet blir en allt viktigare del i företagens strategiska marknadsföring. Studier visar att om man applicerar drag frÄn mÀnskliga personligheter pÄ ett varumÀrke kommer man att effektivare kunna marknadsföra sig mot sina mÄlgrupper. Men inte bara mÀnsliga personlighetsdrag Àr ett verktyg i detta syfte, utan företagen kan Àven likna sitt varumÀrke vid arketyper, vilka kort kan sÀgas vara vÀsen som ofta förekommer i sagor och legender. Denna studie Àmnar att studera hela fenomenet med varumÀrkespersonlighet frÄn konsumenternas perspektiv. Det vill sÀga hur konsumenterna, som i dett fall Àr respondenterna, uppfattar ett visst varumÀrkes personlighet.

Konstruktionsritningar till övningshus för elever pÄ Ebersteinska Gymnasiets Byggprogram

PÄ Ebersteinska gymnasieskolan har byggprogrammet fÄtt sponsring pÄ byggmaterial som ska anvÀndas till att bygga upp ett mindre hus. Huset ska byggas av eleverna pÄ byggprogrammet och pÄ sÄ sÀtt ge dem trÀning pÄ att lÀsa och bygga efter fÀrdiga ritningar. Projektet med det mindre huset Àr relativt nytt och pÄ grund av det finns inga ritningar eller direkta förslag pÄ hur det skall kunna se ut. För att fÄ ut sÄ mycket som möjligt av huset har lÀrare pÄ skolan beslutat att dela upp det mindre huset i tre lika stora delar. Anledningen med det Àr att varje del ska representera en hustyp.

HÄllbarhetsintegration i banksektorn ?en fallstudie om SEB

Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhÀllet. De har inte enstor direkt miljöpÄverkan, dock pÄverkar de indirekt genom att finansiera och investera iföretag som har miljöpÄverkan. Detta har lett till att banker i viss mÄn tappat samhÀlletsförtroende. DÀrför Àr det vÀsentligt att undersöka i vilken utstrÀckning integrerar bankerhÄllbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien Àr att analysera hur hÄllbarhet integreras och varför i den svenskabankbranschen.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till en av storbankerna i Sverige, SEB. OmrÄdet som vivalt att gÄ in pÄ Àr bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.

Sponsorsamarbeten - Medvetna val eller en frÄga om pengar? : En studie om sponsring i allsvenska fotbollsklubbar

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att ta reda pÄ hur det sponsrade objektet ser pÄ sponsringen. Uppsatsen undersöker vad som styr valet av sponsorer för elitfotbollsklubbar, som bÄde Àr sponsringsobjekt och innehar starka varumÀrken. TÀnker klubbarna pÄ att skapa rÀtt associationer samt övervÀger de etiska aspekter vid samarbeten med företag. Framförallt undersöks om det Àr pengar som styr valet av sponsorer. De forskningsfrÄgor undersökningen Àr inriktad pÄ Àr: Vilka faktorer styr elitfotbollsklubbarna vid valet av sponsorer? Har klubbarna nÄgot policydokument? Hur anvÀnder sig klubbarna av associationsmarknadsföring?MetodDen empiriska undersökningen har genomförts utifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt med hjÀlp av kvalitativa metoder.

Motiv & Hinder till ekologisk livsmedelskonsumtion

Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhÀllet. De har inte enstor direkt miljöpÄverkan, dock pÄverkar de indirekt genom att finansiera och investera iföretag som har miljöpÄverkan. Detta har lett till att banker i viss mÄn tappat samhÀlletsförtroende. DÀrför Àr det vÀsentligt att undersöka i vilken utstrÀckning integrerar bankerhÄllbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien Àr att analysera hur hÄllbarhet integreras och varför i den svenskabankbranschen.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till en av storbankerna i Sverige, SEB. OmrÄdet som vivalt att gÄ in pÄ Àr bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.

Vem? SÀger vad? I vilken kanal? Till vem? Med vilken effekt? : Bloggen som en del av företags marknadskommunikation

Bakgrund och problem: Bloggen som marknadskommunikationsverktyg har ökat de senaste Ären. Företag har börjat kommunicerar budskap via bloggtexter med förhoppning om att öka dess trovÀrdighet och dÀrmed effekt, vilket vÀckt en debatt angÄende produktplacering och smygreklam. Hur kan företag tillÀmpa bloggen som marknadskommunikationsverktyg utan att gÄ emot svensk lag och vad finns det egentligen för risker och möjligheter med detta?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga företags tillvÀgagÄngssÀtt att avsiktligt anvÀnda privata bloggar i sin marknadskommunikation samt identifiera eventuella risker och möjligheter med detta.Metod: VÄr studie bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr vi genomfört blogganalys av Sveriges tio största privata bloggar. Vi har vidare intervjuat 15 företag som Àr verksamma med marknadskommunikation via dessa bloggar.

Bredbandstelevisionens hot och möjligheter

Denna uppsats behandlar förutsÀttningarna för TV pÄ Internet, som vi i detta fall kallar bredbandstelevision. Det vi vill granska Àr bredbandstelevisionens hot och möjligheter. Detta gÀller för sÄ vÀl branschen, marknaden och i hushÄllen runt om i Sverige. Hoten och möjligheterna vill vi undersöka ur bÄde sÀndaren och mottagarens perspektiv. Vi har Àven koncentrerat oss pÄ att kartlÀgga olika delar inom bredbandstelevisionen.

Avskaffandet av Revisionsplikten : En studie ur Skatteverkets kontrollverksamhet hos smÄbolag

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Bolagiseringens pĂ„verkan pĂ„ elitfotbollen : Fallet Örebro SK Elitfotboll AB

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

AffÀrsutveckling av allsvenska fotbollsklubbar

Under de senaste tio Ären har det skett en stor förÀndring inom den prestationsinriktade delen av idrotten, dÀr den har blivit mer och mer professionell och kommersiell. Det hÀr krÀver ökade ekonomiska resurser. Alla idrottsföreningar strÀvar i första hand efter sportslig framgÄng, men för att nÄ dit krÀvs ofta omfattande ekonomiska resurser. En aspekt av kommersialiseringen Àr att flera allsvenska fotbollsklubbar under de senaste Ären har bildat riskkapital- och aktiebolag. OmsÀttningen för klubbarna har Àven ökat markant under de senaste tio Ären.

"Alla bara snackar om det" : Ungdomars syn pÄ varumÀrken och hur de kommunicerar

Den unga generation svenskar som idag har börjat ta sig in pÄ arbetsmarknaden Àr uppvÀxta med förÀldrar som fick barn sent och som fungerade som coacher, och de hade generellt sett en bÀttre uppvÀxt ekonomiskt Àn tidigare generationer. De fick möjlighet att uppleva mycket i tidig Älder och Àr dÀrför relativt svÄra att göra intryck pÄ. Den hÀr generationen 80- och 90-talister fick mycket frihet nÀr de vÀxte upp, vilket ocksÄ lÀmnat stort ansvar pÄ individen. De vill ofta bÄde förverkliga sig sjÀlva och förÀndra vÀrlden, och ser ofta positivt pÄ framtiden. De Àr vana vid att vÀlja och kan dÀrför upplevas som krÀvande i jobbsituationer.

VÄRDESKAPANDE OCH MATCHNING MELLAN FÖRETAG, PERSONAL & HÄLSOEXPERTIS

Problem: Företag i nÀringslivet, universitet, högskolor och statliga organisationer satsar idag mycket pengar pÄ att förelÀsare och olika typer av expertis ska hjÀlpa dem. För företag i dagslÀget Àr företagshÀlsovÄrd ett sÄdant Àmne. Det satsas pengar pÄ olika typer av expertis för att man vill minska sina sjuktal. Vi menar dock att en stor del av dessa ekonomiska satsningar gÄr till spillo pÄ grund av att behoven hos de anstÀllda ej matchas korrekt mot den expertishjÀlp som finns pÄ marknaden. Det skapas inget intresse eller aktivt deltagande pÄ företagen och dÀrmed ger det inte heller nÄgon positiv utdelning i relation till de satsade pengarna. Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att beskriva hur företagsledare blint satsar pengar pÄ att förbÀttra hÀlsan hos sina anstÀllda.

Automatisk genreklassifikation : en experimentell studie

This thesis aims at examining to what extent a few, algorithmically very easily extractable document features can be used to classify electronic documents according to genre. A set of experiments is therefore carried out, using only 11 such simple features in an attempt to classify 84 documents belonging to electronic academic journals into three manually identified genres: table of contents, article, and review. The 11 features are also divided into three sets, containing metrics of words and sentences; punctuation marks; and URL links, respectively. The performance when using these sets of features is then measured with regard to classification accuracy, using a k-NN classifier, four different values of k (1, 3, 5, 7), and both leave-one-out and 10-fold cross-validation. Best results are achieved when using all three feature sets (i.e.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->