Sökresultat:
5269 Uppsatser om Ämnesspecifika begrepp - Sida 50 av 352
Kalmar Konstmuseum : SpektakulÀr och brandad?
Uppsatsen syftar till att utreda begreppet City branding i förhÄllande till Kalmar Konstmuseum. Byggnaden analyseras semiotiskt, i en kontext av City branding.Konklusionen blir att Àven om man under de senaste Ären vÀrjt sig mot begrepp som City branding och spektakulÀr arkitektur mÄste man som byggherre idag förhÄlla sig till dem. I en intervju har just avstÄndstagande frÄn begreppet visat sig. I Kalmars fall hÀvdar uppsatsen att man anvÀnt sig av det nÀr man byggde sitt nya konstmuseum..
Synlig eller osynlig? : Pedagogers beskrivningar av sÀrbegÄvade elever
1 juli 2011 förÀndrades den svenska skollagen nÀr det i 3 kap 3 § blev inskrivet för att alla barn har rÀtt till sÀrskilt stöd. Det blev skolans skyldighet att Àven erbjuda de elever som Àr extremt begÄvade s.k. sÀrbegÄvade anpassad undervisning pÄ deras nivÄ.Tidigare har man tÀnkt att genom att sortera ut de svagaste eleverna sÄ skulle man bereda möjlighet för pedagogerna att undervisa de duktigare genom att de svagaste eleverna fÄtt gÄ i specialklasser av olika slag. Idag tÀnker man sig istÀllet att man genom individualisering i undervisningen kan inkludera alla elever i klassrummet. Men individualisering krÀver att man som lÀrare har ett adekvat sprÄk för att beskriva det som man ser och förstÄr av en elevs förmÄga.
Avslappningsövningar: en vÀg till förbÀttrat klassrumsklimat
I denna undersökning har vi studerat hur vÀl avslappningsövningar kan bidra till ett förbÀttrat klassrumsklimat. Eftersom klassrumsklimat kan omfatta mÄnga begrepp har vi begrÀnsat vÄr undersökning till de psykosociala faktorerna trygghet och relationer. Vi genomförde undersökningen i Kiruna kommun, i en elevgrupp om 26 elever i Är 4. Vi kan i vÄr undersökning se en liten förbÀttring av elevernas trygghet. Tidigare forskning visar att trygghet Àr en förutsÀttning för förbÀttrade relationer, som i sin tur leder till ett förbÀttrat klassrumsklimat.
Delaktighet - mer Àn ett samtal - hur sjuksköterskan möjliggör delaktighet genom det preoperativa samtalet
Patient delaktighet har fÄtt större uppmÀrksamhet och författningar har reviderats för att stÀrka patientens stÀllning i vÄrden under de senaste decennierna. Sjuksköterskan som först möter patienten i ett ankomstsamtal inför ett operativt ingrepp, har ett betydelsefullt ansvar att möjliggöra patienten delaktig i omvÄrdnaden. I bakgrunden presenteras begrepp och omvÄrdnadsteorier vilka har betydelse för studien sÄsom delaktighet, kommunikation, trygghet och tillit. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ser delaktighet som en dynamisk interaktion mellan patienten och sjuksköterskan. Delaktighet frÀmjades genom att sjuksköterskan kommunicerade pÄ ett individualiserat sÀtt efter patientens behov.
Elever med dövhet och matematik. En studie i deras val av berÀkningsstrategier och utveckling av talbegreppet
Syfte: Syftet med undersökningen Àr att undersöka vilken förstÄelse av talbegreppet elever med dövhet utvecklar och vilka berÀkningsstrategier de vÀljer pÄ additions - och subtraktionsuppgifter inom det lÀgre talomrÄdet frÄn 0 -50.Teori: I denna studie Àr syftet att undersöka hur enskilda elever erfar begrepp. En utvidgad fenomenografisk teoriram Àr anpassad för att nÄ syftet. Huvuddragen i en fenomenografisk undersökning Àr semistrukturerade intervjuer, transkriberade data, analys och upprÀttande av beskrivningskategorier av kvalitativt skilda sÀtt att erfara det efterfrÄgade pÄ (Bentley, 2008).FörstÄelse av begrepp kan enligt Marton och Booth (2000) ordnas hieraktiskt dÀr lÀrande gÄr frÄn en odifferentierad och mindre sammanhÀngande förstÄelse av helheten, till en ökad differentiering och integration av helheten och dess bestÄndsdelar. UppsÀttningen kvalitativt skilda sÀtt att förstÄ begrepp Àr begrÀnsad, men inte sluten, det gÄr enligt Marton och Booth (2000) att upptÀcka nya sÀtt. Hur verkligheten upplevs av enskilda individer Àr huvudresultatet i en fenomenografisk undersökning.
Barn, fattigdom och klass ? Definitioner av och arbete med begreppen fattigdom och klass inom socialtjÀnstens Barn- och Familjeenheter
VÄr studie undersöker hur socialarbetare inom socialtjÀnstens barn- och familjeenheter resonerar kring fattigdom och klass samt hur de definierar och konstruerar dessa begrepp. Den undersöker vilken betydelse socialarbetarna anser att begreppen har för barn och hur detta pÄverkar deras arbete. Vidare undersöker den vilken roll socialtjÀnsten som organisation har i arbetet med frÄgor kopplade till dessa begrepp. Sju intervjuer har genomförts med arbetare inom socialtjÀnstens barn- och familjeenheter och dessa har analyserats med hjÀlp av meningskategorisering. Studien visar att socialarbetarnas definitioner och konstruktioner av begreppen fattigdom och klass Àr komplexa och rymmer sÄvÀl ekonomiska som sociala element.
Det löser sig inte alltid : En studie av elevers lÀrande av ett naturvetenskapligt begrepp
Uppsatsens syfte var att jÀmföra hur elever i olika Äldrar uppfattar och uttrycker sin kunskap kring ett naturvetenskapligt fenomen och hur dessa kan pÄverkas av undervisning. Studien baseras pÄ 24 elevintervjuer som anvÀndes för att jÀmföra hur elever i förskoleklass, Är 4 och Är 6 samtalar om ett naturvetenskapligt begrepp. Intervjusvaren frÄn Är 4 anvÀndes sedan som underlag för en lektionsserie pÄ 7 lektioner. Efter den avslutade lektionsserien intervjuades eleverna i Är 4 en andra gÄng för att studera hur tidigare uppfattningar och uttryckssÀtt förÀndrats genom undervisning. Undersökningen pÄverkades dÀrmed av det variationsteoretiska perspektivet, dÄ ett lÀrande kÀnnetecknades som en förÀndring i sÀttet att uppfatta det naturvetenskapliga fenomenet.
SjÀlvhjÀlpsgruppen?en undersökande studie om dess process och struktur.
Syftet med uppsatsen Àr att söka kunskap om sjÀlvhjÀlpsgrupper samt öka förstÄelsen för den process som sker i dessa grupper. För att försöka uppfylla detta syfte har undersökningen följande frÄgestÀllningar: Vad Àr en sjÀlvhjÀlpsgrupp? Vad hÀnder i en sjÀlvhjÀlpsgrupp? Vad skiljer sjÀlvhjÀlpsgrupper frÄn andra grupper?Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr jag intervjuar sex gruppdeltagare frÄn sjÀlvhjÀlpsgrupper. Intervjumaterialet analyseras genom fenomenologiskt angreppssÀtt dÀr jag försöker se deltagandet i sjÀlvhjÀlpsgruppen ur de medverkandes synvinkel. Jag vill via min uppsats bjuda in till eftertanke och reflektion och pÄ sÄ sÀtt fÄ dela informanternas erfarenhet.
Passivhus: Framtidens byggnadssÀtt
Passivhus Àr ett relativt nytt begrepp som innebÀr att bygga pÄ ett energieffektivtsÀtt och dÀrmed minska vÀrmeförlusten genom byggnaden. Tekniken har funnitsi Europa sedan 1990 och vuxit sig större Är för Är och under de senaste Ären harett flertal hus byggts i Sverige med detta byggnadssÀtt.Principen Àr miljövÀnlig och bidrar till minskade koldioxidutslÀpp vilket gynnarbÄde miljön och ekonomin.De allt hÄrdare och hÄrdare krav som stÀlls ur miljöaspekt innebÀr att detta nyasÀtt att producera byggnader kommer att öka under kommande Är och snart blirdet standard att anvÀnda detta sÀtt att bygga bostÀder..
Tankar och tro En studieav Ärskurs nio-elevers syn pÄ sjÀlvbild, framtidsbild och gudsbild.
Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur Ärskurs nio-elevers livstolkning ser ut. Inom detta begrepp har vi valt att fokusera framförallt pÄ sjÀlvbild och identitet, gudsbild och framtidsbild. Flickorna stÄr i centrum medan pojkarna finns med som jÀmförelsegrupp. Studien bygger pÄ tvÄ empiriska undersökningar gjorda i en mindra stad i södra Sverige. Resultaten bekrÀftar att grundlÀggande vÀrderingar liksom könsroller har en tendens att leva kvar trots att samhÀllet förÀndras i allt snabbare takt.
Bristande FörÀldraskap : en studie om förÀldrabedömning och förutsÀttningar för samverkan mellan tvÄ instanser kring förÀldraskapet
Den hÀr uppsatsen Àr en studie om förÀldrar och förÀldraskap. VÄrt syfte med studien Àr att se hur företrÀdare för tvÄ instanser gör bedömningar av förÀldrar som anses brista i sin omsorgsförmÄga. De valda instanserna Àr en myndighetsinstans och en utförarinstans. VÄra frÄgor i studien Àr: hur beskriver de nÀmnda organisationerna ett gott förÀldraskap/ förÀldraförmÄga? Vilka faktorer vÀgs in i bedömningen av förÀldraförmÄgan? Vilka riktlinjer/ arbetsmodeller utgÄr organisationerna ifrÄn? I vilken utstrÀckning samverkar organisationerna kring stöd och bedömning? Det hÀr Àr en empirisk studie, dÀr vi har intervjuat företrÀdare för tvÄ instanser, totalt fyra grup-per.
FörÀndrar sprututbytesverksamhet livskvalitet och riskbeteende hos de som deltar och vilka insatser erbjuds?
Syftet med studien var att undersöka hur personer med ett injektionsmissbruk, som medverkade i sprututbytesverksamhet i Sverige, upplevde att deras livskvalitet blivit annorlunda. Vidare undersöktes ocksÄ vilka insatser de blivit erbjudna och om de upplevde att de hade ett minskat riskbeteende. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes i studien för att undersöka detta var:? Vilka insatser inom sprututbytesverksamheten erbjuds personer med injektionsmissbruk att ta del av?? Hur anvÀnder sig personer som medverkar i sprututbytesverksamhet av den kunskap de erhÄller om hur de ska minska sitt riskbeteende?? Hur upplever personerna som deltar i sprututbytesverksamheten att deras livskvalitet blivit annorlunda?För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en enkÀt som skickades till sprututbytesverksamheter i Sverige. De centrala begrepp som gÄr att Äterfinna i studien Àrharm reduction och livskvalitet och dessa begrepp Àr vÀsentliga nÀr det gÀller konstruktionen av enkÀten i relation till syfte och frÄgestÀllningar.
En studie om rekrytering av nyutexaminerade redovisningsekonomer
Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem Àr ett brett och komplext begrepp som kan innehÄlla mÄnga olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna Àr hÄrt reglerade utifrÄn de lagar och regler som gÀller i det aktuella landet som de Àr verksamma inom. DÀrför Àr det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anstÀllda sÄ att de inte bryter mot nÄgra lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hÄrt reglerad verksamhet. Till exempel kan bÄde regler och strikta budgetar leda till att de anstÀlldas motivation pÄverkas negativt dÄ de Àr hÄrt hÄllna och inte kan arbeta pÄ det sÀtt de vill pÄ grund av strikta riktlinjer.
Kriminalitet, VĂ„ldsbrottsningar och psykisk störning : Ăr personer som lider av psykiska problen mer vĂ„ldsbenĂ€gna?
Detta arbete Àr gjort som examensarbete (4 poÀng) för polisutbildningen vid UmeÄ Universitet. Författarna har försökt att utreda sambandet mellan psykisk störning/personlighetsstörning och grova vÄldsbrott. Författarna har Àven studerat om det finns nÄgon forskning som visar pÄ att tidigt kunna stÀlla diagnos samt om det finns nÄgon fungerande behandling. Arbetet Àr gjort med hjÀlp av litteraturstudier och en intervju. Litteraturstudierna har syftat till att ge en förstÄelse för begrepp och gÀllande lagstiftning.
TidsbegrÀnsningar i sjukförsÀkringen : - en rÀttssÀker lösning?
Undersökningens syfte var att synliggöra hur nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans senare Är upplever och uppfattar hÀlsa i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa. Studien utgÄr frÄn den kvalitativa forskningsansatsen dÀr semistrukturerade intervjuer tillÀmpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hÀlsa Àr ett svÄr definierat begrepp med mÄnga dimensioner, vilket Àven litteraturen pÄvisar. Begreppets oklarhet visar att hÀlsa kommer till olika uttryck i undervisning.