Inledning: Begrepp som ?tyst kunskap?, ?praktiskt vetande?, ?erfarenhetsbaserad kunskap? samt ?fronesis? har förekommit under sjuksköterskeutbildningen men fördjupning och praktisk förankring saknades av dessa begrepp. Upplevelsen var att fokus i de praktiska lärandemomenten lades på ett tekniskt kunnande, på bekostnad av kunskaper kring det mellanmänskliga mötet. Detta skapade en diskrepans mellan utbildning och arbete eftersom det förväntas att sjuksköterskan ska besitta denna form av kunskap i arbetslivet. Med denna kunskapsbrist försvåras förståelsen för vad ord som empati, etik, moral och lyhördhet har för betydelse för god omvårdnad samt hur det är relaterat till det praktiska utförandet.

 Language is an important indicator of the interdisciplinarity of a certain subject. Therefore this study evaluates the use of central geographical words and concepts, by teachers and students, in seven communal, non-optional subjects in a Swedish upper secondary school. This study provides results after observations of seven subjects on seven occasions, at one upper secondary school. This study shows that by a method of observation, central geographical concepts were used by teachers and students at various extents. Furthermore, the observations provide results of the concept use by over 100 students and 12 teachers.

Är det möjligt att arbeta med grafik från 1980-talet för att forma om och lansera på nytt? Kan man komma bort ifrån klyschor och retro stil för att visa upp en modern syn på 1980-talets stil som går att använda i dag? Design finns överallt runt omkring oss, det är en del av våra liv och en beståndsdel som ständigt ändras av medias rörliga plattform. Den ständiga förändring som design för med sig blir många gånger ifrågasatt och diskuterad inom mediebranschen. Ofta kommer rätt och fel upp som begrepp inom design om vad som fungerar eller inte, begrepp som jag i mitt arbete lyfter fram och arbetar kring. Genom olika manipulationer och arbete med digital grafik, som pålägg av texturer och färg/form på fotografier, visar mitt arbete en bildserie som är skapad med färg och form från 1980-talet.

Syftet med undersökningen är att utifrån begrepp som objektivitet, aktör, individ, struktur, kön och förmedlande, kunna åskådliggöra eventuella förändringar mellan olika läroböcker. Undersökningen baserar sig på sex olika läroböcker tagna ifrån tre olika läroplansperioder Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Undersökningen består av både en kvalitativ och kvantitativ analys. Frågeställningen för undersökningen är: Kan man i läroböckerna se ett samband mellan innehåll och gällande läroplaner utifrån nämnda begrepp? Metoden för undersökningen utgår ifrån begreppen, objektivitet, aktör, individ, struktur, kön och förmedlande.

Studien inriktar sig på vilken roll modersmålsundervisningen har i andraspråksutvecklingen och tydliggör även om huruvida ett samarbete mellan ämnet svenska som andraspråk och modersmålsundervisningen samt den övriga undervisningen är möjlig. En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att belysa språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Valet av denna metod gjordes med anledning att få möjligheten att lyfta lärarnas egna åsikter och erfarenheter. Intervjuerna resulterade bland annat i beskrivningar av arbetssätt och på vilket sätt modersmålet används i undervisningen i svenska som andraspråk.

SammanfattningTitel: Om individer får förberedande information om att arbeta i grupp, kan detta då ses kunna förändra deras upplevelse av att arbeta i grupp?Författare: Hayat Ashkar och Görgen Jansson Handledare: Ilkka Henrik Mäkinen Examinator: Hedvig EkerwaldLärosäte: Uppsala Universitet Datum: 5/1 2015Bakgrunden till den här studien bygger på tidigare forskning som visat att om en vårdsökande i väntan på sin läkartid får hjälp till självhjälp får denna patient ut mer av behandlingen, jämfört med en patient som endast fått vänta på sitt läkarbesök. Det kan då tolkas som att någon form av självhjälp, förberedelse, innan behandlingen är gynnsamt.Detta ledde till en tanke om samma princip kan gälla för grupparbeten. Om individer som ska genomföra ett grupparbete får information om att arbeta i grupp, en förberedelse, kan det då förbättra deras upplevelse av att arbeta i grupp? Syftet med uppsatsen är att undersöka om kunskap om socialpsykologiska begrepp kan ge någon inverkan på elevers upplevelser till att arbeta i grupp.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka möjligheter och dilemman som uppstår när tre lärare medierar begrepp i matematik med hjälp av olika artefakter. Syftet är också att, genom det sociokulturella perspektivet, synliggöra vad dessa artefakter ger för möjligheter till begreppslärande för alla elever.Teori: För att undersöka möjligheter och dilemman när lärare medierar, d.v.s. förtolkar eller representerar begrepp i matematik, fokuserades i denna studie både verbala och fysiska handlingar i samspelet mellan lärare och elever. Som stöd i denna undersökningsprocess användes begrepp ur det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses användandet av artefakter som mediering av kunskap och utveckling.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37 kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lärare och elever talar om språk i några givna skönlitterära texter samt vilka ord de använder när de gör det. Jag har sedan gjort en text- och diskursanalys för att se hur diskursiva praktiker i en skolkontext påverkar informanternas läsning av texten. Jag har också diskuterat huruvida informanterna använder ett metaspråk när de talar om de skönlitterära texterna samt vidrört frågan om den enligt vissa lägre prioriterade språkliga delen i skolans svenskämne. Resultatet visar på att eleverna och lärarna använder få metaspråkliga begrepp men överlag har god metaspråklig förmåga. Mönster av hur man talar om skönlitterär text i skolan kan urskiljas, där värderingar och subjektiva bedömningar spelar in.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter om  samband  mellan läs- och skrivsvårigheter och bildandet av begrepp inom matematiken. De frågeställningar jag har arbetat utifrån är: Hur beskriver pedagoger sambanden mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter med matematisk begreppsbildning? Hur beskriver pedagoger sitt arbete med matematisk begreppsbildning inom matematiken med elever som har läs- och skrivsvårigheter?Jag har använt kvalitativa intervjuer och har intervjuat pedagoger verksamma inom årskurs 1-6 inom grundskolan. Det jag har kommit fram till är att läs- och skrivsvårigheter påverkar begreppsbildning. Studien pekar på att flera elever med läs- och skrivsvårigheter har problem med att använda språket på ett adekvat vis och detta kan visa sig genom att eleverna har svårt att beskriva saker med ord, har svårt att ta emot muntliga instruktioner och att de har svårt att minnas namn på saker.

Entreprenörskap är ett begrepp i den nya läroplanen vilket ska genomsyra skolan efter ett påbud från regeringen 2009. Den nya läroplanen för gymnasieskolan trädde i kraft med reform år 2011. Entreprenörskap är ett koncept som kan tolkas på olika sätt i skolan. Det kan ha en snäv betydelse i att vara ekonomiskt och syfta att utbilda i hur man driver företag eller en bred i att syfta till företagsamhet där ett flertal olika kompetenser hos eleven ska utvecklas genom undervisningen. Exempel på kompetenser är kreativitet, ansvarstagande och problemlösning.

Syftet med denna studie är att undesöka vilket matematiskt innehåll förskollärare synliggör vid användning av bilderboken Lilla nollan och dom andra. För att besvara studiens frågeställningar har både observationer och kvalitativa intervjuer använts. Två förskollärare från en förskola valdes ut. Barnen som deltog vid observationerna var 4-5 år gamla. Resultatet visar att förskollärarna synliggör ett brett matematiskt innehåll i den ovannämnda bilderboken.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om och hur elever uppfattar begreppen omkretsoch area. Då vi båda studerar till matematiklärare anser vi att detta arbete kan stärka oss i vårlärarroll samt utveckla oss inom arbetsområdet geometri.Vi började med att göra en diagnos med ca 40 elever. Genom att djupintervjua tre av elevernafick vi en bättre förståelse för varför eleverna svarade som de gjorde på diagnosen.Genom att göra en läromedelsgranskning av de aktuella läroböckerna ville vi se om dessa kanspela roll när det gäller elevernas kunskap inom detta område.Resultatet visar att de flesta eleverna klarade att räkna uppgifter inom området omkrets ellerarea och använda sig av dessa begrepp när uppgiften var ?given?, på så sätt att eleverna får vetavad som ska räknas ut (area eller omkrets). Problemen dyker upp när eleverna får svårareuppgifter som är konstruerade på ett sådant sätt att de inte får en given metod att lösa uppgiften,det vill säga när det är oklart hur eleverna ska angripa uppgiften..

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 7 och 8 anser att hälsa är och hur de upplever att de arbetar med hälsa i ämnet idrott och hälsa i skolan. Frågeställningarna som studien bygger på är: Varför och hur vill eleverna arbeta med ämnet, hur upplever de att de arbetar med hälsa i ämnet idrott & hälsa och vilken innebörd har ordet hälsa för eleverna? Studien lägger fokus på elevers personliga tankar om begreppet hälsa samt hur de uppfattar att de arbetar med begreppet och dess innebörd på idrott och hälsa lektionerna i skolan. Datainsamlingsmetoden bestod av enkäter som besvarades av 49 elever på den egna VFU-skolan. Studien är av en kvantitativkaraktär då urvalsgruppen som undersöktes var relativt stor.

Marknadsföring används inte bara för att sälja varor och tjänster. Överallt stöter vi idag på budskap som försöker marknadsföra en idé, ett beteende eller en attityd. Detta område inom marknadsföringen är oerhört stort och mångsidigt. En studie av den befintliga litteraturen visar att området benämns med flera olika begrepp och dessa begrepp har flera olika definitioner. Ett av de vanligaste definitionerna av detta område är ?social marknadsföring?.