Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sju pedagoger genom bemötande och interaktion kan fÄ barnen att utvecklas i positiv riktning och behÄlla lusten att lÀra. I litteraturstudien har vi bl.a. belyst begrepp om hur hjÀrnan fungerar och vad neuropedagogik Àr. I neuropedagogiken arbetar man med att pÄ ett aktivt och medvetet sÀtt stimulera mÀnniskans kreativitet, tankeförmÄga, kunnande och emotionella liv. I en kvalitativ undersökning beskriver sju informanter hur de med varierad undervisning kan fÄ eleverna att anvÀnda alla sina sinnen och ge stimulans till bÄda hjÀrnhalvorna.

Konventionen om barnets rÀttigheter gör ansprÄk pÄ att vara universell och har ratificerats av majoriteten av vÀrldens stater. I artikel 28 och 29 i konventionen stÄr det att barn har rÀtt till utbildning och att den ska syfta till att lÀra barn om deras rÀttigheter. Dessa artiklar tillsammans med konventionens fyra grundprinciper utgör grunden till denna undersökning.Studien genomförs pÄ en privatskola i Etiopien. Med en kvalitativ etnografisk ansats har jag undersökt hur barns rÀttigheter realiseras i det pedagogiska arbetet pÄ skolan.Studiens teoretiska referensram utgörs av sociokulturell inlÀrningsteori, Harts delaktighetsstege och hegemoni som maktstruktur. Vidare har jag tagit del av forskning inom barns rÀttigheter, delaktighet, relationer, disciplin i skolan och mÄngkultur.I studiens material framkom att relationerna mellan lÀrare ? elev och mellan elev ? elev har en stor betydelse för hur elevernas rÀttigheter realiseras.

En uppsats som kritiskt granskar och analyserar den visuella gestaltningen i tvÄ dokumentÀrfilmer. Huvudtemat i filmerna Àr global uppvÀrmning och konsekvenserna av detta. Uppsatsens syfte Àr att undersöka den visuella gestaltningen av den miljödebatt som filmerna Àr en del i och genom detta belysa frÄgor som berör visuell kultur och popularisering av vetenskap..

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som Àr av betydelse i sjuksköterskans omvÄrdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund Àn sjuksköterskans egen kultur. UtifrÄn detta syfte var det frÀmst följande frÄgor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vÄrdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund Àn vÄrdpersonalen egen kultur? Hur kan vÄrdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund Àn vÄrdpersonalen egen kultur, för att denne skall kÀnna sig respekterad och trygg?Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut.Resultatet visade att det Àr svÄrt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som Àr beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsÀttningar.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

I dagens svenska samhÀlle finns det mÄnga mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund och skolan har blivit en plats dÀr möte mellan olika kulturer dagligen sker, vilket i sin tur öppnar möjligheter för en integration. Tidigare forskning menar att svenska skolan Àr en av de viktigaste institutionerna dÀr olika etniska och religiösa identiteter kan mötas. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet menar att internationaliseringen stÀller högre krav pÄ mÀnniskor att leva i en kulturell mÄngfald. Dock har forskare valt att koncentrera sig pÄ att se hur lÀrare jobbar med invandrarelever i de teoretiska Àmnena, vilket gjort att det finns i lucka i forskningen nÀr det gÀller Àmnet Idrott och hÀlsa och integration.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ hur Àmnet Idrott och hÀlsa fungerar som en integrationsarena, det vill sÀga hur lÀrarna ser pÄ problem och möjligheter i undervisningen nÀr det gÀller att integrera invandrarelever i skolans vÀrld och i det svenska samhÀllet.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att intervjua fem lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och hÀlsa. Dessa lÀrare har Àven erfarenhet av undervisning av bÄde invandrarelever och svenska elever. VÄr undersökning visar att idrottslÀrarna ser invandrareleverna som en tillgÄng i undervisningen, eftersom alla kan ta lÀrdom av varandras olikheter.

Föreliggande undersökning innehÄller en intervjustudie med sex lÀrare som handlar om Internet i SO-undervisningen. De intervjuade lÀrarna bestÄr av tvÄ kategorier lÀrare, dels Àr det lÀrare som anvÀnder Internet i sin SO-undervisning dels Àr detlÀrare som valt att inte anvÀnda Internet i sin SO-undervisning. Studien belyser vilka argument som ligger bakom varför eller varför inte lÀrare vÀljer att anvÀnda Internet i sin undervisning. Den beskriver vilka som Àr styrkorna respektive svagheterna med att anvÀnda Internet i SO-undervisningen. Den belyser Àven hur lÀrare anvÀnder Internet i SO-undervisningen.

I det hÀr arbetet har jag studerat hur lÀrare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lÀrares val av bilder för att fÄ igÄng muntlig kommunikation i studievÀg 1. Jag har genomfört en enkÀtundersökning pÄ nÀtet med 105 deltagande lÀrare.Resultatet av undersökningen visar att mer Àn hÀlften av lÀrarna anvÀnder bilder varje dag. Bildmaterialet lÀrarna anvÀnder sig av Àr igenkÀnnbara fÀrgfotografier som förestÀller olika hÀndelser. LÀrarna anvÀnder sig av mÄnga olika typer av bilder och materialet Àr utformat pÄ ett varierat sÀtt.

Uppsatsen Àr en diskursanalytisk undersökning av representation av nationell kultur och identitet i tvÄ lÀroböcker i italienska som anvÀnds pÄ gymnasienivÄ. Uppsatsens syfte Àr att analysera hur nationell kultur och identitet representeras, mot bakgrund av ett intresse att synliggöra diskursiva och samhÀlleliga strukturer som avspeglas i representationen. I analysen lÀggs sÀrskild vikt vid att visa hur sociala maktrelationer mellan och inom nationella kulturer Äterspeglas i lÀroböckerna. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr inspirerade av den brittiske sociolingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och av socialkonstruktionistisk kulturteori som till stor del utgÄr frÄn kulturforskaren Stuart Halls resonemang. I uppsatsen anvÀnds Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys som metodologisk utgÄngspunkt. I analysen klarlÀggs att lÀroböckerna avspeglar och reproducerar diskurser som speglar ojÀmlika maktförhÄllanden inom nationella kulturer och i viss mÄn Àven mellan nationella kulturer. I lÀroböckernas representation av italiensk, nationell identitet förekommer stereotyper om syditaliensk identitet som Äterger en ojÀmn maktbalans inom det italienska samhÀllet mellan norra och södra Italien. LÀroböckernas representation av italiensk kultur utgÄr stundtals frÄn ett etnocentriskt svenskt perspektiv dÀr diskurser som kan förbindas med turistpropaganda accentueras. I avslutningen diskuteras Àven tÀnkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges pÄ vidare forskning inom omrÄdet..

Huvudsyftet med detta arbete var att fÄ en ökad förstÄelse kring stödets betydelse och hur undervisning kan anpassas till allas bÀsta. Jag har anvÀnt mig att lÀmplig litteratur, enkÀtundersökningar samt intervjuer för att samla in den information jag behövt. Jag har vÀnt mig bÄde till elever, lÀrare, skolhÀlsan, rektorer och annan personal runt eleverna sÄsom specialpedagoger och resurspedagoger. Enligt eleverna kan det stöd de fÄr vara skillnaden mellan att klara av skolan eller att misslyckas med Àmnen eller till och med hoppa av skolan. Det som Àr viktigt att tÀnka pÄ Àr att alltid ha den enskilda individen i Ätanke dÄ alla individer Àr olika Àven om det finns likheter i form av t ex en diagnos..

Syftet med denna studie var att skapa en tydligare bild av hur lÀrare ser pÄ, samt arbetar med, frÄgor rörande kost och hÀlsa i skolan. Följande frÄgestÀllningar formulerades; Vad har fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa för Äsikter om undervisning av kosthÄllning i syfte att utbilda elever i hÀlsofrÄgor? Hur undervisar fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa om kosthÄllning i ett hÀlsoperspektiv? Samt hur bedömer och betygsÀtter fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa elevernas kunskaper i kosthÄllning och hÀlsa?Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÄ undersökningen gjorts med intervjuer som metod. De intervjuade bestod av fem lÀrare med behörighet att undervisa i Àmnet idrott och hÀlsa. Tre av dessa jobbade pÄ gymnasiet och tvÄ jobbade pÄ högstadiet.

Regeringen vill lÀgga mer vikt pÄ att stÀrka möjligheten till kultur och social delaktighet. De belyser vikten av att skapa trygghet och att minska isolering inom grupper som till exempel lÄngtidssjukskrivna och lÄngtidsarbetslösa. Kulturaktiviteter som konst, film, musik och teater har bevisats ha en positiv effekt pÄ hÀlsan genom bland annat ökad social funktion, ökad livskraft och ökad fysisk hÀlsa. Det avser bÄde att delta i samt att uppleva utan att delta i kulturen.Syftet med denna studie var att undersöka om kulturaktiviteter kan pÄvisa en skillnad i ÄtergÄng till arbete och psykisk ohÀlsa hos lÄngtidssjukskrivna personer med psykisk ohÀlsa, samt undersöka vilken pÄverkan egna förvÀntningar har pÄ ÄtergÄng till arbete. Det insamlade materialet kom frÄn enkÀtdata ur projektet Kultur och hÀlsa, genomförd av landstingets enhet Kompetenscentrum för hÀlsa i VÀsterÄs stad.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrarna i tvÄ skolor arbetar med digitala utrustningar i undervisningen. Genom att stÀlla olika intervjufrÄgor och utifrÄn studiens syfte har jag intervjuat 7 lÀrare i tvÄ olika skolor. PÄ dessa intervjuer har jag anvÀnt mig av semistrukturerade frÄgor som hjÀlpt mig att djupt veta hur lÀrarna arbeta med IT-resurser i skolan och vad det Àr som ibland förhindrar de att anvÀnda IT under undervisningen. Studien försöker veta mer om hur de lÀrarna och deras elever upplever IT-anvÀndning i skolan. Resultaten visar att eleverna och lÀrarna har stort intresse att anvÀnda datorer men det finns nÄgra barriÀrer som ibland hindrar dem att genomföra deras lektioner med hjÀlp av IT.

I kursplanerna för gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram förekommer begreppet ?erfarenhet? pÄ ett flertal stÀlle. Detta begrepp Àr inte definierat i styrdokumenten av skolverket vilket gjorde det intressant att studera nÀrmare. Syftet med denna studie Àr dÀrför  att beskriva yrkeslÀrares uppfattningar av kursplanernas begrepp ?erfarenhet? som ingÄr i gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram. OmvÄrdnadsprogrammet förÀndrades under 1990-talet och praktiken ersattes av APU = Arbetsplatsförlagd utbildning.

InledningI grundsÀrskolan möter vi ofta mycket heterogena grupper, vars förutsÀttningar för kommunikation och samspel ibland Àr vitt skilda frÄn varandra. Hur kan lÀrare som arbetar i skolan möta grundsÀrskoleelevernas skilda behov, utan att ge avkall pÄ individens rÀtt att vara delaktig och utvecklas tillsammans med andra? SyfteSyftet Àr att genom teoretiska resonemang, studie i en grundsÀrskola med efterföljande analys, komma fram till barriÀrer och andra faktorer som kan försvÄra eller utveckla delaktighet i grundsÀrskolans undervisning. TeorierArbetet med studien Àr inspirerad av hermeneutisk teoribildning och metod, samt sociokulturella lÀrandeteorier. Metod De kvalitativa metoderna i arbetsprocessen bestÄr av observationer i tvÄ klasser, tvÄ fokussamtal med skolledning och en intervju med pedagogerna för undervisningsgrupperna som omfattas av studien.ResultatAtt tillhöra en grupp och ett socialt sammanhang pÄ skolan Àr ofta knuten till grundsÀrskolans lokaliteter och miljö.