Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lÀrare i Idrott och hÀlsas erfarenheter och upplevelser av att anvÀnda lÀxor med hjÀlp av bland annat modern teknik i Àmnet Idrott och hÀlsa. 8 stycken verksamma lÀrare i Idrott och hÀlsa intervjuades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lÀrarna delvis hade liknande erfarenheter av att anvÀnda lÀxor och modern teknik i sin undervisning, jÀmfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lÀrare anvÀnde lÀxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lÀrarna i önskade att skolan blev lÀxfri, fast de i nulÀget sjÀlva anvÀnde sig av lÀxor exempelvis i syfte att utöka Àmnestiden.

Examensarbetet behandlar faktorer kring finsksprĂ„kiga elevers tvĂ„sprĂ„kighetsutveckling och bygger pĂ„ elevernas perspektiv och erfarenheter. Empiriska fakta har samlats in genom intervjuer av nio högstadieelever i SprĂ„kskolan i Haparanda. Enligt studien Ă€r den tvĂ„sprĂ„kiga omgivningen en starkt bidragande faktor till att eleven utvecklade sina sprĂ„kkunskaper i flera avseenden. SprĂ„ket som anvĂ€ndes i naturliga situationer ansĂ„gs av eleverna som viktiga tillfĂ€llen för deras sprĂ„kinlĂ€rning. Även om förĂ€ldrarnas och hemmets insatser hade en stor betydelse nĂ€r det gĂ€llde elevernas sprĂ„kinlĂ€rning och deras attityder till tvĂ„sprĂ„kigheten spelade skolan en avgörande roll i det sammanhanget.

I detta arbete tas det del av hur uppfattningen till daglig fysisk aktivitet Àr bland lÀrarna ute pÄ fÀltet. Syftet var att undersöka vad lÀrarna pÄ stadier 7-9 har för instÀllning till fysisk aktivitet, hur de anvÀnder sig av det i sin undervisning samt vad de gör för att pÄverka detta.Vi tar Àven allmÀnt upp betydelsen av fysisk aktivitet och visar pÄ vad fysisk inaktivitet kan leda till. Vad som framkommit under arbetets gÄng Àr att elevers fysiska aktivitet har minskat. Skolan har dÀrför en viktig roll dÄ det gÀller att aktivera barn och ungdomar. Undersökningen har genomförts pÄ en högstadieskola, pÄ en mindre ort i SkÄne.

Nilsson, A & Svensson, T. OmvÄrdnad i livets slutskede i ett kulturellt perspektiv. En litteraturstudie om vÄrdpersonalens omhÀndertagande av döende patient frÄn islamsk och judisk religion/kultur. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2005. Genom vÀrldens globalisering och de öppna grÀnser det har medfört, har arbetet som sjukvÄrdspersonal fÄtt ytterligare en inriktning, nÀmligen den kulturkongru-enta vÄrden.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Sedan folkskolan införande (och troligtvis Ànnu tidigare) har förÀldrar haft synpunkter pÄ deras barns undervisning i skolan. Politiker och andra styrande inom skolan har ocksÄ förstÄtt vitsen med förÀldraengagemang i de egna barnens lÀrande som en tillgÄng för skolan. SÀllan eller aldrig har eleverna frÄgats vad de tycker om förÀldraengagemang i slan. I samarbete med en lokal skolstyrelse med förÀldramajoritet Àr detta arbete gjort under vÄrterminen 2003. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vad eleverna tycker om förÀldrarnas engagemang i skolan och i klassrummet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder lÀrare anvÀnder vid undervisning för hÄllbar utveckling i grundskolans tidigare Är. För att operationalisera begreppet hÄllbar utveckling i vÄr studie anvÀnde vi oss av fyra av de förmÄgor som presenteras i Inger Björneloos studie; förmÄgan att se helheter och sammanhang, förmÄgan att med inlevelse ha förstÄelse för andra mÀnniskors livssituation, förmÄgan att se sin delaktighet och sitt ansvar samt förmÄgan att argumentera för olika stÄndpunkter. Vi undersökte i vilken utstrÀckning relationen mellan lÀrares metodval och ett specifikt undervisningsinnehÄll överensstÀmmer med de miljöundervisningstraditioner som vÀxt fram i den svenska skolan. Studien bygger pÄ en enkÀt som delades ut till lÀrare i en liten kommun i Sverige. För att analysera vÄra data anvÀnde vi oss till viss del av programmet IBM SPSS Statistics 22.Resultatet visade att det inte var nÄgra markanta skillnader gÀllande lÀrares metodval vid undervisning för hÄllbar utveckling.

Studiens syfte var att undersöka hur nÄgra lÀrare inom matematik och naturorienterande Àmnen (NO) anvÀnder sig av IT i sin undervisning i Är 7 - 9, deras motiv till anvÀndandet av IT som undervisningsverktyg samt om det fanns nÄgot som de upplevde begrÀnsade eller pÄ annat sÀtt pÄverkade deras anvÀndning av IT.Intervjuer gjordes med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. Hur ofta lÀrarna anvÀnde sig av IT i sin undervisning skiftade beroende pÄ Àmne. Vanligast var anvÀndningen inom NO-Àmnena. LÀrarna anvÀnde IT för att introducera ett arbetsomrÄde, att söka information pÄ Internet, att illustrera nÄgot med hjÀlp av en film eller att sjÀlva filma ett hÀndelseförlopp. De kunde ocksÄ skapa minnesanteckningar under lektionen samt samtala och resonera med eleverna om den internetinformation som de funnit.

I arbetet ges en beskrivning av skolledare, specialpedagoger och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens arbetsuppgifter utiftÄn utveckling, utredning, undervisning idag och i framtiden..

SammandragSyftet med uppsatsen Àr att studera vilken syn fyra lÀrare, verksamma inom olika skolomrÄden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhÀlle. Mina frÄgestÀllningar riktar sig till gymnasielÀrare som Àr inbegripna i distansutbildning i utlandet pÄ ett eller annat sÀtt och behandlar frÄgorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som stÄr omnÀmnt i Lpf 94? PÄverkas det skönlitterÀra kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utlÀndska kontext eleverna befinner sig i samt hur stÀrker fyra lÀrare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?UtifrÄn en enkÀtundersökning med de fyra lÀrarna visar det sig att kulturarvet Àr ett mÄngtydigt begrepp som kan innefatta allt frÄn estetiska konstarter till en mer antropologisk syn dÀr kultur Àr allt vi gör och tÀnker. Det skönlitterÀra kulturarv som de fyra lÀrarna presenterar Àr nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. LÀrarna har olika uppfattningar om huruvida hÀnsyn skall tas till den utlÀndska kontext som svenska elever som studerar pÄ distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken Àr den internationaliserade skolmiljön frÀmst mÀrkbar i svenska skolan i utlandet.

Detta examensarbete handlar om utvÀrdering i skolan. I bÀsta fall kan utvÀrdering, enligt en av vÄra informanter, tala om vad som gÄtt fel och leda lÀraren tillbaks pÄ banan igen, eller frÄn ?way-off? till ?speaking terms? som dessutom fÄtt bli vÄr undertitel. Genom intervjuer undersöker vi fenomenet utvÀrdering samt vad det innebÀr för vÄra intervjuade lÀrare. Intervjuerna har bearbetats med fenomenologisk metod för att sedan kopplas till forskning kring utvÀrdering, professionsutveckling och kvalitet i skolan.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning Àr anpassad eller differentierad baserat pÄ antagandet att elever Àr varierade och lÀr pÄ olika sÀtt samt hur lÀrares praktik förhÄller sig till samtida forskning pÄ omrÄdet. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever.Metoden för uppsatsen Àr en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lÀrare under 30 lektioner pÄ en gymnasieskola i Sverige, dÀr majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSSStudien visar att sambandet mellan olika anpassningar och dess koppling mot delaktighet Àr komplext och pÄverkas av ett antal olika faktorer och förutsÀttningar. Det framgÄr att lÀrare i högre grad anvÀnder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sÀllan.

Studiens huvudsakliga syfte Àr att se hur konfirmationsundervisningen ser ut ur pedagogisk synvinkel, vad den har för mÄl, innehÄll och hur undervisningen bedrivs. Antalet femtonÄringar som konfirmeras i Svenska kyrkan har sjunkit drastiskt sedan 1970 och dÀrför ville jag Àven se vad kyrkan gör för att locka till sig fler ungdomar till lÀsning. Jag valde dÀrför att intervjua fem prÀster för att fÄ en djupare förstÄelse över fenomenet. Jag kom fram till att mÄlet med konfirmandarbetet Àr att ge ungdomarna ett eget andligt liv, fÄ en bra livssyn och ge dem en bra relation till den kristna tron. För att nÄ dit fÄr konfirmanderna diskutera olika livsfrÄgor, lÀra sig om bibelns olika berÀttelser samt besöka gudstjÀnster.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en inblick i hur en samverkan mellan hem och skola kan fungera samt hur man som lÀrare kan bemöta förÀldrar i olika sorters samtal. FrÄgestÀllningar som legat till grund för arbetet Àr följande: - Hur och i vilket syfte samverkar lÀrare med hemmet?- Hur kan samarbetet med hemmet pÄverka klasrumssituationen?- Hur kan man som lÀrare nÄ fram till alla förÀldrar? - Vad bör man som lÀrare tÀnka pÄ i olika sorters samtal med förÀldrarna? Genom litteraurstudier har jag utökat mina kunskaper pÄ omrÄdet och genom en undersökning i form av intervjuer har jag fÄtt en inblick i hur lÀrare kan se pÄ familjesamverkan i skolan. Undersökningarna visade att lÀrare samarbetar med hemmet dels i syfte att informera om klassrumsverksamheten, dels för att skapa en god kontakt mellan hem och skola. I kontakten med hemmet var lÀrarnas attityd ödmjuk och deras instÀllning var att förÀldrarna kunde ses som en tillgÄng för att skapa en trygghet för eleverna i skolan.