Mitt intresse för utomhuspedagogik har vÀckts under min lÀrarutbildning, speciellt pÄ min verksamhetsförlagda utbildning dÀr jag kunde observera hur utomhuspedagogiken anvÀnds i skolan.Syftet med studien Àr att undersöka vad utomhuspedagogik innebÀr för lÀrare, vilken instÀllning de har till elevernas inlÀrning inomhus respektive utomhus, anser de att utomhuspedagogik bidrar till elevers större förstÄelse för NO Àmnen, i vilken utstrÀckning de anvÀnder utemiljön i sin NO undervisning samt vilka mÄlsÀttningar lÀrare har för elevers lÀrande i utomhusmiljön.Metod som jag har anvÀnt i min undersökning Àr den kvalitativa intervjumetoden dÀr sex lÀrare har fÄtt möjlighet att svara pÄ ett antal frÄgor som handlar om utomhuspedagogiken och pÄ det sÀttet fick de framhÀva sin stÀllning och sina tankar.Resultaten av min undersökning visar att majoriteten av de intervjuade lÀrarna har positiv instÀllning och uppfattning om utomhuspedagogiken samt att mer Àn hÀlften anvÀnder den i sin undervisning. Studien visar bland annat att olika metoder, avsikter och sammanhang varierar. Resultaten visar Àven att de lÀrarna som inte anvÀnder sÄ mycket utomhusundervisning har angett tidsbristen och schemaplaneringen som orsak..

I det hÀr arbetet vill vi ta reda pÄ hur historiska spelfilmer förhÄller sig till historiemedvetande. Det vi frÀmst fokuserar pÄ Àr hur högstadieelever relaterar till historisk spelfilm och hur deras historiemedvetande pÄverkas av den audiovisuella historieförmedlingen i skolan, i avsikt att framstÀlla en matris för hur undervisning med hjÀlp av film ska ske. Ytterligare ett inslag i denna uppsats utgörs av en redogörelse kring hur man praktiskt gÄr till vÀga nÀr man arbetar med film i undervisningssammanhang. För att uppfylla syftet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Idag konkurrerar skolans kunskapsmonopol med populÀrkulturen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppet vÀrdegrund samt ta reda pÄ hur en skola arbetar med vÀrdegrunden. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes intervjuer och observationer. Jag intervjuade Ätta personer som samtliga arbetade pÄ samma skola. För att undersöka elevernas beteenden, observerade jag eleverna under deras raster, i matsalen och under deras lektioner. Det visade sig att begreppet vÀrdegrund bestod av en del definitioner.

Syftet med mitt arbete var att undersöka elevers och lÀrares erfarenheter av fenomenet elevinflytande och Àven hur arbetet med detta kan se ut i skolan. Min undersökning bygger pÄ en fallstudie av en vanlig kommunal 1-5 skola i en medelstor kommun. Kvalitativa intervjuer och observationer har anvÀnts som metod. En skolledare, tvÄ klasslÀrare och sex elever, om tvÄ grupper, har intervjuats och tvÄ klassrum har observerats. Resultatet av intervjuer och observationer visar att skolan har ett tydligt formellt elevinflytande i form av bl.a.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers instÀllning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fÄtt för att anvÀnda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krÀvs och hur mycket de anvÀnder datorer i olika moment i sin yrkesroll pÄ lÄg- och mellanstadiet.Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var sjÀlvlÀrda. De var inte heller helt tillfreds med det sÀtt som de integrerade IT i sin undervisning, Àven om de hade mÄnga förslag pÄ utvecklingsomrÄden.För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krÀvdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste..

VÄrt syfte med vÄrt gestaltande examensarbete Àr att fÄ svar pÄ hur tvÄ 18 Äriga tjejer, Minna som lÀser bild och form pÄ gymnasiet och Miranda som hoppat av skolan upplever/upplevde skolan, hur de ser tillbaka pÄ ett tidigare projektarbete, ?lÀra pÄ riktigt? som genomförts tillsammans med oss dÄ de gick i niondeklass, samt hur skolan utmanar/utmanat dem. Vi valde att lÄta vÄr undersökning resultera i en film. Filmen innehÄller dokumenterat material med kvalitativa intervjuer med Minna och Miranda, deras estetiska uttryck samt vÄr personliga gestaltning av projektet. Genom kvalitativa intervjuer och samtal med informanterna fick vi flera bilder av skolan och vilken inverkan den har/haft pÄ informanternas liv.

Examensarbetet undersöker hur och varför geografilĂ€rare pĂ„ gymnasiet tar upp frĂ„gor om region och regional identitet i allmĂ€nhet, och i synnerhet med koppling till Öresundsregionen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem pedagoger. Resultatet frĂ„n undersökningen visar att begreppet region anvĂ€nds i stor utstrĂ€ckning i undervisningen. Regional identitet anvĂ€nds dĂ€remot inte i lika stor utstrĂ€ckning som begrepp men finns med som innebörd. Undersökningen visar Ă€ven att pedagogerna Ă€r vĂ€l medvetna om elevers vardag och hur de anvĂ€nder sig av den.

Syftet med undersökningen Àr att försöka skapa en bild av hur nÄgra lÀrare ser pÄ matematikundervisningen, Àr den en del av den övriga undervisningen eller Àr den en egen verksamhet, ser lÀrarna nÄgra fördelar med att integrera matematiken med övrig undervisning och hur ser lÀrarna pÄ begreppet Àmnesintegration. Intervjuer har varit den metod som anvÀnts och resultatet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. De intervjuade lÀrarna beskriver alla vikten av att föra samman matematikundervisningen med övrig undervisning och har olika sÀtt att göra detta pÄ och gör det i olika hög utstrÀckning. Yttre pÄverkan sÄvÀl som egen planering upplevs vara hinder till integration mellan matematik och övriga Àmnen. Alla intervjuade lÀrare Àr eniga om att matematiken egentligen Àr en del i nÄgot större men att den i skolan ofta kan upplevas som en egen verksamhet..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhÄller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förvÀntningar pÄ skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har lÀroplanens tvÄ inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andrasprÄk för Är 1-6 fokuserats. UtifrÄn poststrukturella grundantaganden om sprÄkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att fÄ syn pÄ undersökningsobjektets förhÄllande till en sÄdan ?vi? och ?dom?-diskurs. Med hjÀlp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp pÄ poststrukturell policyanalys, kallat WPR ? What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen pÄ hur begreppet kultur framförallt anvÀnds i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mÄngfald anvÀnds som problemframstÀllning i de undersökta texterna.

Elever med svenska som andrasprÄk presterar sÀmre i matematikundervisningen Àn jÀmnÄriga med svenska som modersmÄl. I detta arbete undersöks vad detta beror pÄ och hur undervisningen kan anpassas för att bÀttre gynna den berörda elevgruppen. Metoden som anvÀnds Àr en undersökning av vad forskare i ÀmnesomrÄdet kommit fram till. Anledningarna till elevernas sÀmre prestationer Àr komplexa. BristfÀlliga svenskkunskaper leder till svÄrigheter att förstÄ och kommunicera matematik.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare bemöter och resonerar kring elevernas populÀrkultur i skolan och pÄ vilket sÀtt den kommer till uttryck i undervisningen i grundskolans tidigare Är. Jag ville fÄ en inblick i hur lÀrarna ser pÄ elevernas populÀrkultur och om de anvÀnder sig av denna som redskap för samspel och lÀrande. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fem olika lÀrare har jag försökt besvara de problemformuleringar som jag tagit fram för detta arbete.PopulÀrkulturen Àr en viktig del i barns och ungas liv och tillhandahÄller bÄde förebilder och vÀrderingar. SamhÀllets förÀndring har bidragit till att populÀrkulturen tar allt större plats i barns och ungas liv och bidrar till att de vÀrderar denna kunskap högre Àn den som ges i skolan. Skolan har dÀrför förlorat sitt monopol som kunskapsförmedlare.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger planerar för fysisk aktivitet och motorisk trÀning, samt hur pedagoger anser att fysisk aktivitet och motorisk trÀning pÄverkar lÀrande. I teoridelen tar vi upp hur rörelse pÄverkar hjÀrnan, hur barn utvecklar sin motorik och rörelseförmÄga, perceptionens samband med motorik, miljöns inverkan pÄ motoriken, koncentrationsförmÄga och koncentrationssvÄrigheter, tidigare forskning inom omrÄdet samt Vygotskijs och Piagets lÀrandeteorier. För att komma fram till en slutsats valde vi att intervjua pedagoger som arbetar med de yngre barnen i skolan. Vi kunde inte dra nÄgon större slutsats av vÄrt resultat eftersom det var en relativt liten undersökning. Det visade sig dock att de pedagoger vi intervjuade ansÄg att det var av vikt att anvÀnda sig av fysisk aktivitet och motorisk trÀning i skolan, samt att de planerade för det i sin undervisning.

Under vÄra matematikstudier har vikten av laborativt arbetssÀtt inom matematiken förmedlats. Genom litteraturlÀsning samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fÄtt en bild av skolan som lÀromedelsberoende. DÀrför ansÄg vi det skulle vara intressant att undersöka hur laborativ matematik anvÀndes ute i skolorna. VÄrt syfte var att söka svar pÄ hur lÀrare kan anvÀnda sig av laborativ matematik i sin undervisning och vad det finns för argument för arbetssÀttet. Som undersökningsmetod har semistrukturerade intervjuer anvÀnts.