Syftet med denna uppsats var att undersöka om lÀrare anvÀnder sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har anvÀnts. 12 stycken lÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansÀttning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansÀttning av elever. Resultatet som uppkom visade att lÀrarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utstrÀckning anvÀnde sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt.

Uppsatsens syfte Àr att utreda vad som hÀnt med utvecklingen inom Tornedalens skolvÀsende vad gÀller sprÄkfrÄgan efter det att en utredning pÄ uppdrag av Skolöverstyrelsen 1968 fÀrdigstÀllts, fram till starten av Pello kultur- och sprÄkskola hösten 2003. Metoden var att analysera utredningar, lagar, förordningar samt projektplanen för Pello kultur- och sprÄkskola. Resultatet visar en utvecklingen för bevarande, uppmuntran och stöd för Tornedalens sprÄk, meÀnkieli och svenska. Pello kultur- och sprÄkskola Àr det senaste i denna utvecklingsfas. I skolan finns Tornedalens sprÄk stÀndigt runt eleverna eftersom finska och svenska elever samt lÀrare blandas i en för sprÄket positiv miljö.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt sÄngpedagoger i kommunala kultur- och musikskolor upplever att de arbetar med folklig sÄng, samt hur de ser pÄ Àmnet vad gÀller sÄngsÀtt och material. Till studien har data samlats in genom telefonintervjuer med tretton sÄngpedagoger, verksamma vid Ätta kultur- och musikskolor i geografiskt spridda kommuner i Sverige. Intervjuformen var strukturerad kvalitativ intervju med öppna följdfrÄgor. Materialet har sedan analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att endast ett fÄtal av informanterna anser att folklig sÄng förekommer i deras undervisning. De som inte undervisar i folklig sÄng anger svagt elevintresse och brist pÄ egna kunskaper i folklig sÄng som skÀl.

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

I denna studie har tvÄ skolor undersökts, tvÄ klasser i Är 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgÄngspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i elevernas resultat pÄ de Nationella proven för Är 5 beroende pÄ vilken typ av undervisning som har bedrivit pÄ respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad Àr matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen sÀger att den borde bedrivas. Studien Àr en kvantitativ studie med en induktiv ansats dÀr t-test har anvÀnts för att analysera differenserna.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad som karakteriserar en mÄngkulturell skola och pÄ vilket sÀtt undervisningen ska anpassas för elever med en mÄngkulturell bakgrund. Genom att förlÀgga min slutpraktik pÄ en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lÀrare verksamma pÄ skolan samt lÀsa för Àmnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns tvÄ uppfattningar om vad en mÄngkulturell skola Àr. Den första uppfattningen speglar mÄngkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar nÄgot mer som förstÄelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mÄngfald och rikedom som andra kulter skÀnker. Vidare fann jag att lÀrarna pÄ min praktikskola inte anpassade sin undervisning i nÄgon större utstrÀckning förutom sprÄkmÀssigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det Àr interkulturell undervisning man ska anvÀnda sig av i möte med elever med en mÄngkulturell bakgrund.

Skolan styrs idag av nationella styrdokument, de Àr skollag, lÀroplan och kursplan. Varje Àmne i skolan har en egen kursplan dÀr Àmnets kÀrna, begrepp och perspektiv beskrivs. Fokus i studien ligger pÄ kursplanen i hem- och konsumentkunskap och dÄ framförallt de fyra övergripande perspektiven hÀlsa, resurshushÄllning, kultur och jÀmstÀlldhet, som ska genomsyra all undervisning. Eftersom vi i framtiden skall arbeta med skolÀmnet hem- och konsumentkunskap valde vi att fördjupa oss inom problematiken kring perspektiven. Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper ta reda pÄ hur lÀrare i hem- och konsumentkunskap arbetar med de fyra övergripande perspektiven i sin undervisning.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka relationen mellan nÄgra av de engelska texter elever pÄ grundskolan i Ärskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan fÄ för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för undersökningen:? Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?? Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?? Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? ? Vilka kan konsekvenserna tÀnkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag anvÀnde mig av var en enkÀtundersökning med 22 elever frÄn ?Fast Track-klass? Ärskurs 8 klass och sedan jÀmföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English ? here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har vÀldigt mer kontakt med engelska utanför skolan Àn i skolan. Eleverna ser mycket ofta pÄ engelsksprÄkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar pÄ enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska Àr ocksÄ det dominerande sprÄket pÄ Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag..

Uppsatsen undersöker samarbetet mellan Malmö Museer och en skolklass som besökt museets verksamhet Ask och Embla Klubben. Inledningsvis presenteras en statlig satsning, en kartlÀggning av kulturutbudet för barn, för att fördjupa kunskapen i omrÄdet. Problemet som finns för ett utökat samarbete mellan kulturinstitutioner och skolan ligger i de respektive institutionernas kÀnnedom om varandras verksamheter. I teoridelen följer en kortare beskrivning av vad kultur och estetik kan innebÀra dels som begrepp men Àven som företeelser i skolundervisningen. Stiftelsen Framtidens kultur har lagt fram en intressant modell genom vilken kulturpedagoger frÄn andra institutioner Àn skolan skulle kunna arbeta i skolan dÀr det inte finns tillrÀckligt med behöriga lÀrare och pÄ sÄ sÀtt vara en anvÀndbar resurs för kultur i skolan.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva och analysera vad elever med dyslexi anser om undervisning och arbetssÀtt som de mött i skolan och hur det överensstÀmmer med forskning inom omrÄdet. Vi har intervjuat fyra elever i Ärskurs 7-9 som sjÀlva har dyslexi. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring dyslexi samt pÄ vilket sÀtt lÀrare bör undervisa elever med dyslexi. Forskningen visar bland annat att lÀrare bör möta varje elev dÀr denne stÄr i sin utveckling och att lÀraren bör utvÀrdera undervisningen tillsammans med eleven. Resultatet av undersökningen visar att eleverna fÄr diagnosen dyslexi vÀldigt sent samt att lÀrare sÀllan anvÀnder sig av individanpassad undervisning eftersom eleverna anser att de oftast inte har möjlighet att pÄverka pÄ vilket sÀtt de vill lÀra sig..

Denna studie undersöker förutsÀttningarna för den höga graden av upplevd trivsel pÄ Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstÄ relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framtrÀdande roll pÄ skolan.  Undersökningen har dÀrför fokuserat pÄ en grupp skateboardÄkare. De elever som deltagit i studien har svarat pÄ en enkÀt, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremÄl för observationer bÄde i och utanför klassrummet. Resultaten pekar pÄ att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels pÄ att skolans organisatoriska och kollegiala kultur prÀglas av en tillÄtande attityd och handledande lÀrarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang dÀr de lÀttare finner sig tillrÀtta Àn i en mer traditionellt prÀglad skolkontext..

Individanpassad undervisning innebÀr enligt lÀroplanen för obligatoriska skolan Lpo94 att lÀraren ser till varje individs behov. Uppsatsen syftar till att ge bÀttre kunskap om hur individanpassad undervisning fungerar i grundskolans senare Är. Jag vill undersöka om lÀrarna kan anvÀnda och tillÀmpa sig av individanpassad undervisning som Lpo94 strÀvar efter. För att fÄ fram denna uppfattning har observationer gjorts hos fyra lÀrare som ocksÄ intervjuats. Slutsatserna frÄn intervjuerna har diskuterats och analyserats med hjÀlp av litteratur och Lpo94.

Ledarskap Àr idag ett högst aktuellt Àmne. Företag etablerar sig i andra delar av vÀrlden och globaliseringen gör att organisationer mÄste integrera med andra kulturer Àn sin egen. Ledarskap blir dÄ en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vÄr uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext Àn vÄr egen. Med hjÀlp av ett MFS-stipendium frÄn Sida fick vi möjlighet att Äka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Motivation Àr en grundförutsÀttning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lÀrande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som prÀglas av variation och kunskap har dagens lÀrare en viktig roll nÀr morgondagens samhÀllsmedborgare ska formas. Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lÀrare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlÀrningsmetoders betydelse för elevers motivation i Àmnet matematik. En jÀmförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlÀrningsmetoder. Intervjuer med elever och enkÀtundersökningar med lÀrare har genomförts och ligger till grund för vÄrt resultat.

Under vÄr lÀrarutbildning med huvudÀmne ?Kultur, medier, estetik? (KME) pÄ Malmö Högskola har vi fÄtt möjlighet att ta del av olika kulturaktiviteter och blivit nyfikna pÄ hur man kan anvÀnda sig av dessa som pedagog. Vi har under utbildningens gÄng bekantat oss med reflektion och lÀrt oss anvÀnda denna som ett verktyg i vÄrt lÀrande. Eftersom fokus legat pÄ pedagogens roll i skolan sÄg vi examensarbetet som ett utmÀrkt tillfÀlle att undersöka hur barn upplever och reflekterar kring kultur. Syftet med detta examensarbete Àr sÄledes att undersöka hur barn tÀnker kring en teaterförestÀllning de nyligen sett under skoltid.