BAKGRUND:HÀr ger vi lÀsaren en bakgrund i vad tidigare forskning och vad vÄra styrdokument sÀger kringden skönlitterÀra lÀsningen i skolan.SYFTE:VÄrt huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger talar om att de anvÀnder skönlitterÀr lÀsning iundervisningen. Med hjÀlp av delfrÄgorna: Vilken litteratur lÀser man i skolan? Hur serpedagogerna pÄ relationen mellan skönlitteratur och lÀrande? Hur samarbetar skolan medbiblioteket och hemmet?METOD:Vi har en kvalitativ metod inspirerad av fenomenografi. Vi har intervjuat 10 pedagoger för atthöra deras uppfattning kring skönlitterÀr lÀsning och hur de anvÀnder sig av den.RESULTAT:Pedagogerna anser att skönlitterÀr lÀsning i skolan Àr av stor vikt. Det Àr nÄgot de anvÀndersig av och nÄgot de tycker Àr viktigt bÄde ur ett kunskapsperspektiv och ur ett lustfylltperspektiv.

Syftet med denna uppsats var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsÄg vad, hur och varför verksamma lÀrare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade pÄ att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvÀrde, ett nÄgot högre sÄdant Àn de historiska. Samtliga lÀrare pÄtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstÄ att de sjÀlva har en möjlighet att pÄverka hur samhÀllet kan se ut i framtiden. HögstadielÀrarna tenderade att ha en mer fostrande syn pÄ sin undervisning Àn vad gymnasielÀrarna hade, men samtliga lÀrare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstÄnd frÄn antidemokratiska vÀrderingar ? pÄ ett eller annat sÀtt..

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur sprÄkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och mÄlinriktat arbete med smÄgrupper kan utföras i Är 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrÄnperspektiv eftersom jag sjÀlv Àr en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat tvÄ lÀrare om varför de anser att arbetssÀttet gynnar elevers sprÄkutveckling och Àven dokumenterat svar frÄn en frÄgestÀllning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget pÄverkar deras sprÄkutveckling. Jag har ocksÄ studerat vad som stÄr i litteraturen kring min frÄgestÀllning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, sprÄkutveckling genom integrerad undervisning, sprÄkutveckling genom samarbete i smÄgrupper och modersmÄlslÀrarnas delaktighet.

Uppsatsens syfte Àr att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hÀlsofrÀmjande och att fÄ ökad förstÄelse för den kompetens som anvÀnds av personal som nÀrmare arbetar med dessa aktiviteter. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar valdes lÀmpliga teoretiska utgÄngspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar pÄ sju respondenters erfarenheter av hÀlsofrÀmjande aktiviteter, de deltagandes lÀrande och deras utveckling och tvÄ exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vÄrden" och "Kultur pÄ recept".En del av studien innefattar Àven tidigare forskning dÀr det frÀmst handlar om vilka mÀtbara effekter pÄ hÀlsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hÀlsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hÀlsa-lÀrande.UtifrÄn det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur pÄ recept" har större fokus pÄ det friska med syfte att stÀrka och utveckla individer medan "Kultur i vÄrden" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period.Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis gruppdeltagande, kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgÀnglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lÀrande och utveckling som författarna kopplar samman med livslÄngt lÀrande och empowerment, vilket innebÀr en mobilisering av individens resurser..

Dagens samhÀlle Àr i stÀndig förÀndring, vilket hela tiden stÀller nya krav pÄ mÀnniskor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebÀra bland annat internationella kontakter med skolor i andra lÀnder, diskussioner kring attityder och vÀrderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). LitteraturgenomgÄngen visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering pÄ olika sÀtt i undervisning. Ofta ansÄg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det Àr viktigt att elever fÄr kunskap om olika kulturer, för att lÀttare kunna tolka och förstÄ dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades pÄ olika sÀtt (Eklund, 2003).

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Sammanfattning VÄrt examensarbete handlar om anvÀndandet av laborativ undervisning pÄ gymnasiet. Syftet med vÄr rapport Àr att undersöka vad eleverna anser om att anvÀnda detta undervisningssÀtt inom matematiken pÄ gymnasiet. I vÄr undersökning valde vi att anvÀnda oss av tvÄ olika undersökningsmetoder, en enkÀtundersökning och intervjuer. EnkÀtundersökningen gjorde vi dels för att fÄ alla elevers synpunkter och en bred syn pÄ deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville Àven veta vad de ansÄg om laborativ undervisning i jÀmförelse med traditionell undervisning.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsÀttningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnÄ uppsatta kunskapsmÄl inom olika Àmnen. I idrott och hÀlsa kan elever frÄn en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svÄrigheter i vissa moment och under vissa tider av Äret. Syftet med studien Àr att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hÀlsa handskas med i strÀvan mot att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer anvÀnds för att fÄ ett resultat. För att genomföra studien har fem lÀrare i idrott och hÀlsa och tre elever i Ärskurs nio intervjuats pÄ sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lÀrare upplever att fÄ elever var frÄnvarande under ordinarie undervisning pÄ grund av religiös eller kulturell bakgrund.

I detta arbete undersöks lÀrarnas instÀllning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lÀrare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Undersökningen Àr i metaform dÀr tidigare resultat sammanstÀlls i ett försök att finna tendenser i lÀrarnas instÀllning.Dessa svar analyseras och diskuteras dÀrefter utifrÄn relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

Mitt arbete har kretsat kring begreppet hembygd. Jag har bland annat tittat nÀrmre pÄ hur Àmnet hembygdskunskap sÄg ut dÄ det mellan 1919 och 1955 fanns som fristÄende skolÀmne samt vilken relevans Àmnet har för dagens skola. Genom en enkÀtundersökning och litteraturstudier har jag undersökt pÄ vilket sÀtt dagens styrdokument betonar studier av och i nÀrmiljön samt pÄ vilket sÀtt pedagoger i KÀvlinge arbetar med detta. Fokus har legat pÄ metod och material. Trots styrdokumentens tydliga krav pÄ verklighetsnÀra undervisning visar min undersökning att undervisning i och om nÀrmiljön Àr tydligt eftersatt i KÀvlinges lÄg- och mellanstadieskolor. Enligt pedagogerna Àr detta bland annat ett resultat av penga-, material-, idé- och tidsbrist.

I det hÀr arbetet har jag försökt att fÄ en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda pÄ vad det stÄr om demokrati i skolans styrdokument.Jag har ocksÄ gjort en empirisk undersökning , dÀr jag har undersökt hur elever, lÀrare och förÀldrar stÀller sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning nÀr det gÀller arbetssÀtt och undervisningens innehÄll. LÀrarenkÀten visade pÄ att det ansvar eleven fÄr ta i skolan, Àr i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns pÄ rÀtt stÀlle vid rÀtt tillfÀlle. FörÀldraenkÀten visade att de flesta förÀldrar stÀllde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan..

Idag dagens samhÀlle blir mÀnniskan mindre medveten om sina kÀnslor och sÀmre pÄ att lyssna pÄ kroppens varningssignaler. Kulturaktiviteter kan trigga igÄng det som styr mÀnniskans kÀnslomÀssiga och mentala nÀrvaro, och pÄ sÄ vis stimulera kÀnslor av lycka och fÄ ett nytt perspektiv pÄ livet. Syftet med litteraturstudiestudien var att undersöka kultur som behandlingsmetod. Med hÀnsyn till studiens syfte utfördes ett strategiskt urval, Ätta artiklar valdes frÄn databasen Discovery via biblioteket pÄ Högskolan i GÀvle. Artiklarna omfattade en variation av mÄlgrupper och kulturella aktiviteter som behandlingsmetod.

I vĂ€stvĂ€rlden överhopas vi av bilder. En del menar att vi lĂ€r oss att lĂ€sa bilder pĂ„ samma sĂ€tt som vi lĂ€r oss lĂ€sa en bok. Hur Ă€r det med studeranden som aldrig gĂ„tt i skolan? Möter de nĂ„gra bilder och lĂ€r de sig att tolka dem? Är sfi-lĂ€rare medvetna om vilka bilder man bör anvĂ€nda i skolan och anvĂ€nder sig alfabetiseringslĂ€rar av ?enklare? bilder i sin undervisning jĂ€mfört med andra lĂ€rare?Studien har haft en kvalitativ utgĂ„ngspunkt med intervjuer av bĂ„de lĂ€rare och elever. Det har visat sig att lĂ€rare i alfabetiseringsklasser i större utstrĂ€ckning anvĂ€nder sig av ?enkla? bilder Ă€n vad lĂ€rare i andra klasser gör.

AbstractTitel: Att lÀra ut genus i högstadiet med hjÀlp av sagor - En kvalitativ undersökning av utvalda Disneysagor med ett genusperspektivFörfattare: Daniel Berntsson & Daniel YttergrenTermin och Är: vÄrterminen 2014Institution: Kulturvetenskapliga institutionenHandledare: Ingela TÀgilExaminator:Nyckelord: Genus, kön, Disney, sagor, Trassel, Modig, Askungen, skolan, Ärskurs 8gruppintervju, filmanalys, undervisning, lektionsplanering.I den hÀr studien har vi gjort en gruppintervju och en filmanalys inom Àmnet genus, dÀr vi haranvÀnt oss av tre Disneyfilmer (Trassel, Modig och Askungen), samt intervjuat sex styckenelever frÄn Ärskurs 8. Syftet med studien Àr att undersöka elevers kunskap om begreppetgenus, dess innebörd och anvÀndning i skolan, samt hur man kan anvÀnda Disneyfilmer idetta undervisningssyfte. Vi vill ocksÄ se ifall det finns en koppling mellan samhÀllet och hurDisneys filmer har förÀndrats över tid. Med hjÀlp av tidigare forskning vill vi definiera ordetgenus för att hjÀlpa lÀrare att fÄ en genusuppfattning som de kan anvÀnda vidlektionsplanering och i undervisning. Resultatet av studien Àr att eleverna i vÄr undersökninghar dÄlig kunskap gÀllande begreppet genus samtidigt som skolan slösar pÄ resurserna dÄ detfinns en genusgrupp som eleverna inte ens har hört talas om.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur medvetna lÀrare pÄ lÄgstadiet Àr av lÀrstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lÀrare pÄ lÄgstadiet för att ta reda pÄ detta. LÀrarna i min undersökning Àr relativt medvetna om lÀrstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar bÄde genom att berÀtta (auditivt), visa (visuellt) och att de lÄter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstÄ. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen.