Denna empiriska studie har haft som syfte att belysa förskollärarnas användande av barnlitteratur samt vilket utrymme den ges i förskolan. För att ta reda på detta har vi intervjuat fyra förskollärare om deras förhållningssätt till barnlitteratur. I vårt resultat går att utläsa att samtliga förskollärare såg barnlitteratur som viktigt för barnets utveckling inom olika områden, då främst språkutveckling. Samtliga förskollärare förklarade under intervjuerna att syftet med högläsningen även sågs som en omsorgssituation. Den främsta anledningen till att läsa högt för barnen tycktes vara kopplade till de temaarbeten som förskolorna arbetar med.

Uppsatsen behandlar hur lärare i svenska som andraspråk arbetar med att bygga upp ordförrådet hos andraspråkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andraspråk) och segregerad klass (svenska som andraspråk). Detta urval har använts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssätten. Följande frågor besvaras och diskuteras: På vilket/vilka sätt arbetar lärare med att bygga upp elevernas ordförråd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger på ordförrådet? Vilka för- och nackdelar kan de båda undervisningsformerna innebära gällande arbetet med ordförrådet?Tidigare forskning berör svenska som andraspråksämnets historia, attityder, andraspråksinlärning, vikten av ett rikt ordförråd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till klarhet av och förståelse för vilken eller vilka aktörer som påverkar FASB i deras beslutsprocess vid införandet av en ny eller vid förändringen av en befintlig redovisningsstandard. Metod: Denna uppsats är en dokumentstudie av deskriptiv karaktär. En deduktiv ansats har legat till grund för att uppnå uppsatsens syfte. Urvalstekniken är ett så kallat stratifierat slumpmässigt urval. Teori: I uppsatsens teorikapitel presenterar vi resultat från flera studier som behandlar olika aktörers inflytande över FASB.

Syftet med detta arbete är att, med hjälp av GIS och lagerföljdsdata, utforma en metodik för modellering och förståelse av våtmarker och deras utbredning. Metodiken ska, med hjälp av GIS, underlätta och förbereda för en mera automatiserad analys av lagerföljdsdata. Detta involverar flera steg: (1) Strukturering och urval av relevanta data utifrån en stor mängd geografisk och geologisk information; (2) framtagning av åldersmodeller utifrån daterade borrkärnor för beräkning av tillväxthastighet hos olika jordarter; (3) Utveckling och implementering av ett datorprogram för beräkning av våtmarksnivå vid olika tidssteg. Beräkningen skall baseras på de, utifrån åldersmodellerna, beräknade tillväxthastigheterna för jordarter i olika borrkärnor; (4) Interpolation av framräknade höjdvärden till kontinuerliga ytor där förändring av våtmarkernas area och volym vid olika tidpunkter kan bestämmas. I denna studie beräknades utbredningen för två våtmarker vid tiderna 0, 1000, 2000 och 6000 år sedan.

Kartor har använts inom en lång rad olika områden och för olika syften, allt från antikens vetenskapliga och filosofiska användning till militära syften under historiens krigstider. Det är just syftet med en karta som utgör grunden till hur den utformas. Vilken information som ska återges bestäms efter antingen ett spontant eller noggrant och specifikt urval. På detta sätt kan också kartframställaren påverka läsaren i en viss riktning. Men det måste på grund av detta därför alltid finnas en viss mening med kartan.

Anna Larsson Frid (2006) Carl Jonas Love Almqvist SONGES Projektarbete på 2000-talet (Carl Jonas Love Almqvist SONGES a school project in the 21th century). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola i samarbete med Musikerlinjens pedagogiska kompletteringskurs, Musikhögskolan i Malmö. Syftet med mitt examensarbete är att jag ska få inblick i hur gymnasieeleverna upplever arbetsprocessen i projektarbetet inom en ovanlig genre: Almqvists Songes (med den svenska översättningen Drömmar). Eleverna ska få pröva sina förmågor och lära sig att bäst utnyttja sina resurser. För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat fem gymnasieelever som medverkar i projektet.

Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i världen FN:s konvention om barnets rättigheter. Tio år senare har det arbetats fram en strategi för att implementera Barnkonventionen i högre utbildning och då med en tyngdpunkt på de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel på sådana utbildningar är sjuksköterske-, socionom- och lärarutbildningen. Vi har intresserat oss särskilt för lärarutbildningen.Demokratifrågor och utbildningsfrågor är i dagsläget högst aktuella på den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssäkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som är uttalat eftersträvansvärd i svensk politik, och med hjälp av den och Barnkonventionen, undersöka och problematisera framtida lärares kompetens i barnrätt.

Syftet med studien är att utifrån fritidspedagogernas beskrivningar undersöka hur de fysiska inomhusmiljöerna är utformade på sex fritidshem. Första frågeställningen är hur beskriver fritidspedagoger att den fysiska inomhusmiljön är utformad på deras fritidshem? Den andra är vilka pedagogiska ställningstaganden ligger till grund för utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Den tredje frågeställningen är vad beskriver fritidspedagogerna att de vill ändra på i den fysiska inomhusmiljön på deras fritidshem?Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkten för studien. Det sociokulturella perspektivet belyser att barnen utvecklas och lär sig i den kontext de befinner sig i och med hjälp av stödstrukturer. Fritidspedagogerna kan utforma stödstrukturerna på fritidshemmen genom att exempelvis ha material tillgängligt för barnen så att barnen själva kan ta från materialet.

AbstractArvid Nerdal: Tre svenska gospelkörers sound och uttryckssätt i förhållande till den afro-amerikanska gospeltraditionen. ? Uppsala: Musikvetenskap 2000. 60 p.Uppsatsens syfte är att studera tre utvalda svenska gospelkörer och jämföra deras ?sound? och uttryckssätt med ett urval typiska stilistiska element inom den afro-amerikanska gospelkörgenren.

På senare tid har styrelsearbetet blivit mer komplext och tidskrävande. Detta till trots förekommer det att styrelseledamöter innehar flera parallella styrelseuppdrag. Enligt vissa kan parallella uppdrag medföra fördelar för bolaget i form av erfarenhets- och kunskapsutbyte. Samtidigt menar andra att det istället leder till att ledamöterna tar på sig för många uppdrag för att kunna fullgöra sina åtaganden. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan antalet parallella styrelseuppdrag i en bolagsstyrelse och bolagets värde för bolag noterade på Stockholmsbörsen.

Forskning har visat en stegrande ökning av HIV, AIDS och cancer i Afrika, söder om Sahara. Den palliativa vården har börjat att utvecklats, men många hinder måste överbryggas innan god vård förväntas kunna ges. Syftet var att belysa den palliativa vården i Afrika söder om Sahara. Litteraturöversikten baserades på nio originalartiklar, varav fyra kvalitativa, fyra kvantitativa och en med mixad design. Dessa hittades genom sökningar i databaserna PubMed, Cinahl och SAMJ.

Titel Nyheter i mobilen, en nyhet? ? En kartläggning av svensk dagspress närvaro i mobila tjänster.Författare Frida Eriksson och Hanna TomicUppdragsgivare DagspresskollegietKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Vt - 2011Antal ord 19 943Syfte Kartlägga vilken närvaro svensk dagspress har i mobila tjänster.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial En kartläggning av det totala utbudet av mobila tjänster, samt två olika innehållsanalyser varav en koncentrerar på utformning, utseende och funktioner och den andra på nyhetsinnehåll, urval och värdering.Huvudresultat Drygt 44 procent av svensk dagspress har i dagsläget en mobilsajt, 24 procent iPhoneapp och 12 procent androidapp. Dock är det fler tidningar som närvarar än vad som finns av mobila tjänster, vilket innebär att fler än en tidning kan stå bakom en mobilsajt eller app. Få tidningar har alla tre tjänsterna i sitt utbud och de flesta som enbart har en tjänst har då mobilsajt. De tre största ämnesområdena i nyhetsinnehållet är politik/samhälle, olyckor/brott och sport.

In this thesis I set out to study how the reading of fictional literature is viewed, legitimatized and operationalized in two educational domains: the recently revised steering documents that all Swedish teachers must relate to, as well as a selection of teaching materials designed for education in the Swedish language for upper secondary school. The teaching material I have studied has been recently updated in order to correspond with the new steering documents. I relate my analysis to previous research about the use of fiction in education, and I also combine my analysis of the two educational domains to see whether the underlying intentions of the steering documents have influenced the revision of the teaching material. The outcome indicates that the steering documents? previous focus on culture has diminished although a certain insecurity as to how to use the concept and deal with the issue of whose culture should be taught can be identified.

Föreliggande studie behandlar ledarskapets betydelse för användandet av kunskap och forskning inom socialtjänsten. Detta görs i form av en kvalitativ intervjustudie av enhetschefer på några vuxenmottagningar i Stockholms kommun. De frågeställningar som legat till grund för studien är; a) vilka definitioner av kunskap och forskning som kan urskiljas, b) vilka faktorer som hindrar användningen av forskning/forskningsresultat samt c) på vilket sätt ledarskapet har betydelse för hur forskning och kunskap tillvaratas och används. För att besvara frågeställningarna gjordes ett maximerat strategiskt urval av intervjupersoner. Intervjuguiden utformades utifrån tre teman; kunskap, forskning och forskare; kunskapsutveckling och forskningsanvändning samt chefens betydelse.

Bakgrund: Patienter inom dialysvård fick lite information om påverkan på sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv påverkade individen och dennes livslust i stor utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s påverkan på det psykiska måendet samt i vilken mån patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi använde oss av kvantitativa artiklar från Pubmeds databas.